Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 18:24 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/svensk-motstandskraft-vid-krig-ska-starkas/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

”Väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas”

07:27. Alla måste klara en vecka utan hjälp i kris. Och ett väpnat angrepp kan inte uteslutas. Se ett utdrag ur Försvarsberedningens presskonferens.

Svensk sjukvård måste stärkas avsevärt och den enskilde måste kunna klara sig själv i en vecka under en kris. Det skriver försvarsberedningen i sin delrapport som i dag lämnats till försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Ryssland är det stora hotet och förslagen kräver att årliga miljardbelopp satsas.

– I en tillbakablick har det säkerhetspolitiska läget försämrats. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan heller inte uteslutas att militära maktmedel kan användas mot Sverige, säger försvarsberedningens ordförande Björn von Sydow (S).

I rapporten till försvarsminister Peter Hultqvist (S) skriver försvarsberedningen att den enskilde har ett ansvar givet de omständigheter som råder i kris och krig och föreslår att individen ska ha en beredskap för att klara sin egen försörjning under en vecka utan stöd från det offentliga.

- Man behöver mat, filtar och bra kläder. Bor man i stad med skyddsrum ska man ha tagit reda på var skyddsrummen finns. Myndighetssverige och frivilliga organisationer måste i en sådan här situation fokusera på de som behöver omfattande stöd, till exempel de som behöver daglig medicinering eller är funktionshindrade, säger Björn von Sydow till TT.

Försvarsberedningen har också enats om målet att Sverige ska kunna hantera en säkerhetspolitisk kris under tre månaders tid.

Försvarsberedningen föreslår att ”målet för totalförsvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet”.

Kostnaden uppskattas till cirka 4,2 miljarder kronor per år i slutet av försvarsbeslutsperioden 2021–2025 för att genomförta förslagen.

Men det svenska samhället måste också kunna hantera nya typer av hot, som hybridkrigföring med bland annat sabotage, it-attacker och kampanjer för att minska befolkningens försvarsvilja.

I sådana lägen kan en gråzon uppstå där det är oklart om Sverige befinner sig i krig och vem angriparen egentligen är.

Sveriges totalförsvar, som utgörs av det militära och civila försvaret, var under det kalla krigets dagar utformat för att möta ett militärt invasionsförsök. Det skulle också klara försörjningen av viktiga förnödenheter under lång tid om Sverige var avskilt från omvärlden.

I dag anses begränsade militära angrepp på vissa delar av Sverige, som Gotland, vara mer sannolikt än en invasion.

Kapaciteten inom svensk sjukvård måste förstärkas avsevärt, skriver försvarsberedningen. "I krig kan antalet skadade uppgå till sammantaget flera tiotusental. En sådan situation skulle innebära en mycket stor belastning på sjukvården", skriver man.

Och för att klara en sådan situation krävs förberedelser.

- Det behövs krigsplaceringar och övningar. Vi har de fysiska resurserna men de är inte organiserade att ta hand om masskador och det gäller även vid ett eventuellt terrorangrepp, säger Björn von Sydow till TT.

- Jag vill hävda att de förslag vi lägger fram i dag innebär en samhällsreform. Ett krig innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen, säger von Sydow.

Bland annat vill man se över beståndet av skyddsrum och befintliga skyddsrum måste ställas i ordning.

I rapporten lyfts understryks hur rysk säkerhetspolitik blivit mer konfrontatorisk mot USA, Nato och EU.

”Den ryska regeringen fortsätter att undergräva och utmana den internationella stabiliteten genom påverkanskampanjer mot enskilda länder, inblandning i val, provokativa och hotfulla uttalanden samt styrkedemonstrationer i form av militära omdispositioner”, skriver man i rapporten.

Fakta:Försvarsberedningen

I försvarsberedningen ingår alla partier.

Sedan mitten av 90-talet har en stor del av det gamla civilförsvarets kapacitet gått förlorad eller blivit omodernt. Försvarsberedningen har därför fått fundera på vilken kapacitet och förmåga ett modernt civilt försvar behöver.

Det kan till exempel handla om storleken på livsmedelslager, om hur transporter och elförsörjning ska säkras och vad sjukvården behöver för att klara en krigssituation.

Men också hur nya hot ska hanteras, exempelvis hybridkrigföring med sabotage, it-attacker och kampanjer för att minska befolkningens försvarsvilja.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.