Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 10:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/studenter-kritiska-till-flygvanor-vid-goteborgs-universitet/

Sverige

Studenter kritiska till flygvanor vid Göteborgs universitet

Bild 1 av 2 Studenterna Saga Pilblad Hjerpe, Josefine Karlsson, Elina Malmberg, Albin Johansson och Marie Feser vill att Göteborgs universitet ska dra ner på flygandet. ”Lev som ni lär” är budskapet från organisationen Klimatstudenterna, som de är med och driver.
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 2 av 2
Foto: Tomas Ohlsson

Drygt 8.000 flygresor på sträckor under 50 mil. Det gjordes av personer knutna till Göteborgs universitet förra året. 

– Det borde vara noll, säger Josefine Karlsson, medlem i organisationen Klimatstudenterna. 

Tågresan mellan de tyska städerna Frankfurt och Stuttgart tar 1 timme och 17 minuter. Expresståget stannar på en station mellan städerna, vid centralstationen i Mannheim. Med flyget tar sig en resenär mellan städerna på 40 minuter. Förra året gjordes nio flygresor på sträckan av anställda vid Göteborgs universitet. En tidsvinst på 37 minuter per resa och koldioxidutsläpp på sammanlagt 242 kilo. 

– Sådana här flygresor känns helt onödiga, säger Josefine Karlsson som läser ett samhällsvetenskapligt miljövetarprogram vid universitetet. 

Hon är en av medlemmarna i organisationen Klimatstudenterna, som vill driva på klimatomställningen vid svenska universitet. Organisationen finns på flera lärosäten runtom i landet. Elina Malmberg som tillsammans med Josefine Karlsson är medlem i gruppen på GU säger att universiteten har ett särskilt ansvar i klimatfrågan. 

– Det är ju de som tar fram forskningen. Då borde de kunna följa den också. Det handlar om att leva som man lär.

Flygresor står för 67 procent av Göteborgs universitets koldioxidutsläpp. Under förra året gjordes drygt 28.000 flygresor av anställda vid GU, doktorander, gästföreläsare och medföljande anhöriga. Utsläppen är trettio gånger så stora som de som orsakats av Göteborgs universitets samtliga resor med bil, taxi och bilpool under året, enligt beräkningar från Göteborgs centrum för hållbar utveckling, GMV.

Enligt universitetets resepolicy kräver flygresor som är kortare än 50 mil särskilda skäl för att godkännas. Exakt vilka skäl som är giltiga anges inte i policyn. Någon kontroll av anledningen till flygresan görs inte heller, säger Fredrik Högberg, miljö- och hållbarhetssamordnare på GMV.

– Jag törs säga att de flesta inte har några särskilda skäl. Det här är ett slentrianmässigt flygande, som ofta görs för att det är bekvämt, säger han. 

Bland de kortare flygresorna som gjordes under förra året gick 1.161 mellan Göteborg och Stockholm. I dessa fall flög resenären inte vidare. Räknar man med de resor som är delsträckor på längre flygresor är antalet 2.702.

Den som försöker boka en flygresa mellan Göteborg och Stockholm via universitetets reseportal får en automatisk påminnelse om att resan bör göras med tåg. Men den är lätt att klicka bort, säger Fredrik Högberg. 

– Det borde gå att sätta ett hårt stopp, att helt enkelt inte tillåta de här resorna. Sen är det svårt att stoppa de som väljer att göra flygresan privat, men då skulle de åtminstone kunna få betala resan själva.

 

Klimatstudenterna är inne på samma spår. Medlemmarna vill se att universitetet förändrar sin syn på resande. Det kan handla om att göra färre resor och stanna längre varje gång, att träffas via Skype eller att göra resan med tåg och passa på att arbeta under resan. 

Göteborgs universitets rektor Eva Wiberg säger att GU arbetar på olika sätt för att minska klimatpåverkan till följd av tjänsteresor. 

– Jag håller med om att vi lärosäten har ett särskilt ansvar. Göteborgs universitet har en stark profil inom miljö- och hållbarhetsforskning, där vi finns med i en rad internationella sammanhang. Jag förutsätter att man noga överväger vilka resor som är nödvändiga. 

Eva Wiberg, rektor vid Göteborgs universitet, säger att hon själv känt sig tvungen att flyga på grund av tidsvinsten, men att universitetet arbetar för att minska antalet flygresor. Foto: Johan Wingborg, GU

Antalet möten via olika digitala tjänster har ökat vid Göteborgs universitet. Enligt Göteborgs centrum för hållbar utveckling var de 18 procent fler under förra året än året dessförinnan. Flygresorna har minskat med i genomsnitt två procent om året sedan 2015. Eva Wiberg säger att färre flyger mellan Göteborg och Stockholm i dag än tidigare, men att policyn för korta flygresor behöver skärpas. 

– Det finns ett regelverk, men det är vår efterlevnad som i delar brister.

GU har liksom flera andra svenska universitet anslutit sig till det så kallade Klimatramverket. Det innebär att man lovar att vidta åtgärder för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet år 2030. Miljö- och hållbarhetssamordnare Fredrik Högberg säger att målet är ambitiöst. 

– Jag tror att det kommer att kräva att man sätter stopp för kortare flygresor. Annars kommer det inte att gå, säger han.

Elina Malmberg, Saga Pilblad Hjerpe, Albin Johansson, Josefine Karlsson och Marie Feser tror att det engagemang i klimatfrågan som många studenter har kommer att driva på omställningen vid universiteten. Foto: Tomas Ohlsson

Klimatstudenterna på GU är positiva till att universitetet har en målbild, men säger att förändringen måste snabbas på om den ska vara realistisk. Lärosätena är stora institutioner där förändring tar tid, menar studenterna. Samtidigt tror de att universitetens vilja att tävla med varandra om att vara bäst kan vara en drivkraft för att ställa om. Hållbarhet har blivit ett modeord. 

Elina Malmberg säger att universiteten har möjlighet att påverka samhällsutvecklingen, men att det är svårt för ett lärosäte att skapa förändring på egen hand.

– Det blir lättare för ett svenskt universitet att välja bort en tvådagarskonferens om andra också gör det. 

Josefine Karlsson tror att det är viktigt för universitetens rykte att de tar klimatfrågan på allvar.

– Det här är institutioner med hög trovärdighet, som sprider kunskap och påverkar den offentliga debatten. För att behålla trovärdigheten behöver man ta täten i omställningen, säger hon.