Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-27 02:49

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/strid-om-klimatkrav-for-flyget-i-eu/

Sverige

Strid om klimatkrav för flyget i EU

Klimatkrav på internationellt flyg splittrar EU.
Klimatkrav på internationellt flyg splittrar EU. Foto: Hans Lippert/imageBROKER/REX

EU-parlamentariker befarar att kommissionen kan sänka kraven på flyget när de försöker driva igenom flygbranschens globala klimatavtal Corsia utan att involvera parlamentet. I ett brev skriver ledamöter att Corsia inte är tillräckligt starkt och kan underminera den gröna given.

Företrädare för de fyra största partigrupperna i EU-parlamentets miljöutskott har skickat ett vasst brev till till EU-kommissionen. Brevet är en protest mot att kommissionen verkar runda parlamentet när det gäller flygbranschens globala avtal för internationellt flyg, Corsia, genom att diskutera direkt med medlemsländernas regeringar utan att involvera parlamentet.

Parlamentet har varit kritiskt till Corsia som de anser innebär svagare klimatkrav på flyget än de som i dag gäller inom EU.

– I miljöutskottet oroas vi över att vi ska få en för svag lagstiftning för flyget framöver. Vi har ställt muntliga frågor till kommissionen hur man ska säkerställa att EU har möjligheten att ha ytterligare krav på utsläppsminskningar i egen lagstiftning om vi går med i Corsia. Vi har inte fått tillfredställande svar så nu skrev vi ett brev i stället, säger svenska ledamoten Jytte Guteland (S).

Tillsammans med tre andra i miljöutskottet, däribland utskottets ordförande, har Jytte Guteland undertecknat brevet till kommissionen som skickades i förra veckan. I brevet skriver de att om kommissionen inte går via parlamentet för att ansluta EU till Corsia skulle det bland annat innebära ett avsteg från den gröna giv som EU har enats om och intentionen att ytterligare utveckla och stärka utsläppshandeln inklusive flygsektorn.  

Idag omfattas flyg inom EU av EU:s handel med utsläppsrätter, ETS, som gör att flyget får betala för sina utsläpp av växthusgaser. Villkoren för utsläppsrätter skärps över tid och då ökar att kostnaderna för utsläpp. Parlamentet anser att Corsia-avtalet är betydligt svagare och leder till minskade klimatkrav på flyget inom EU. Corsia handlar inte om att minska flygets utsläpp. I stället reglerar det hur flygbranschen ska klimatkompensera för de ökningar av utsläppen som väntas efter 2020.

– Corsia är ett klart steg framåt i resten av världen, men kraven på utsläppsbegränsningar är mycket svagare än inom EU:s utsläppshandel. Om en anslutning av EU-länderna till Corsia betyder att flyget plockas ut ur utsläppshandeln betyder det att trycket på att minska utsläppen från flyget inom EU minskar, säger Jytte Guteland.

Frågan om hur EU ska hantera Corsia och hur det ska fungera med handeln av utsläppsrätter är en knäckfråga för EU.  

– Flygindustrin och resten av världen anser att om EU-länderna går in i Corsia så måste flyget plockas ut ur EU:s utsläppshandel. Den uppfattningen har nog visst stöd både i kommissionen och vissa medlemsstater. Europaparlamentet slåss tvärtom för att flyget ska vara kvar i utsläppshandeln. För att undanta flyget från utsläppshandel krävs formellt godkännande från parlamentet, säger Magnus Nilsson, miljökonsult och klimatpolitiskt analytiker.

Corsia träder i kraft redan nästa år, de första åren är det frivilligt för länder att anmäla sig, avtalet blir bindande först från 2027. För EU-ländernas del gäller att varje enskild nation anmäler sig och för att delta. Redan nästa år ska anmälan vara inne senast den 30 juni i år.

– Kanske hoppas kommissionen att initiativet ska leda till att EU-länderna i god tid ska signalera att de tror på Corsia trots coronapandemin. Den signalen blir enklare att sända om det Corsia-kritiska Europaparlamentet inte blandas in, säger Magnus Nilsson.

Läs mer: Coronakrisen kan vassare klimatkrav för flyget