Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Studie: Många hedersvåldsdömda har begått våldsbrott tidigare

Foto: Pontus Lundahl/TT

Personer som har dömts för hedersvåld är både äldre och mer brottsbenägna än vad man tidigare trott, visar en ny studie från Kriminalvården. Drygt hälften i den undersökta gruppen har tidigare dömts – ofta för våldsbrott. 

– Man har inte vetat om dessa personer bara begår de här hedersrelaterade brotten eller om de begår andra brott också och det har vi svarat på nu. De har en antisocialitet generellt sett, nästan alla har misstänkts och lagförts för brott, säger Jenny Yourstone, forskningsledare på Kriminalvårdens forsknings- och utvecklingsenhet.

Syftet med forskningsstudien som presenterades på onsdagen är att få mer kunskap om hedersvåldsdömda för att kunna identifiera möjliga riskfaktorer och ge rätt insatser inom kriminalvården.

Läs mer: Fler söker hjälp för hedersvåld

Enligt Jenny Yourstone är kunskapsluckan stor inom hela rättsväsendet kring vilka som begår hedersvåld, vilket har bidragit till mycket mytbildning och ”sanningar” i ämnet. Andra faktorer som komplicerar är att Sverige inte för någon specifik statistik över denna typ av brottslighet. Mörkertalet är därför sannolikt stort.

– Det vore önskvärt att åtminstone flagga för de här fallen om man inte ger dem en egen brottsrubricering. Då hade man kunnat forska bredare och få bättre koll. 

I den nya studien har forskarna sållat ut 97 personer som har dömts för hedersbrott och jämfört med andra våldsbrottsdömda samt en matchad grupp ur normalbefolkningen.

Jenny Yourstone är medveten om att underlaget i hedersvåldsgruppen är litet. 

– Men det är tillräckligt för att kunna få en bra bild. Sedan är det självklart så att vi skulle vilja ha ännu fler men vi har varit väldigt restriktiva just för att få in rätt personer, säger hon. 

Resultatet visar att genomsnittsåldern bland hedersvåldsdömda är 41 år, vilket är betydligt äldre än man trott. Nästan alla är män med barn och har i genomsnitt vistats i Sverige i 14 år.

Filosofiprofessorn: Vi talar om förtrycket, men inget händer

Över 90 procent av dem har tidigare varit misstänkta för brott och över hälften är tidigare straffade – ofta för våldsbrott. Jämfört med normalbefolkningen var det dessutom betydligt vanligare att gruppen var misstänkta för andra brott.

Orsaken till att hedersvåldsdömda är mer brottsbelastade än övriga grupper ger studien inget svar på.

– Vi har inte tittat på det. Eftersom det rör sig om både våldsbrottslighet och annan typ av brottslighet är det nog andra faktorer kopplade till kriminalitet som skulle kunna spela in, säger Jenny Yourstone.

Däremot verkar inte utbildning ha någon betydelse för att begå hedersvåld. Enligt studien skilde sig gruppen från övriga jämförelsegrupper genom att de hade en jämn fördelning mellan låg– och högutbildade. 

Hedervåldsdömda skiljer även ut sig genom att de har mindre missbruks– och psykiatriska problem jämfört med andra partnervåldsdömda och klienter dömda för övriga våldsbrott.

– För oss i kriminalvården är det jätteviktigt att veta skillnader för att kunna anpassa behandlingsform mer på individnivå än vad som görs i dag. Mycket av den här kunskapen går rakt in i vår verksamhet. 

Jenny Yourstone framhåller att alla som lever i en hederskontext inte begår brott och är bärare av de här värderingarna, utan att det handlar om en subgrupp.

– Generellt sett är det en belastad grupp och då kan man även jobba med kriminella attityder och värderingar, säger Yourstone.

Läs mer: Var tionde mord förra året var hedersmord

Även i det förebyggande arbetet anser hon att man behöver tänka om för att nå rätt målgrupp, exempelvis ålder. I dag görs många ungdomssatsningar när det gäller hedersproblematik men lite för de äldre.

– Det är angeläget att kunna bidra till hela det här området för vi behöver mer kunskap, säger Jenny Yourstone.

 

Fakta.Hedersvåld

Hedersrelaterat våld handlar om att det finns krav på att alla i familjen –oftast unga kvinnor – måste följa vissa regler för att inte förstöra familjens rykte och anseende. 

Den som drar skam över familjen kan straffas för att familjen ska återfå den förlorade hedern. De kan handla om hot, misshandel och dödligt våld, ofta från en far, bror eller manlig släkting.

Ingen vet hur många som lever under hedersförtryck i Sverige. Enligt forskning från Stockholms universitet kan var tredje flicka med två utlandsfödda föräldrar vara drabbad.

En enkätundersökning i våras visade att nästan åtta av tio flickor i utsatta förorter i Göteborg anser att de är hårt kontrollerade i sitt privatliv.

Pela Atroshi och Fadime Sahindal är några av de mest kända som har fallit offer för hedersvåld och har gett namn åt organisationen GAPF. 

Pela sköts till döds av två farbröder när hon inte ville gifta sig med en av familjen utvald man. Fadime sköts till döds av sin far bland annat för att hon hade en svensk pojkvän.

 

Fakta.Studien

Totalt jämfördes 97 klienter som begått hedersrelaterade brott med 5 678 våldsbrottsdömda klienter och en matchad grupp om 485 individer ur normalbefolkningen utifrån kön, ålder, tid i Sverige och födelseland.

Faktorer som kännetecknar hedersvåldsdömda var bland annat:

Genomsnittsåldern är 41 år, de flesta är män som har i genomsnitt 2,4 barn och har vistats i Sverige i 14 år.

Drygt 90 procent är tidigare misstänkta för brott och 60 procent är dömda tidigare, i stor utsträckning för våldsbrott. Det är ingen skillnad mellan äldre och yngre som har dömts för hedersbrott. 

Det är betydligt vanligare för gruppen hedersvåldsdömda att misstänkas för andra brott jämfört med den matchade normalbefolkningen.

Många har sökt sjukvård för både fysiska och psykiska besvär.

Källa: ”Hedersrelaterat våld och förtryck – mot förbättrad kunskap om förövarna”, Kriminalvården.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.