Sveriges säkerhetspolitiska läge har försämrats under 2016 och orsaken är Ryssland. Det rapporterar överbefälhavaren Micael Bydén till regeringen och får stöd av försvarsminister Peter Hultqvist (S) som varnar för en smygande tillvänjning.
– Det är ett försämrat säkerhetspolitiskt läge, säger ÖB Micael Bydén till DN.
Nyligen lämnade Försvarsmakten en delårsrapport till regeringen där myndigheten slår fast:
”Under det första halvåret har det säkerhetspolitiska läget i det svenska närområdet förändrats och försämrats. Grunden utgörs fortsatt av ryskt agerande”.
Micael Bydén förklarar att Rysslands annektering av Krim 2014 var en vändpunkt och att utvecklingen i Europa sedan dess gått åt fel håll och blivit mer oförutsägbar. Till det kommer under 2016 terrordåd i Bryssel och Nice samt en större politisk osäkerhet i Västeuropa efter Brexitomröstningen.
– Det som styr oss allra mest är omvärldsutvecklingen och i första hand Ryssland. Ryskt agerande strider mot internationell rätt och lag när man annekterar Krim. Och det är ju krigshandlingar varje dag i Ukraina, men det talas det knappt om dem. Ryssland har heller inte tagit något steg tillbaka i Syrien eller med sin övningsverksamhet, säger ÖB.
Både Ryssland och Nato övar mer i Östersjöområdet med alltmer avancerade enheter. Putinregimen genomför också allt fler överraskande beredskapskontroller med stora förband, senast den gångna veckan.
– Vi har större militär närvaro över Östersjön som kan generera någon form av incident som lätt kan eskalera – om man vill använda det i strategisk kommunikation eller annat syfte. Vi ser också att när Ryssland väl bestämmer sig för att göra något – då går det fort.
ÖB understryker att risken för ett isolerat anfall mot Sverige inte ökat, men att försvaret ”är på tå och följer utvecklingen”.
– Vi höjer förmågan överallt och justerar beredskapen när vi behöver det till den nivå vi kan, säger Micael Bydén.
Försvaret övar också alltmer som i Flygvapenövning 2016, som startade i fredags och pågår till tisdag över Gotland och sydöstra Sverige.
Läs mer: Finländska stridsplan ny fiende under svensk övning
Det finns de som skulle säga att det här är ett sätt att skrämmas, att få mer pengar?
– Jag ser det i medierna. För mig har det med förtroende att göra. Att påstå att jag gör det här för att Försvarsmakten ska få mer pengar, det är oförskämt. Då har man inte förstått någonting av det som händer, svarar Micael Bydén.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger till DN att den analys som skedde inför försvarsbeslutet 2015 gäller ännu. Ett enskilt angrepp mot Sverige sågs som osannolikt, men en konflikt i närområdet skulle även beröra oss. Försvaret fick 10 miljarder kronor extra till år 2020, bland annat för försvar av Gotland.
Även Hultqvist oroas av Rysslands agerande.
– Långsiktigt är det som skett ett sämre säkerhetsläge. Övningsverksamheten fortsätter, investeringarna i militära förmågor fortsätter, beredskapskontrollerna fortsätter, den väpnade konflikten i Ukraina fortsätter. Det dör människor, det skadas människor – det är hela tiden en aktivitet där Ryssland inte viker undan, säger Peter Hultqvist.
Både ÖB och försvarsministern oroas av att Ryssland med påverkanskampanjer försöker skapa splittring och så osäkerhet – inte minst via sociala medier.
– Det finns skäl för alla att följa händelseutvecklingen, vara kritiska till delar av informationen och hålla sig till traditionella medier som man kan lita på, säger Micael Bydén.
– Det pågår ett ständigt kampanjarbete. Vad jag vill varna för är en tillvänjning där människor känner att det som skett – och alla övningar – är naturliga, att det är en del av vardagen, säger Peter Hultqvist.