Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-26 15:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/sverige-tillsatter-ambassador-mot-organiserad-brottslighet/

Svensk politik

Sverige tillsätter ambassadör mot organiserad brottslighet

Utrikesminister Ann Linde (S).
Utrikesminister Ann Linde (S). Foto: Paul Hansen

Den svenska utrikespolitiken ska rikta in sig mer på att bekämpa internationell organiserad brottslighet med koppling till Sverige. Det slår regeringen fast i utrikesdeklarationen och tillsätter en särskild ambassadörstjänst.

– Jag vill använda utrikespolitiken till att göra Sverige tryggt, säger utrikesminister Ann Linde (S).

Det har gått ett halvår sedan Ann Linde tog över som utrikesminister efter Margot Wallström. På onsdagsmorgonen ska hon lägga fram sin första utrikesdeklaration inför riksdagen. 

– Sveriges utrikespolitik är ingen vindflöjel. Oavsett vem som sitter på den här posten så har vi en huvudsakligen fast utrikespolitik och det tycker jag är bra. Förväntar man sig något annat så blir man besviken, säger Ann Linde.

Men en del förändringar väntar. Den största nyheten blir att den svenska utrikesförvaltningen ska bli mer aktiv i kampen mot organiserad brottslighet. De svenska ambassaderna får nu i uppdrag att bevaka brottslighet med koppling till Sverige. Ambassaderna i bland annat västra Balkan, södra Kaukasus och Latinamerika får ett särskilt uppdrag att prioritera frågan.

– Det är områden där vi vet att den internationella organiserade brottsligheten är särskilt stark. Vi ska använda utrikespolitiken för att Sverige ska bli tryggare.

– Jag kommer att tillsätta en ambassadör som får ett särskilt uppdrag att tillsammans med brottsbekämpande myndigheter se till att vi hjälper till i det här jobbet, säger Ann Linde.

Svenska ambassader utomlands ska bevaka brottslighet med koppling till Sverige.
Svenska ambassader utomlands ska bevaka brottslighet med koppling till Sverige. Foto: Paul Hansen

Under senare tid har brottsligheten i Sverige fått stor uppmärksamhet inte bara på hemmaplan. En ny Sverigebild har spritts och otaliga reportage har kablats ut över världen om gängkriminalitet och dödsskjutningar. Från näringslivshåll har det höjts röster om att den nya Sverigebilden kan leda till försämrad konkurrenskraft och ökade svårigheter att rekrytera utländsk personal.

Hur ser du på den oron?

– Naturligtvis är det en utmaning när man i vissa länder, till exempel i statliga teveprogram, ger en bild av Sverige som är helt onyanserad. Det är någonting som vi måste ta på allvar och jobba med. I Ryssland har man delvis gett en väldigt negativ bild av Sverige men när svenska ambassaden nyligen genomförde en opinionsunderökning visade den att 74 procent av ryssarna har en mycket positiv bild av Sverige. Så det finns olika bilder. 

Hur bedömer du Sveriges nuvarande relation till Kina?

– Den är också utmanande. Å ena sidan vill vi ha en fungerande relation med Kina - vi har stor handel med Kina och vi har stort utbyte när det gäller kultur och forskning och så vidare. Å andra sidan så kommer vi ju aldrig och vika oss från att stå upp för svenska medborgare som råkar illa ut i Kina som till exempel Gui Minhai. Eller att inte vara oerhört tydliga när det gäller yttrandefrihet, demonstrationsfrihet, mötesfrihet och allting som Kina har valt att kritisera oss för och klaga på. Där kommer vi inte att vika en tum. Men det tar inte bort det faktum att vi behöver ha en bra relation. 

Hur länge kan Sverige acceptera en ambassadör som blivit uppkallad till UD 40 gånger?

– Jag tror alltid att det är bättre att ha möjligheten till samtal, både positiva och negativa. Jag tror ytterst sällan det ger något resultat eller är positivt att till exempel utvisa ambassadörer. Jag tror inte på det arbetssättet. Sedan kan det finnas exceptionella fall där det kan vara så, men i fallet med den kinesiska ambassadören så är jag inte för att man ska utvisa honom. 

Kinas ambassadör Gui Congyou.
Kinas ambassadör Gui Congyou. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Hur ser du på de försök till påtryckningar som han ger uttryck för?

 – Det kritiserar vi. Det är inte acceptabelt att försöka inskränka yttrandefriheten, mötesfriheten och demonstrationsfriheten, att påverka museer, hotell eller vad det är för någonting. Det är vi oerhört tydliga med.  

Men han tillåts ändå fortsätta med det?

– Det är naturligtvis så att han har ju rätt att säga vad han vill och vi har rätt att säga till när vi tycker att det är felaktigt. 

Vad händer i fallet med Gui Minhai?

– Vi fortsätter väldigt aktivt att kräva konsulärt tillträde, kräva läkarundersökning och kräva att han han släpps fri och att han får återförenas med sin familj. 

Får ni något gehör för det?

– Hittills har det inte gett det resultat som vi vill ha. Vi vill ju att han ska släppas fri. Men det är ju inte så att bara för att vi inte har fått något resultat så slutar vi, självklart inte, vi fortsätter ju hela tiden. 

Dawit Isaak sitter fortfarande fängslad – varför har ni inte lyckats att få honom fri?

– Den frågan ska ställas till Eritreas president. Varför släpper ni inte Dawit Isaak fri? Jag har haft många möten om Dawit Isaak den senaste tiden och vi har en ambassadör som är väldigt aktiv på plats. Vi kräver hela tiden att han ska friges.

På onsdagen presenteras Sveriges utrikesdeklaration.
På onsdagen presenteras Sveriges utrikesdeklaration. Foto: Paul Hansen

När bedömer du att Sverige kan ta hem ytterligare barn från flyktinglägret al-Hol?

– Vi koncentrerar oss på de föräldralösa barnen och fick till slut hem sju stycken. Vi hade dessutom mindre än en handfull barn som var helt klara med alla tillstånd från myndigheterna och ordnad placering hemma. Men en nära släkting valde att gömma barnen. Man ville inte att barnen ska komma till ett icke-muslimskt land. 

– Vi fortsätter på alla möjliga sätt att försöka leta upp de här barnen men det är inte lätt när det finns över 70.000 människor i lägret. Alla kvinnor är klädda i niqab så det är svårt att leta efter en viss kvinna som man skulle kunna tro hade hand om de här barnen. Om man verkligen vill gömma barn då är det väldigt svårt att hitta dem. 

Flera länder har valt att plocka hem även mammorna men Sverige säger nej. Varför då?

– Vuxna människor som själva anslutit sig till en terrorsekt och som med berått mod tar med sig sina barn eller låter sina barn växa upp där får ta ansvaret för det. Vi koncentrerar oss på barnen. Det här är i huvudsak föräldrarnas ansvar. Barnen har inte gjort något fel.

Är det inte barnen som kommer i kläm? 

– Jo, det är det. Jag tycker att det är helt förfärligt att föräldrarna har utsatt sina barn för detta.

Relationen till Israel prövades ju under förra mandatperioden. Vad har du gjort för att förbättra relationen? 

– Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi har en bra relation med både Palestina och Israel. Det har vi inte nu med Israel och det beror huvudsakligen på vårt erkännande av Palestina. Och det står jag helt bakom. Däremot tycker jag att det måste vara möjligt att ha en bra relation till Israel samtidigt som vi står för en lösning som bygger på folkrätten med två stater och säkra och erkända gränser. Samtidigt ska vi ta hänsyn till Israels legitima säkerhetsbehov men också till palestiniernas rättigheter. 135 länder har erkänt Palestina varav nio EU-länder så det är inte så att vi är ensamma på något sätt.