Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 00:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-myndigheter-missar-bedragerier-med-eu-pengar/

Sverige

Svenska myndigheter missar bedrägerier med EU-pengar

Över 30 miljarder kronor av EU:s totala budget försvinner varje år i felaktiga utbetalningar, korruption och bedrägerier. Foto: Patrik Österberg/TT

Över 30 miljarder kronor av EU:s totala budget försvinner varje år i felaktiga utbetalningar, korruption och bedrägerier. 

Men i Sverige anmäler myndigheterna nästan aldrig några misstänkta brott. 

Efter flera år av nej och tvekan säger nu Sverige ja till att ingå i den europeiska åklagarmyndigheten som ska bekämpa korruption i Europa. 

Rätta artikel

Felaktiga utbetalningar, korruption och bedrägerier är ett omfattande problem i EU:s verksamhet. Av EU:s årliga budget på drygt 1.400 miljarder kronor beräknades i fjol 2,4 procent, alltså drygt 33 miljarder kronor, som felaktiga.

De felaktiga betalningarna har minskat stadigt de senaste åren och EU:s målsättning har varit att få ner felmarginalen till under två procent, vilket hittills misslyckats. 

Enligt statistiken är Sveriges del i de felaktiga betalningarna försvinnande liten – och några rapporterade misstänkta brott finns nästan inte alls. 

Under 2016 hade Sverige exempelvis bara ett enda fall, 2017 och 2018 registrerades sju anmälningar. Bristen på anmälningar betyder inte att det inte begås några brott, enligt Olof Hallström, verksjurist på Ekobrottsmyndigheten och ordförande för Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen i Sverige. I Sverige är det sju olika myndigheter som förvaltar EU-medel och betalar ut EU-stöd.

– De här myndigheterna hanterar 13 miljarder kronor om året i utbetalningar och det är klart att om du bara får en eller två anmälningar då är det något som inte stämmer, säger Olof Hallström.

Enligt Olof Hallström finns det en rad olika anledningar till att få misstankar anmäls. En är att många handläggare hellre hjälper till än ifrågasätter. 

– Många handläggare har ett motstånd till att vara ifrågasättande och kontrollerande, det finns också en naivitet kring brottslighet i Sverige, säger han. 

Nyligen hölls en konferens för de myndigheter som administrerar EU-bidrag med temat varför så få misstankar anmäls. Konferensen riktade sig till medarbetare och chefer på myndigheterna.  

– Ekobrottsmyndighetens generaldirektör hade också ett eget möte med generaldirektörerna för bland annat Tullverket, Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket där man diskuterade vikten av att hantera de här frågorna. EU-pengar är också offentliga medel som ska hanteras lika varsamt som man hanterar svenska medel, säger Olof Hallström. 

Enligt riktlinjerna ska det göras anmälningar om till exempel en bidragstagare lämnar bristfälliga eller svävande uppgifter eller underlag till betalningar.

– Om du jämför med andra myndigheter som betalar ut bidrag så ligger de på en anmälningsfrekvens på i vart fall 10 procent av alla ärenden och vi ligger kanske på en promille, säger Olof Hallström.

Ekobrottsmyndigheten i Stockholm. Foto: Magnus Hallgren

Enligt statistik från OLAF, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, var Slovakien det land med flest anmälda misstankar 2017, med 172 miljoner euro följt efter Rumänien 75 och Polen 57 miljoner euro. 

Louise Brown, ordförande på antikorruptionsorganisationen Transparency International, var en av föreläsarna på konferensen. Hon slår fast att även Sverige har fusk med EU-medel.

– Mellan 2 och 5 procent av alla EU-medel försvinner i korruption, det vet vi. Sedan finns det forskning från Cambridge University i England som visar att EU-bidrag ökar korruptionsrisken med mellan tre och 20 procent. Det betyder att det förekommer bedrägeri och korruption med EU-medel i Europa, punkt. 

– Då är nästa fråga om Sverige är ett undantag från detta? Nej, ett enda bedrägeri under ett helt år i Sverige känns osannolikt, jag vågar ifrågasätta det, säger hon.

Hon säger dock att den förmodade brottsligheten ändå är lägre i Sverige än jämfört med Östeuropa.

– I Sverige har vi en fantastisk transparent och korruptionsfri miljö i jämförelse, det är så enormt stora skillnader med exempelvis Rumänien. Självklart ligger Sverige väldigt bra till men utifrån volymerna som slussas och bara ett enda anmält fall så undrar jag om vi verkligen har förmågan att fånga upp allting, säger Louise Brown.

Kampen mot fusk med EU-medel ska nu också föras centralt i EU. Nästa år ska en nyinrättad europeisk åklagarmyndighet, EPPO, inleda sitt arbete med att jaga korruption och fusk. Sverige har fram tills den här veckan varit emot en gemensam åklagare – något som kritiserats av flera andra EU-länder.  

Men under Stefan Löfvens tal inför Europaparlamentets ledamöter i onsdags bytte regeringen sida och statsministern öppnade för att gå med i Eppo-samarbetet. 

Stefan Löfven i EU-parlamentet under onsdagen. Foto: Emmanuel Dunand/AFP

– Min regering kommer föreslå till den svenska riksdagen att Sverige kommer att delta i den europeiska åklagarmyndigheten för att bidra till i kampen mot korruption och förskingring av EU-medel.

Den svenske ledamoten i den Europeiska Revisionsrätten, tidigare riksrevisorn Eva Lindström, är förhoppningsfull inför en gemensam europeisk myndighet mot korruption och bedrägerier.

– Det här kan bli en gamechanger förutsatt att organisationen utformas rätt och får rätt resurser. Det innebär att man för första gången har en organisation som har rätt att lagföra brott för att skydda EU:s finansiella intressen.  

Hon tycker att Sverige har mycket att tillföra och att det är bra att Sverige nu också ser ut att gå med i samarbetet.

– Vi har en lång tradition av god förvaltning, det är viktigt att Sverige gör sin röst hörd också eftersom Sverige är en inte alldeles obetydlig nettobetalare till EU. Jag tror Sverige har mycket att bidra med i kampen mot bedrägerier inom EU, säger Eva Lindström.