Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Studentfusket ökar kraftigt

Stefan Peyda läser japanska på distans samtidigt som han läser till läkare på KI. Här legitimerar han sig inför lektion i japanska som hålls på Dalarnas högskola.
Stefan Peyda läser japanska på distans samtidigt som han läser till läkare på KI. Här legitimerar han sig inför lektion i japanska som hålls på Dalarnas högskola. Foto: Lotta Härdelin
Studenters fusk vid prov och hemarbeten blir alltmer raffinerat. Möjligheterna att köpa ”spökskrivare” eller anlita närstående för att göra skolarbetet har exploderat, visar DN:s genomgång. På tio år har antalet elever som åker dit för plagiering ökat dramatiskt.

Hemtentor, projektarbeten och uppsatser via nätet ersätter allt oftare salskrivningar när studenter ska examineras. Men de nya arbetssätten möjliggör också fusk.
Distansundervisningen har ökat kraftigt i Sverige under 2000-talet, hundratusentals studenter läser på distans på högskolor och inom vuxenutbildningen, men även ”vanliga” studenter gör allt fler examinationsuppgifter hemma.

DN:s granskning av nätforum och sajter visar att fusket är mycket omfattande.

– I USA är den här typen av fusk extremt utbredd. Det är rena industrin och det förekommer även i England. Om det här sprider sig på liknande sätt i Sverige så har vi problem eftersom det är väldigt svårt att bevisa fusket när någon annan gör inlämningsuppgifterna, säger Pontus Kyrk, verksjurist på Högskoleverket som arbetat mycket med fusk och plagieringsfrågor.

Under 2011 fälldes 517 elever för plagiering och fabrikation i lärosätenas disciplinnämnder. Tio år tidigare åkte 68 studenter dit för samma förseelse.

– Det är en dramatisk ökning, säger Pontus Kyrk.

Delar av ökningen kan förklaras av att högskolevärlden blivit bättre på att upptäcka fusket, bland annat genom så kallade textmatchningsverktyg. Pontus Kyrk påpekar samtidigt att det är svårt att veta hur omfattande problemet egentligen är.

Han har fått förfrågningar från lärosäten som misstänker att studenter glidit igenom hela kurser med hjälp av flickvänner, kompisar eller ”bekanta” som gjort arbetena.

Den vanligaste fuskmetoden är att studenterna anlitar en kompis eller låter en släkting göra hemuppgifter, uppsatser eller tentor och i vissa fall hela kurser. Det framgår av de många inlägg som DN hittat i olika trådar på forum som bland annat Flashback, Pluggakuten och Mimersbrunn.

Där förekommer åtskilliga önskemål om att få köpa prov. Det ställs frågor kring vilka lärosäten det är lättast att fuska på och i vilka ämnen.

En del erbjuder helt öppet att sälja hjälp med provskrivning och uppsatser. Andra lindar in sitt budskap och talar om läxhjälp och privatundervisning och att de erbjuder hjälp med hemarbeten och andra arbeten. Priserna är som regel kring 150–200 kronor per timme beroende på svårighetsgrad.

På forumen vill man veta vilka universitet och vuxenutbildare som har minst kontroll. Och det framkommer också att Läxhjälpsforum används för att lösa exempelvis matematikprov vid hemtentor.

Medan vissa lärosäten har kontroll genom webbkameror och legitimering har andra inte kommit så långt i sin utveckling av de digitala arbetssätten. Där kommunicerar man fortfarande mest i skrift i de virtuella klassrummen eller kombinerat med telefonkontakt med lärare och klasskamrater – vilket gör studenten mer anonym och underlättar fusk.

DN har kontaktat flera högskolor som har distansundervisning för att se hur de tacklar problemen. Men ingen kan i dag ange hur omfattande fusket är eftersom det är så svårt att upptäcka.

– Fusket är en mångfasetterad och viktig fråga att arbeta med på högskolor och universitet, särskilt som distansutbildningarnas volym ökar kraftigt både nationellt och internationellt, säger Andreas Hedrén, proprefekt för nätbaserat lärande på Högskolan på Gotland, som har 85 procent distansstudenter.

Många lärosäten kontrollerar i dag genom särskilda företag, som exempelvis ”Urkund”, att uppsatser och hemarbetet inte är plagiat av andras publicerade texter eller att man klippt och klistrat från nätet. Men man har betydligt svårare att hantera fusk där studenterna anlitar andra för att skriva hela arbeten. Då handlar det om originalarbeten där högskolan, gymnasiet eller vuxenutbildningen måste bevisa att studenten inte har skrivit texten.

Charlotte Lindgren, universitetslektor på Högskolan Dalarna, leder just nu ett projekt där högskolan försöker få fram en så rättssäker examination som möjligt vid nätbaserad utbildning. Där läser 67 procent av studenterna på distans. Och man har länge utvecklat sitt digitala arbetssätt.

Utredningen ska vara klar i januari. Den kan bland annat mynna ut i att man rekommenderar lärare att låta nya studenter legitimera sig framför webbkameran när de läser på distans.

Antal studenter som fällts för plagiering eller fabrikation vid landets högskolor och universitet:

2001: 68
2002: 75
2003: 112
2004: 215
2005: 261
2006: 294
2007: 269
2008: 302
2009: 303
2010: 406
2011: 517
Källa: Högskoleverket

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.