Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 11:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-forskare-granskar-markligt-rymdmoln/

Sverige

Svenska forskare granskar märkligt rymdmoln

Gasmolnet kring dubbelstjärnan HD101584 kan avslöja en dragkamp mellan stjärnorna (prick i mitten). Blåfärgade områden rör sig mot oss och röda bort från oss. Jetstrålar som sträcker sig nästan helt utmed siktlinjen ger fart åt den blå och röda gasen.
Gasmolnet kring dubbelstjärnan HD101584 kan avslöja en dragkamp mellan stjärnorna (prick i mitten). Blåfärgade områden rör sig mot oss och röda bort från oss. Jetstrålar som sträcker sig nästan helt utmed siktlinjen ger fart åt den blå och röda gasen. Foto: ALMA (ESO/NAOJ/NRAO)

Ungefär 3.000 ljusår från jorden finns ett mystiskt gasmoln som kan vara bevis på att en röd jättestjärna varit på väg att sluka en mindre stjärna.

– Vi har haft tur som fångade det i ett så pass tidigt skeende, säger astronomen Hans Olofsson.

TT Text

En vacker dag kommer solen sannolikt att svälla upp till en så kallad röd jätte, som slukar de närmaste planeterna och sliter bort jordens atmosfär. Exakt hur det kommer att gå till vet ingen. Men redan nu har en grupp svenska forskare lyckats göra en observation som ger djupare inblick i hur en röd jätte kan uppföra sig.

Med hjälp av det stora radioteleskopet Alma, som egentligen är ett nätverk av flera olika teleskop utspridda på en bergsplatå i Chile så att de tillsammans bildar ett gigantiskt teleskop, har forskarna studerat ett gasmoln vid dubbelstjärnan HD 101584.

– Vi har sett ett cirkumstellärt moln av gas och stoft. Genom att mäta hur det rör sig försöker vi tolka vad som har hänt, säger Hans Olofsson, professor i radioastronomi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Forskarna har kommit fram till att den ena stjärnan i stjärnsystemet omvandlades till en röd jättestjärna och för ungefär 1.000 år sedan började fånga in den andra stjärnan. När kompanjonstjärnan närmade sig frigjordes lägesenergi, som slet loss den röda jättestjärnans yttersta delar och kastade ut dem i rymden. Det är detta moln som forskarna nu har granskat noggrannare.

– Vi kan se hur gasen expanderar bort från stjärnsystemet. Om några 10.000 år kommer vi inte att se något av den här cirkumstellära fasen längre. Så vi har haft tur som fångade det i ett så pass tidigt skeende, säger Hans Olofsson.

Vad kan ni lära er av detta?

– En sådan här process är mycket svår att beskriva med numeriska simuleringar. Därför är det väldigt värdefullt att få riktiga observationer, som gör att vi sedan kan förbättra våra modeller, säger Hans Olofsson.

Han tillägger att de röda jättarna under sin dödskamp kastar ut stora mängder tunga grundämnen i rymden.

– De har skapats under stjärnans utveckling och bidrar sedan till den kemiska berikningen av vårt universum. Så det är också en viktig sak att lära sig mer om.

Den dag vår egen sol förvandlas till en röd jättestjärna finns en viktig skillnad – den har ingen kompisstjärna som den kan försöka sluka. Möjligen, förklarar Hans Olofsson, kan den ge sig på jätteplaneten Jupiter.

– Men den ligger längre bort och väger mindre än en stjärna. Så det fenomenet blir nog inte lika spektakulärt. Fast då är vi ju ändå inte här och kan se, säger Hans Olofsson.

Ämnen i artikeln

Rymden
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt