Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-28 00:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/svensk-frivard-gors-om-i-grunden-hardare-krav-pa-villkorligt-frigivna/

Sverige

Svensk frivård görs om i grunden – hårdare krav på villkorligt frigivna

Lennart Palmgren, direktör med ansvar för frivården, besöker Högsboanstalten i Göteborg, där säkerhetsansvariga Sara Nordberg håller i nyckelknippan. Foto: Tomas Ohlsson

Om sex månader skärps villkoren för de som släpps ut ur fängelse. Kriminalvården kallar det den största förändringen av brottsbalken sedan 1962.

De villkorligt frigivna ska följas upp hårdare med fler fotbojor och drogtester, och den som missköter sig löper större risk att bli inlåst på nytt.

I dag beslutar regionala övervakningsnämnder om villkoren för den som släpps ut efter två tredjedelar av sitt fängelsestraff. Den 1 juli tar Kriminalvården över uppgiften och får då ansvar för hela processen för den dömde – från första dagens inskrivning på anstalt, till sista dagen med frivård. Samtidigt införs utökade kontrollmöjligheter som elektroniska fotbojor, drogtester och ny inlåsning om den frigivne inte sköter sig.

– När vi själva får sätta föreskrifter och agera direkt vid misskötsamhet blir det en mycket mer alert signal mot individen. Från misskötsamhet, till varning, till verkställning, säger Lennart Palmgren, kriminalvårdens direktör för häkte, anstalt och frivård.

Lagändringen blir en skärpning gentemot de dömda, men också ett ökat stöd till dem, enligt Lennart Palmgren. När Kriminalvården får helhetsansvaret kan utslussningen till frihet börja planeras mycket tidigare än vad som hittills varit fallet.

– Jag hoppas att vi redan under de första veckorna av ett fängelsestraff kan börja sätta ramarna för den villkorliga frigivningen. Det kan handla om studieplaner, sysselsättning och påverkansprogram för att minska risken för återfall och för att få klienten att komma bort från en kriminell miljö. Våra föreskrifter innebär kontakt med frivården flera gånger i veckan. Det är en ambitionshöjning vi står inför.

Den nya ordningen beräknas kosta mellan 50 och 70 miljoner kronor fram till 2031. En orsak till kostnadsökningen är de ökade övervakningstiderna. En villkorligt frigiven har hittills övervakats under det första året utanför anstalten. Den nya lagen betyder övervakning hela strafftiden ut. En person som dömts till arton år, och släpps ut efter tolv, har alltså sex års frivårdsövervakning framför sig, i stället för ett. 

– Det blir en klar uppstramning, men också mycket mer förutsägbart för de dömda, säger Lennart Palmgren. 

Kommer man som kriminell i Sverige att uppfatta lagändringen som hårdare tag?

– Jag tror att många kommer att tycka att ”varför ska jag tvingas till det här?”, men det tycker de å andra sidan redan i dag. Om vi är tydliga med att villkorlig frigivning är en tid som ska användas för att kunna återinträda i samhället så tror jag inte det blir en stor fråga framöver. 

Vi träffas på Högsboanstalten i Göteborg som kommer att påverkas mycket av den nya lagen om förstärkta åtgärder vid villkorlig frigivning. De knappt hundra intagna här sitter av korta strafftider, eller sista delen av ett långt fängelsestraff. Sedan ska de alla ut i samhället igen.

Lennart Palmgren ansvarar för Kriminalvårdens nya skärpta uppdrag för frivården som träder i kraft 1 juli. Foto: Tomas Ohlsson

Det är säkerhetsansvariga Sara Nordberg som slussar oss genom anstalten. De olika sektionerna är tömda på intagna, av säkerhets- och integritetsskäl. Vi blir visade celler, uppehållsrum, matsalen och rastgårdarna. Det är rent och julpyntat. Den ansvariga direktören är van vid att många utomstående har synpunkter på tillvaron här. 

– Det är många som har åsikter om både mat och annat, men det är ju domen som bestämmer straffet. Vi ska verkställa straffet, inte göra det värre.

Språket här inne är också städat. Myndighetens anställda säger anstalt, inte fängelse, och intagna eller klienter, inte fångar. 

Så du sjunger aldrig ”släpp fångarna loss det är vår”?

– Nej, men jag jobbar med det. Jag vill att de ska ut. Den här lagändringen som vi förbereder oss för nu bottnar ju i att det har funnits ett driv från politisk nivå att begränsa möjligheterna till villkorlig frigivning. Jag är jätteglad att de inte tog bort den helt. 

Varför är det bra att de dömda inte sitter inlåsta hela strafftiden?

– Vi tror att det behövs en utslussningsdel, men insatserna under den tiden ska ju ha ett bra innehåll, så att vi minskar risken för återfall, och det tror jag vi kan få till nu, säger Lennart Palmgren. 

– Jag är glad att möjligheten till villkorlig frigivning blev kvar, säger Lennart Palmgren, chef för anstalter, häkten och frivård i Sverige. Foto: Tomas Ohlsson

I framtiden skulle Lennart Palmgren gärna få ett ännu större mandat när det gäller att ordna för klienternas liv utanför murarna. 70 procent av alla intagna har någon typ av missbruksproblematik, men för att få beviljad kontraktsvård efter fängelset krävs att kriminalvården betalar en del av den och den dömdes hemkommun betalar resten. Utan kommunens bidrag blir det ingen vård alls.

– Jag vill ha hela budgeten. Och jag vill överlag att kriminalvården ska få ett större mandat att beställa fram stöd från andra delar av samhället, som boende, vård och arbete, säger Lennart Palmgren.

Läs också: Överfullt på svenska fängelser – ”Vi planerar för baracker”