Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-24 13:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/tegnell-den-svenska-aldrevarden-kan-vara-mera-sarbar/

Sverige

Tegnell: Den svenska äldrevården kan vara mera sårbar

Anders Tegnell.
Anders Tegnell. Foto: Jonas Lindkvist

De höga dödssiffrorna i Sverige kan till stor del förklaras med att smittan tagit sig in i äldrevården. Jämfört med exempelvis Norge och Finland sticker de svenska siffrorna ut.

– Den svenska modellen för äldreboenden kanske är mera sårbar för sådana här händelser, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Trots att Sverige var tidigt ute med att rekommendationer om att inte besöka äldreboenden har smittan drabbat de äldre hårt.

I Sverige rekommenderade Folkhälsomyndigheten redan den 10 mars anhöriga från att genomföra ”onödiga besök” på äldreboenden och sjukhus och den 1 april beslutade regeringen att införa ett rent besöksförbud. Regeringen hade då tidigare lämnat vad man kallade ”en skarp rekommendation” mot att besöka äldreboenden. Förbudet gäller fram till juli månad.

En ”rekommendation” från Folkhälsomyndigheten är något som måste följas och inte vad vi normalt menar med ordet.

”För myndighetsmänniskor som skriver de här allmänna råden, som Folkhälsomyndigheten går ut med, är det skarpt läge. De menar inte att det här är tips till oss, utan något vi ska följa”, säger terminologen Åsa Holmér vid Språkrådet i en intervju med TT den 5 april.

I Norge har olika kommuner vidtagit åtgärder vid olika tidpunkter. Till exempel beslutade Oslo kommun den 3 april att ”begränsa besök hos sårbara grupper” till bara de ”helt nödvändiga”. Fauske kommun öster om Bodö beslutade den 27 mars samma sak och i Haugesunds kommun norr om Stavanger togs ett liknande beslut den 17 mars och den 7 april skärptes detta till ett förbud som gällde hela landet.

Även om Sverige alltså var tidigt ute med att försöka stoppa besöken på äldreboendena lyckades man inte stoppa smittspridningen till de äldre. Siffror som CNN tagit fram visar att Sverige den 8 april hade 67 dödsfall per en miljon invånare mot Norges 19 och Finlands 7.

– De höga dödstalen kan väldigt tydligt kopplas till äldreboenden, tyvärr. Det tyder på att vi får in smittan på äldreboenden på ett sätt som vi inte hade förutsett. Detta måste många aktörer jobba med för att förstå varför det händer och hur vi ska kunna få en begränsning av det. Det är svårt att veta om vi kan få ett slut på det, säger statsepidemiolog Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.

På fredagen hade Norge, med hälften så stor befolkning som Sverige, 92 dödsfall med en genomsnittsålder på 83 år. Sverige hade då 870 dödsfall med en medelålder på 81 år.

Enligt Anders Tegnell är det inte sannolikt att rekommendationer och förbud hade förändrat läget:

– Det hade med hyfsad säkerhet uppträtt oavsett vilken strategi vi hade haft. Ingen av de strategier som andra länder har använt sig av har på något sätt hanterat spridningen i äldreboendena specifikt.

Och det är i Stockholm som problemen blivit tydligast.

30 procent av alla dödsfall i Stockholm har drabbat personer över 70 år och som bodde på äldreboenden. Något som Anders Tegnell kallar för en ”väldigt stor överrepresentation”. I hela riket stod gruppen 70 år och äldre för 87 procent av de avlidna.

– Och av alla rapporterade fall i Stockholm var det 40 procent som kom från personer som bodde på äldreboenden. Den siffran gör att vi måste ta oss en funderare på vad olika aktörer kan göra, säger Anders Tegnell.

– Siffrorna visar att risken att dö är väldigt mycket högre om man bor på ett äldreboende än om man bor ute i samhället.

Äldre är en sårbar grupp och under en vanlig influensasäsong dör ungefär 1.500 äldre till följd av den. Många har underliggande sjukdomar och klarar inte ytterligare en belastning.

Enligt Anders Tegnell måste verksamheten på de svenska äldreboendena gås igenom ordentligt för att se om det finns rutiner som måste ändras. Liknande brister verkar ligga bakom de höga dödstalen i Italien och Spanien där också många äldre drabbas, menar Tegnell som också poängterar att äldrevården inte är något som Folkhälsomyndigheten i första hand ansvarar för. Däremot är han tydlig med att myndigheten hela tiden sett äldreboenden som ett riskområde:

– Det har vi påpekat länge. Men vi är inte ansvariga för drift och tillsyn, det är i första hand de som driver äldreboendena, i andra hand Socialstyrelsen eller Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Men det är inte läge att peka finger åt varandra just nu utan att hitta en bra lösning. Ansvaret ligger på dem som driver äldreboendena att utreda det som hänt.

– När vi längre fram kommer att se i backspegeln på detta kanske vi ser att den svenska modellen för äldreboenden är mera sårbar för sådana här händelser.

Kan det finnas ett liknande systemfel, som du misstänker kan bidra till dödsfallen i covid-19, när det gäller de höga dödstalen bland äldre under den vanliga influensan?

– Det är en spännande fråga som jag inte tror att någon har tittat på men många av de som går bort är så sjuka från början att ingen sjukvård i världen hade kunnat rädda dem.

Anders Tegnell tror inte att det hade gjort någon större skillnad om Sverige hade gått ut tidigare och infört besöksförbud på äldreboendena.

– Nej, vi skiljer oss inte från de nordiska länderna när det gäller hur mycket besök vi har, det är nog andra aspekter som är viktigare. Det verkar som att besöken begränsades väldigt tidigt här i Sverige. Det är inte genom anhöriga man har de kontakter som normalt sett är smittsamma.

Studier om äldreomsorg i de nordiska länderna visar på stora likheter, men det finns vissa skillnader i hur den organiseras och finansieras.

I rapporten ”Äldreomsorg i Norden” från Nordens välfärdscenter, som Nordiska ministerrådet beställde för några år sedan framgår att äldreomsorg är en kommunal angelägenhet i alla det länderna utom Island. Den är också huvudsakligen skattefinansierad överallt.

Privat driven äldreomsorg finns framför allt i Sverige men är även vanlig i Danmark. I Finland lägger man större vikt än i de andra länderna vid att stötta anhöriga i omsorgen.

Det finns också skillnader i hur man definierar hjälp i hemmen, vilka ligger i gränslandet mellan sjukvård och omsorg.

Går det att bromsa det som händer inom äldrevården just nu?

– Jag tror att det finns mycket man kan göra. Det ser jag från olika mejl från personal på äldreboenden. Men det gäller att få en mer samlad bild av detta och den genomgången är på gång.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt