Frågan om att återinföra examensprov på gymnasiet har varit på tapeten vid ett par tillfällen det senaste året. Krav har framförts av flera debattörer och Centerpartiet har lagt fram ett förslag om en modern studentexamen.
Jan Björklund har tidigare uttalat sig positivt om förslaget och nu vill han göra verklighet av examensprov på gymnasiet.
– Det går ju ut över 100 000 elever från gymnasieskolan varje år, så att genomföra detta är en stor apparat. Därför kommer det att ta några år innan eleverna kan börja skriva proven. Men utredningsarbetet kommer vi köra att i gång nu snart, säger Jan Björklund.
Han menar att studentexamen är en logisk följd av de förändringar av gymnasieskolan som redan genomförts. Enligt utbildningsministerns planer ska examensproven skrivas i ett flertal av de viktigaste ämnena och sedan ligga till grund för slutbetygen. Proven ska rättas av personer utan koppling till respektive gymnasieskola.
– De blir då ett slags kvalitetsgaranti för att undvika betygsinflation. Och min bedömning är att det även kommer att påverka hur kraven på eleverna ställs under hela skolgången. Är man sträng i bedömningen av slutbetygen kommer man rimligen att vara det hela vägen fram till examen också, säger Jan Björklund.
Förutom att säkerställa en rättvis bedömning av alla svenska studenter skulle examensprov också ge stora fördelar för utvärdering i ett större perspektiv. Med enhetliga prov blir det lättare att jämföra kunskapsresultat i den svenska skolan över tid samt ge tydligare svar om effekterna av framtida reformer på skolområdet.
Examensprov skulle även kunna användas för att utvärdera lärarnas skicklighet.
Nackdelen som framförts är framför allt att dagsformen för den som skriver proven riskerar att få en alltför avgörande roll för personens framtid.
För att reformen ska bli verklighet krävs att alliansen får behålla makten även vid nästa val. Om styrkeförhållandena skulle bli desamma som i dag måste man dessutom få med sig ett parti till. Miljöpartiet har hittills varit försiktigt positiva till förslaget medan Socialdemokraterna varit betydligt mer avvisande.
Det var Socialdemokraterna och dåvarande utbildningsminister Olof Palme som avskaffade studentexamen i Sverige 1968. Även Folkpartiet stod bakom beslutet och enligt statsvetaren Olof Petersson var partiets ungdomsförbund till och med drivande i frågan.
I Finland har man behållit systemet. Där består dagens studentprov av minst fyra prov per elev. Modersmål, finska, svenska eller samiska, är obligatoriskt men därutöver får eleverna välja vilka ämnen de vill skriva prov i. Dessa rättas först preliminärt av gymnasielärarna men därefter görs slutbedömningen centralt av den statliga studentexamensnämnden.
Den svenska studentexamen före 1968 innebar skriftliga prov för alla elever under vårterminen det sista året i gymnasieskolan.
De som godkändes på dessa fick sedan gå vidare och även göra en muntlig tentamen. Detta var ett fruktat moment för många av studenterna och Jan Björklund är i dag tveksam till att återinföra även en muntlig provdel.
– Man kan ju diskutera hur rimligt det är att två personer skulle sitta mitt emot varandra och samtala och att 100 000 sådana samtal skulle genomföras i Sverige varje år. Det blir väldigt svårt att nå likvärdighet, och det är ju det man är ute efter, säger han. Samtliga studenter fick genomgå skriftliga prov på vårterminen under sista året i gymnasiet. Endast de som godkändes fick gå vidare och göra en muntlig tentamen inför fyra censorer från dåvarande Skolöverstyrelsen. Censorerna avgjorde om eleven skulle godkännas. ”Muntan” var ett fruktat moment för många. De som inte godkändes fick gå ut bakvägen utan studentexamen. Godkända elever däremot fick sina studentmössor och kunde springa ut genom huvudingången. Examen avskaffades 1968.Så gick det till förr