Sverige är på samma nivå som Israel när det gäller att hjälpa brittisk och amerikansk underrättelsetjänst med spionage på internet. Det berättar den undersökande brittiske journalisten Duncan Campbell.
Han menar att strategisk samordning mellan Sverige, USA och Storbritannien låg bakom FRA-lagens tillkomst.
Duncan Campbell har arbetat i decennier med att undersöka och avslöja underrättelsetjänsternas hemliga övervakning både i Storbritannien och internationellt.
Tidigare i höstas väckte han uppmärksamhet när han under en hearing i EU-parlamentet pekade ut Sverige som en nyckelpartner till amerikaner och britter när det gäller nätspionage. Källan var dokument från visselblåsaren Edward Snowden. DN träffade Campbell när han på lördagen befann sig på besök i Stockholm.
Vad berättar dokumenten från Edward Snowden mer om Sverige?
– När det gäller mängden underrättelser som Storbritannien och USA får in från andra länder globalt är Sverige på samma nivå som Israel, ett annat land som samlar information från internet i mycket stor skala. Precis som Israel fyller Sverige i ett tomrum på världskartan: Sverige kontrollerar kablarna genom Östersjön medan Israel har tillgång till dem i östra Medelhavet. Sverige är ett av ett 30-tal länder som har tredjepartsavtal om underrättelsesamarbete med Five Eyes, de fem engelskspråkiga länderna, säger Duncan Campbell.
Finns det fler sidor av Sveriges samarbete med USA och Storbritannien kring spionage på nätet?
– När man lägger samman alla pusselbitar blir det tydligt att Sverige arbetade ihop med USA och Storbritannien i syfte att skapa nya lagar för massövervakning på nätet. Sveriges nya lagar 2008 sammanfaller med den så kallade Fisa Amendment Act i USA som vi nu vet användes för att öppna hela den amerikanska delen av internet för övervakning. I Storbritannien föreslogs liknande lagar men de stoppades. Övervakning på internet förekom även dessförinnan men i mindre skala och med lägre kapacitet. Den samordnade planen att legalisera underrättelsetjänsternas tillgång till internet genomförs runt 2008 och fler länder följer sedan efter. I rättvisans namn ska jag säga att Sverige varit mer öppet än andra med vad som skulle hända, säger Duncan Campbell.
Vilken information är det samarbetet mellan Sverige, USA, Storbritannien och övriga länder gäller?
– Allting. Det är chocken för oss som har följt det här länge. Att de vill ha all information hela tiden återkommer igen och igen i Snowdens dokument. Målet är att ta all privat kommunikation från kablarna, lagra den i tre dagar och automatiskt låta datorerna analysera vem som pratar med vem. På så vis får man fram signaturer, särskilda mönster som visar vem som bedriver kriminell verksamhet eller vem som har en utomäktenskaplig kärleksaffär. Det motiveras förstås med kampen mot terrorismen men allt som de har skapat sedan 11 september 2001 håller nu på att sammanfalla på ett mycket olyckligt sätt, säger Duncan Campbell.
Vad anser du om de politiska reaktionerna på Snowdens avslöjanden?
– Jag är hoppfull om att EU kan enas om bättre skydd för sina medborgare. Det arbetet pågår redan i parlamentet och rådet. Mycket hänger på Tyskland, som är mest moget i de här frågorna, bland annat tack vare många medborgares erfarenhet av Stasi. Det händer saker i USA också. Regeringen har offentliggjort hundratals hemligstämplade dokument och erkänner att det gått för långt, även om den fortfarande fördömer Snowden. Den brittiska regeringen däremot har reagerat mycket aggressivt och försöker manipulera opinionen och pressen med ett skräckvälde, säger Duncan Campbell.
Vad anser du att de ansvariga i Sverige borde göra?
– Jag hoppas att myndigheterna talar om ifall de använder det avslöjade Xkeyscore-systemet för spårning på internet och om de har bidragit till det. Jag hoppas att de berättar om de sätter några som helst gränser för vad de skickar vidare och till vem. Som det ser ut nu kan den som sänder information genom Sverige vara säker på att metadata skickas vidare till USA och Storbritannien, som kan dela det med vem som helst.
– Om myndigheterna inte berättar detta, då behöver Sverige en egen Edward Snowden, säger Duncan Campbell och utlovar fler avslöjanden baserade på Snowdens dokument.
Ett hemligt domstolsbeslut som tvingat Verizon och andra amerikanska teleoperatörer att överlämna trafikuppgifter om alla sina kunders telefonsamtal till underrättelsetjänsten NSA.
Prism, ett system som ger NSA och brittiska GCHQ (kanske fler) tillgång till uppgifter om icke-amerikaner som använder nättjänster från företag som Apple, Google, Microsoft med flera.
XKeyscore, ett system för att i realtid samla, bearbeta och söka i mycket stora mängder information som hämtats från internet: innehåll i mejl, vilka sajter du besökt, vilka sökningar du gjort.
Tempora, ett system som brittiska underrättelsetjänsten GCHQ använder för att samla in och spara internettrafik som passerar in och ut ur landet, även innehåll i kommunikation.
Lagöverträdelser: Hur övervakningen överskridit lagarna vid mängder av tillfällen, eller tillåtits genom tänjbara tolkningar av lagarna.
Visselblåsaren Edward Snowden fick tillgång till uppgifterna när han arbetade åt NSA som konsult vid firman Booz Allen. Han befinner sig nu i Ryssland, där han har beviljats politisk asyl i ett år.
DN
Duncan Campbell är en brittisk undersökande journalist specialiserad på integritet, medborgerliga rättigheter och övervakning. Han anlitas även som kriminalteknisk dataexpert vid rättegångar och har rådfrågats i lagstiftningsärenden både i Storbritannien och i EU.
Med start i slutet av 1980-talet avslöjade Campbell Echelon, ett globalt system för satellitövervakning som drevs av Five Eyes (USA, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland). Han är nu en av de journalister som analyserar dokumenten från den amerikanske visselblåsaren Edward Snowden.