Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Svenska lammköttet räcker inte för att stilla hungern

De svenska köttproducenterna klarar inte av att möta den ökande efterfrågan på lamm.
De svenska köttproducenterna klarar inte av att möta den ökande efterfrågan på lamm. Foto: Jonas Lindkvist

Vi äter alltmer lamm. Och trots att antalet får har ökat kraftigt i Sverige de senaste tio åren är allt större del av lammköttet vi äter importerat. I dag kommer sju av tio lamm som konsumeras från utlandet.

Medan antalet grisar och nötkreatur minskar i Sverige ökar fåren. År 2005 fanns drygt 470 000 får och lamm i Sverige, förra året hade antalet stigit till 594 0000, enligt Jordbruksverket. En ökning med ungefär 25 procent.

Under samma tid har konsumtionen ökat ännu mer, 50 procent, så trots fler svenska lamm måste alltmer lammkött importeras.

– Vi hänger inte med. I dag är det svårt att få tag på färskt svenskt lamm i butik och många är frustrerade över det. Många yngre vill ha något annat än fläskfilé på fredagar, säger Tomas Olsson, ordförande för Sveriges lammproducenter.

För tjugo år sedan, 1995, var sex av tio lamm som förbrukades svenska, förra året var bara tre av tio lamm svenska.

– Vi skulle behöva mer svensk råvara. Jag började jobba med detta för tjugo år sedan, då var hälften av lammköttet svenskt, det vore roligt att komma upp på den nivån igen, säger Elisabeth Svensson, affärsområdeschef för lamm på slakteriföretaget HK Scan.

Av tradition är lammproduktion liten i Sverige, nöt och gris har dominerat, och lammgårdarna är överlag små.

– Medelvärdet är 32 tackor på en gård, och medianvärdet är 15. I Nya Zeeland kan fårfarmarna ha runt 20 000 tackor, berättar Tomas Olsson.

Foto: Jonas LindkvistAnna Olsson och Tomas Olsson hjälper nyfödda lamm att börja äta. Foto: Jonas Lindkvist

På Norrby gård utanför Eskilstuna har Tomas och hans fru Anna 900 tackor som varje år får cirka 2 000 lamm. När DN kommer dit är lamningen i full gång. Ynkliga små bräkanden blandas med grövre. I olika fållor går tackor med nyfödda lamm. Andra är tjocka om magen och ska föda inom kort.

Anna Olsson flaskmatar några små lamm.

– På något vis kommer jag ihåg vilka jag har matat och vilka som står i tur. Jag känner igen deras nosar, säger hon.

Många producenter har hållit på länge och börjar bli till åren.

Det naturliga är att lamm föds på våren, går ute under sommaren och slaktas till hösten. Men konsumenter vill ha färskt lamm året runt vilket gör att en del lamm föds under vintern och slaktas lagom till påsk, och aldrig är ute och betar.

– Det är skillnad på höstlamm och vårlamm. Det som sätter smak är ålder, vad de har ätit och delvis vad de har för kön. Jag vill påstå att lamm som är uppfött på gräs har en speciell smak, säger Tomas Olsson.

De stora livsmedelskedjorna bekräftar att sett över hela året är det brist på svenskt lamm. Undantaget är hösten, då huvuddelen av slakten sker.

Ska den svenska andelen lammkött öka måste det till fler och större producenter, något som inte är helt lätt.

– Många producenter har hållit på länge och börjar bli till åren, vi skulle behöva flera unga så att vi kan använda de äldre som mentorer, säger Elisabeth Svensson.

Tomas Olsson har tre punkter som han anser viktiga för framtiden.

– Vi måste få ordning på rovdjurspolitiken så att fårägarna kan känna sig trygga. Vi måste bli duktiga på att föda upp lamm och vi måste få konsumenter att betala för svenska mervärden som bra djurhållning och låg antibiotikaanvändning, säger han.

Självkritisk säger Tomas Olsson att producenterna borde ha varit bättre på att informera om de fördelar som finns i svensk djuruppfödning. Men i dagsläget finns fler fördelar.

– Det har hänt mycket de senaste åren. Nu har vi relativt höga priser, det avspeglar det stora intresset för svenskt kött och svenskt lamm. Det finns bra förutsättningar att locka nya uppfödare, säger Tomas Olsson.

Fakta. Lamm

Lamm är ett får som inte är äldre än tolv månader.

Lamm slaktas vid 4–8 månaders ålder.

2015 var förbrukningen av lammkött 1,7 kilo, år 2005 var den 1,1 kilo.

Lamm står fortfarande för en liten del av köttförbrukningen i Sverige. Förra året var förbrukningen av griskött cirka 34 kilo, nötkött cirka 26 kilo och fågel cirka 22 kilo. Statistiken räknas på slaktad vikt vilket innebär att bland annat ben och senor ingår.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.