Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Svenska vargjakten sågas i Science

Den svenska vargjakten är byggd på lösan grund. Det hävdar en fransk forskare i den vetenskapliga tidskriften Science. Men hans svenska kollegor avvisar kritiken.

– Den senaste vargjakten i Sverige är ett missbruk av vetenskapen, säger Guillaume Chapron, rovdjursekolog med erfarenhet av vargar i Frankrike och Sverige.

Sedan 2007 är han biträdande professor vid Grimsö forskningstation i Bergslagen. Han har med andra ord följt den svenska vargpolitiken på plats de senaste åren.

I brevet till Science vänder han sig specifikt mot de vetenskapliga argument som använts för att motivera årets jakt. Jakten kallas riktad och selektiv eftersom tanken var att skjuta bort 16 vargar från de mest inavlade paren. På så vis skulle inaveln i stammen minskas.

– Det är rent nonsens att döda djur för att minska inavel. Skulle vi göra på samma sätt om det hade handlat om hackspettar? Självklart inte. Folk skulle tro att du var galen, säger Chapron.

Han menar att de svenska myndigheterna kapitulerat för de särintressen som vill minska vargstammen. Dessutom har man blandat ihop begrepp som "gynnsam bevarandestatus" och "minsta livskraftiga population". Detta ledde till att regeringen gick ut och förespråkade en vargstam på högst 180 djur.

– En stam på 180 djur har inte gynnsam bevarandestatus. Om Sverige kommer undan med det här finns det en risk att andra särintressen i Europa utnyttjar situationen, säger Chapron.

Kritiken i Science har avslöjat att det finns en spricka i vargforskarleden. Några av Chaprons svenska kollegor i det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv har stått för det vetenskapliga underlaget till vargjakten. Han menar att de borde ha varit mer försiktiga.

– Forskare ska givetvis besvara frågor från myndigheterna, men de borde försäkra sig om att resultaten inte missbrukas, säger han.

Olof Liberg, koordinator för Skandulv, var en av dem som tog fram det vetenskapliga underlaget. Han avfärdar Chaprons kritik.

– På kort sikt kan selektiv jakt minska inavelsnivån. Och "gynnsam bevarandestatus" är inte ett biologiskt begrepp som Guillaume tror, utan ett politiskt. Ingen vet exakt vad det innebär, säger Liberg.

Vargar och vargjakt

I Sverige finns i dagsläget drygt 300 vargar vilket är en kraftig ökning jämfört med situationen för ett par decennier sedan då bara en handfull djur fanns i landet.

Ökningen har lett till konflikter i varglänen, och ett växande vargmotstånd, framför allt från jägarnas sida.

Regeringen tillät därför allmän licensjakt på varg 2010 efter att arten varit fridlyst sedan 1966. Licensjakten upprepades 2011, men därefter stoppades den sedan den kritiserats av EU. Ett försök att införa så kallad "riktad och selektiv" jakt i år misslyckades också, sedan flera miljöorganisationer anmält jakten till förvaltningsrätten.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.