– I och med att påven i måndags tog emot prefekten för Vatikanens helgondepartement, kardinal Angelo Amato så är saken klar, bekräftar birgittasystern Marja-Liisa för DN.

Hon bor och arbetar i det hus och kloster i Rom, där den heliga Birgitta levde och bad under 1300-talet.

Elisabeth Hesselblad var född i ett enkelt hem i Fåglavik i Västergötland, där föräldrarna drev en lanthandel. Som ung sjuksköterska i USA valde hon att konvertera till katolicismen. När hon kom till Rom i början av 1900-talet greps hon av Birgittas liv och skrifter.

Birgittas orden hade i stort dött ut under seklerna. Men Elisabeth Hesselblad nygrundade Birgittinorden och såg till att huset på Piazza Farnese slutligen kom tillbaka till denna orden med svenska rötter. Hon ledde klostret fram till sin död 1957.

Att bli helgon är sista steget i en lång process. För att detta skall ske måste ett mirakel ha inträffat; ett tillfrisknande som inte kan förklars medicinskt. Birgittasystrarna var de första som återigen fick öppna ett kloster på Kuba. Miraklet rör en liten pojke i en församling utanför Havanna. Han led av en obotlig hjärntumör som försvann efter familjen bett till moder Elisabeth.

– Det här är en enormt viktig händelse för vår orden. Det är inget som ligger långt tillbaka i historien. Jag och flera av systrarna här i klostret lärde känna moder Elisabeth väl, hennes värme och omsorg med människor, säger moder Elisa, som idag är en av klostrets äldre systrar.

Elisabeth Hesselblad har redan postumt fått utmärkelsen ”Rättfärdig bland folken” av staten Israel för sitt arbete med att gömma och skydda två judiska familjer, tolv personer, i klostret.

DN minns en målerisk skildring av den polska nunnan syster Stanislava, död sedan flera år:

– Nazisterna kom och knackade på dörren och ville gå igenom vårt kloster med de gömda judarna. Då steg moder Elisabeth ut med den svenska fanan och sade barskt: ”Detta kloster står under den svenske konungens beskydd. Här kommer ni inte in”. Nazisterna gick sin väg, berättade Stanislava skrockande.

Datum för kanoniseringen, som det heter att bli upphöjd till helgon, är inte fastställt. Det kan eventuellt bli Elisabeth Hesselblads dödsdag den 24 april, men även födelsedagen den 4 juni. Påven bestämmer efter samråd på ett kardinalsmöte som skall hållas.

– För Sverige är en helgonutnämning under ett jubelår en stor sak, säger Sveriges ambassadör vid Den heliga stolen, Lars Hjalmar Wide, som redan informerat regeringen och kungafamiljen.

Foto i text: TT