Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Svårt att åtala misstänkta människosmugglare

Svenska lagar gör att flera åtal om människosmuggling har lagts ner. Snart prövas två fall där åklagarna har tvingats lägga ner flera åtalspunkter. Nu kräver åklagare att lagarna ändras.

Snart ska ett jättemål prövas i Stockholms tingsrätt. En kvinna som arbetade på Sveriges ambassad i Nigeria är åtalad för att på falska grunder ha godkänt att 73 personer fick viseringar till Sverige. De 73 personerna fick tillfälliga så kallade Schengenviseringar och misstanken finns att de sedan skulle ”försvinna” i något land inom Schengen.

– Schengenavtalet bygger på att vi ska hålla på den inre säkerheten. Det är också oerhört viktigt att vi kan hjälpa dem som har flyktingstatus, inte de som köper sig förbi kön, säger kammaråklagare Robert Engstedt som har åtalat kvinnan.

Metoden att utfärda visa på falska grunder är välkänd i samband med människosmuggling, enligt kriminalinspektör Camilla Wester, utredare på polisens Nationella Korruptionsgrupp, NKG. Priset för en oriktig visering kan vara motsvarande mellan 50.000 och 100.000 svenska kronor.

Kvinnan arbetade som migrationshandläggare på den svenska ambassaden i Nigerias huvudstad Abuja. Enligt åtalet har hon "vid upprepade tillfällen allvarligt systematiskt och otillbörligt missbrukat sin ställning". Kvinnan nekar till brott. Rättegången är inte utsatt än, men väntas pågår i tre månader vid Stockholms tingsrätt.

Samtliga utfärdade visa gäller personer från Ghana och enligt reglerna är det inte den svenska ambassaden i Nigeria som ska pröva deras fall. Enligt åtalet har hon haft en relation med en man från Ghana som driver en resebyrå. Mannen bor i Tyskland och dömdes nyligen där för människosmuggling.

Läs mer: Människosmugglare avslöjade i Sverige

Men i Sverige åtalas kvinnan inte för människosmuggling, beroende på  tolkningen av den svenska utlänningslagen. Den säger att människosmuggling gäller fall där människor reser in i Sverige utan de tillstånd som krävs. I detta fall har alltså kvinnan utfärdat viseringar på felaktiga grunder, men eftersom dokumenten i sig inte är falska räknas det inte som människosmuggling.

I stället åtalas hon för grovt tjänstefel. Det är i och för sig ett allvarligt brott,  men anses svårare att bevisa. Robert Engstedt konstaterar att mannen som dömdes i Tyskland inte heller hade kunnat dömas för människosmuggling, om han ställts inför rätta i Sverige.

Det här är inte första gången som svenska lagar har gjort det omöjligt att åtala för människosmuggling. Snart prövas ett fall i Norrköping där tre män ställs inför rätta för att på oriktiga grunder ha ordnat svenska arbetstillstånd för ett stort antal personer från Syrien. Arbetstillstånden hade utfärdats utan någon tanke att de som kom hit skulle utföra något arbete, enligt åtalet. I stället skulle de söka asyl när de kom hit. 

Fallet, som kallade Lotsen-ärendet, drogs igång av det så kallade Operativa rådet, ett samarbete mot den grova organiserade brottsligheten. Initiativet kom från den tidigare alliansregeringen och har utvecklats av den nuvarande rödgröna regeringen. 

Enligt kammaråklagare Katarina Folestad beräknas vinsten i verksamheten uppgå till 13 miljoner kronor. Men inte heller här har det gått att åtala männen för människosmuggling, utan för grovt ocker. Det innebär att straffet kan bli betydligt mildare, om de fälls och att åklagaren tvingas ta bort flera av åtalspunkterna.

Det fallet gick ända upp i Högsta domstolen. I fjol kom HD fram till att det inte kunde röra sig om människosmuggling, eftersom de som kom hade haft de tillstånd som krävdes, även om de hade tillkommit på fel grunder. Två justitieråd var oeniga.

Läs mer: S vill lagstifta mot falska arbetstillstånd

– Det är tydligt att lagen behöver omformuleras, säger Katarina Folestad.

Anders Ygeman, tidigare inrikesminister och nu gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen, vill att lagen ska ändras.

– Det här är en lucka i lagen som gör det möjligt för organiserade människosmugglare att komma undan. Jag vill tillsätta en utredning för att få fram en effektiv lagstiftning, säger han till DN.

Anders Ygeman sitter inte längre i regeringen utan tänker sig att lagändringen kan bli aktuell efter riksdagsvalet i höst. Förslaget ingår i ett paket för ökad trygghet som Socialdemokraterna ska gå till val på. Han tror i och för sig inte att något riksdagsparti motsätter sig att lagen ses över.

Tre rättsfall om människosmuggling

En kvinna som arbetade som migrationshandläggare på svenska ambassaden i Nigerias huvudstad Abuja har åtalats för att på falska grunder ha utfärdat Schengenviseringar till Sverige för 74 personer från Ghana under 2014.

På den svenska ambassaden hade flera av de lokalt anställda handläggarna reagerat över de  märkliga besluten, men de hade inte vågat protestera högt eftersom de kände sig hotade av kvinnan och var rädda för att förlora sina arbeten. 

Kvinnan ska enligt åtalet ha haft en relation till en man som driver en resebyrå i Ghana. Den mannen är dömd i Tyskland för människosmuggling. I Sverige åtalas kvinnan för grovt tjänstefel. Kvinnan har hanterat stora summor pengar, men åklagaren har inte kunnat visa att de kommer från affärer som har samband med viseringarna.

Kvinnan nekar till brott. Hon har inte utfärdat felaktiga viseringar och har inte heller haft någon felaktig relation till mannen som dömdes i Tyskland, enligt hennes advokat Jonas Tamm.

Rättgången ska hållas vid Stockholms tingsrätt men är ännu inte utsatt. Den väntas pågå i tre månader.

Tre män åtalas för att på falska grunder ha tagit fram arbetstillstånd för syrier som ville komma till Sverige. Via en resebyrå i Norrköping ska verksamheten ha organiserats. Enligt åklagaren har vinsten uppgått till 13 miljoner kronor. 

Målet drogs igång på initiativ av Operativa rådet mot grov organiserad brottslighet, ett initiativ från den tidigare alliansregeringen och den nuvarande rödgröna regeringen.

Männen var först häktade, misstänkta för grov människosmuggling, men i fjol underkändes detta av högsta domstolen, eftersom arbetstillstånden inte var falska utan utfärdade på felaktiga grunder.

Nu gäller åtalet grovt ocker och ekonomiska brott. Rättegången väntas börja i augusti och pågå till slutet av november.

De tre åtalade männen nekar till de flesta anklagelserna.

Tre män åtalades för att under år 2014 ha organiserat transporter av minst 180 flyktingar från Italien till Sverige . Flyktingarna, varav en stor del var barn, packades ihop i personbilar, skåpbilar och husbilar och kördes genom Europa, i de flesta fall på väg till Sverige. I en husbil som stoppades i Österrike fanns, utöver föraren, 21 passagerare.

Männen åtalades samtliga för grovt organiserande av människosmuggling. De fälldes år 2017 på flera punkter och fick upp till tre års fängelse. Men de friades också på flera punkter. Enligt den svenska utlänningslagen ska resorna ha Sverige som destination för att det ska räknas som organiserande av människosmuggling. Svea hovrätt fann i och för sig att verksamheten var organiserad och att den skett i vinstsyfte men var inte i alla fall övertygad om att Sverige var slutdestination.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.