Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-24 13:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/svea-hovratt-larmar-oavgjorda-malen-vaxer-pa-hog/

Sverige

Svea hovrätt larmar: Oavgjorda målen växer på hög

Foto: Nicklas Thegerström

Trycket på domstolarna har ökat kraftigt de senare åren. Nu larmar Svea hovrätt om att resurserna inte räcker och att högarna av oavgjorda mål växer. Handläggningstiderna kan förlängas med flera månader. 

– Bilden av att resurserna inte räcker till är gemensam för alla domstolar. För vår del handlar det om att vi har fått fler mål men inte ökade resurser. Vi har nått vårt kapacitetstak, säger hovrättspresidenten Anders Perklev.

Domstolarna i Sverige handlägger flera hundra olika typer av mål och ökande handläggningstider är ett generellt problem som kan få konsekvenser för såväl samhället som den enskilda individen. När resurserna inte räcker till tvingas domstolarna prioritera och mål som rör vardagsbrottslighet riskerar att få stå tillbaka för mål med frihetsberövade och grövre fall. 

– De allvarliga brotten där någon sitter häktad eller mål mot unga kommer vi att klara. De som får vänta kan gälla andra typer av brott där tingsrätten inte bedömt att det krävs häktning men det kan ändå vara ganska allvarliga brott, säger Anders Perklev. 

Han uppskattar att handläggningstiderna kommer öka med flera månader om inget görs. 

Under den senaste femårsperioden har det i genomsnitt kommit in drygt 400.000 mål per år vid Sveriges domstolar. Det senaste året har den totala ökningen varit tio procent mellan 2017 och 2018. Även antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna har ökat, främst gällande mål om bidrag, bistånd och statliga ersättningar, samt vid migrationsdomstolarna.

Antalet brottmål som kommit in till Svea hovrätt har under det senaste året ökat med 7 procent. Sedan två år tillbaka är ökningen 19 procent. 

En orsak till utvecklingen inom domstolarna är att polis och åklagarväsendet har fått ökade anslag för att bland annat klara upp fler brott och därmed blivit mer effektiva. Samtidigt har regeringen inte tillfört motsvarande resurser till domstolarna.

– Polisen har lämnat in fler och större mål och det avspeglar sig i antal inkommande mål, säger Anders Perklev. 

Dessutom saknas det domare: dels utbildas det för få och dels saknas det pengar för att kunna anställa dem som finns. Enligt Domstolsverket motsvarar bara målökningen under 2018 ett resursbehov på cirka 65 domare.

– Vi har inte råd att anställa och vi har inte råd att återanställa dem vi har vakanser på. Hovrätten kommer därför att ha färre domare i tjänst jämfört med tidigare. Och även om vi får mer resurser måste vi ändå ha fler domare för att möta den arbetsbörda vi har, säger Perklev.

Inför regeringens budgetförhandlingar i höst har Domstolsverket begärt ett tillskott med 550 miljoner. Anders Perklev är medveten om att deras larm kan uppfattas som en påtryckning. Men den rådande situationen riskerar att urholka förtroendet för rättsväsendet om inget görs och kan få konsekvenser på hela samhället, varnar hovrättspresidenten. 

– Vi går ut det här med för att vi vill vara ärliga med hur det ser ut med de resurser vi har nu. Vi vill vara tydliga med att det krävs förstärkningar. Målen tar den tid de tar och det gör att vi måste ha tillräckligt många domare för att hinna med, säger han.

Men mer pengar löser inte allt, långsiktigt krävs även lagändringar för att komma åt de växande högarna av mål och göra rättskedjan mer effektiv, enligt Perklev.

– Det finns flera förslag som har utretts som vi föreslår och som jag tror man måste göra för att hålla jämnare steg med brottsligheten, säger han.

Läs även: 

DN Debatt: ”Domstolarnas resursbrist kan sänka polissatsningen” 

Elsa Kugelberg: Vem ska åtala, döma och vårda dem som polisen fångar?