Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-05-18 14:33

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/tegnell-om-60-arsfesten-langt-ifran-alltid-den-typen-av-event-leder-till-stor-spridning/

SVERIGE

Tegnell om 60-årsfesten: Långt ifrån alltid den typen av event leder till stor spridning

Statsepidemiolog Anders Tegnell.
Statsepidemiolog Anders Tegnell. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Folkhälsomyndigheten såg ingen hög risk för samhällsspridning av det nya coronaviruset den 7 mars. Men runt 70 personer som gick på en födelsedagsfest den dagen insjuknade sedan i influensaliknande symtom. Två av festdeltagarna hamnade i respirator.

– Det är långt ifrån alltid den typen av event leder till en stor spridning i samhället, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

I rapporteringen om pandemin har det pratats om så kallade ”superspridare” – personer som på egen hand smittat många andra med det nya coronaviruset. Världshälsoorganisationen, WHO, har dock tagit avstånd från begreppet och sagt att man i stället bör prata om ”superspridarhändelser” – eftersom det är sammanhanget som avgör om viruset sprids.

Runt om i världen har smittskyddsläkare upptäckt flera sådana händelser som misstänks bidra till spridningen och ligga bakom att enskilda platser drabbats hårt av viruset.

DN har berättat om 60-årsfesten som värden beskriver som ”ground zero för coronans inträde i Stockholm”.

När den ägde rum den 7 mars fanns inga restriktioner om folksamlingar och de enda som testades för covid-19 var resenärer från riskzoner i Alperna, med symtom.

Ingen på festen hade varit i Alperna. Några stycken var däremot förkylda. Och veckan efter kalaset började gästerna insjukna en efter en. Värst gick det för den 47-årige värden, som inte kände sig ”helt hundra” på dagen för festen. En vecka senare låg han i respirator och svävade sedan mellan liv och död i över två veckor.

Dagen innan festen såg Folkhälsomyndigheten ingen hög risk för samhällsspridning av det nya coronaviruset. Hur kunde då så många personer ha blivit sjuka och fyra fått bekräftad covid-19 på en fest där inga alpresenärer befanns sig?

Enligt statsepidemiolog Anders Tegnell är det mycket svårt att svara på i efterhand.

– Man kan säga att utvecklingen i Sverige inte alls ser ut som den har gjort på de ställen som man haft sådana superspridarevent, som till exempel i Sydkorea där man fick en väldigt dramatisk brant spridning efter ett sådant event. Så har det inte alls sett ut i Sverige, säger han och fortsätter:

– Om du tittar på kurvan bakåt så har ju Stockholm och andra delar haft en ganska långsam spridning hela tiden och det talar ju ganska starkt för att det här eventet inte alls var en slags ”kick-off” som man sett i Sydkorea. Så jag tror inte alls det här är spännande och intressant. Det är långt ifrån alltid den här typen av event leder vidare till en stor spridning i samhället, säger Anders Tegnell.

Det är alldeles för tidigt, menar han, att dra några slutsatser om huruvida Sverige borde ha vidtagit striktare restriktionerna för folksamlingar vid ett tidigare skede.

– Det finns i Sverige väldigt lite som talar för att stora folksamlingar haft någon större effekt, eftersom vi inte har sett de här pucklarna på kurvan. Vi har haft en långsam spridning somt talar väldigt mycket för att vi hade en bred introduktion från början och en successiv spridning på väldigt många ställen med väldigt många olika smittkedjor. Att stora event skulle haft stor betydelse här har jag väldigt svårt att tro, säger Anders Tegnell.

Det finns bara några tillfällen som man nu kan peka på att spridningen startat, säger Anders Tegnell. Sydkorea är ett exempel, där den stora ökningen av coronasmittade har kunnat härledas till en specifik grupp människor.

– Det finns liknande historier från både Italien och Spanien när man liksom såg en väldigt dramatisk ökning en till två veckor efteråt. Så ser inte alls våra kurvor ut, säger Anders Tegnell.

Läs mer:

”Känns som att vi var på coronans ground zero i Stockholm”

Tegnell: Den svenska äldrevården kan vara mera sårbar

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt