Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-15 05:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/tegnell-saker-pa-att-vi-har-passerat-toppen/

Sverige

Tegnell: ”Säker på att vi har passerat toppen”

Statsepidemiolog Anders Tegnell på torsdagens pressträff.
Statsepidemiolog Anders Tegnell på torsdagens pressträff. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Folkhälsomyndigheten bedömer att coronaepidemin nu har passerat kulmen i Sverige. Men det råder fortfarande stor osäkerhet om hur många som har haft smittan.

– Det vi kan säga är att immuniteten tydligt ökar, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. 

Dagen före midsommar konstaterar Folkhälsomyndigheten att över 56.000 svenskar smittats och mer än 5.000 dött i covid-19. Samtidigt minskar antalet nya dödsfall och personer som får intensivvård – på torsdagen låg den sistnämnda siffran på 218. 

Nya siffror visar också att betydligt färre hade en aktiv covid-19-infektion i maj jämfört med i april, andelen har sjunkit från 0,9 till 0,3 procent. 

– Vi tolkar det här som att epidemin i Sverige har passerat toppen och att den är på väg ned, att vi nu har mindre smittade i samhället än vi hade i april när det peakade ordentligt, säger statsepidemiolog Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten.

Däremot är det fortfarande oklart hur många som har bildat antikroppar och kan förväntas vara immuna mot sjukdomen. 

I månadsskiftet april–maj (vecka 18) hade 4,7 procent av befolkningen utvecklat antikroppar och i andra halvan av maj (vecka 21) hade siffran stigit till 6,1 procent, enligt data från huvudsakligen primärvården, vårdcentraler. I Stockholm, där smittan spridits mest, låg siffran på 7,4 procent vecka 18 och 10,2 procent vecka 20.

Även bland blodgivare ser man en successiv ökning.  

Enligt Anders Tegnell stämmer siffrorna inte alls med myndighetens prognoser – något han bland annat kopplar till urvalet. I nuläget pekar data på allt från 4–5 procent till 20–25 procent, menar han.

– Vi kan ju se på andra undersökningar som har genomförts i sjukvården och på olika företag, att man ligger väldigt mycket högre, så det här är väl en grupp som har skyddat sig relativt bra, säger han och syftar på blodgivare och personer som besöker vårdcentraler. 

Samtidigt säger Tegnell att det är svårt att mäta immuniteten bland befolkningen eftersom smittan sprider sig fläckvis. 

Folkhälsomyndigheten jobbar nu på att få en bredare bild genom mer data från företag och hälso- och sjukvården. Tanken är att göra en samlad bedömning inför hösten så att man har en uppfattning om hur mottagliga människor är för smittan i olika delar av landet.

Hur säkert är det att vi nu har passerat toppen?

– Det tror jag man kan vara väldigt säker på. Det har vi ett antal olika indikationer på: hur många som läggs in på Iva, att dödsfallen går ned, och att vi nu ser att färre i befolkningen bär på viruset.

Den 20 maj bedömde du att andelen som hade antikroppar i Stockholm låg på ”runt 20 procent”. Nu visar era beräkningar att den i själva verket låg på 10,2 procent vecka 20 (11–17 maj). Varför har era prognoser slagit så fel?

– Vi vet fortfarande inte riktigt om de har slagit fel. Det är helt klart att våra undersökningar kunde ha varit bättre på olika sätt, men det väldigt svårt när man har en ny sjukdom och veta vilka i befolkningen man ska testa. 

Hur görs era bedömningar?

– Vi har ju en matematisk modell där vi lägger in diverse värden. Vi tittar på hur spridningshastigheten sker i form av hur många som läggs in på Iva och jämför den med hur många som bär på ett virus vid olika tillfällen. Utifrån den kan man bygga en modell som talar för hur utvecklingen troligen ser ut, men som alla modeller är den känslig för olika antaganden och det här är en ny sjukdom, ganska många antaganden är fortfarande väldigt osäkra. 

Hur stor betydelse har felbedömningen för ert arbete med att få ned smittkurvan, eftersom antikroppar är kopplat till smittspridning?

– Inte alls, skulle jag vilja säga. Utvecklingen att få ned antalet smittade har som första mål att skydda sjukvården och samhället – inte att öka immuniteten. Det här är mer viktigt för oss för att diskutera framtiden, vad man ska ha beredskap för under hösten ute i regionernas hälso- och sjukvård. Det är där det är en viktig siffra och det är därför det är viktigt att vi får den så bra som möjligt. 

Finns det anledning att se över er strategi?

– Nej, strategin har ju i första hand inte alls inriktat sig på att uppnå ett visst mål med immunitet. Den har varit inriktad på att se till att sjukvården och samhället kan fortsätta fungera – och det gör de ju. 

Läs mer: 

Antikroppar hos en av sju testade i Stockholm

Tester: 7,3 procent bär på antikroppar i Stockholm

Studie: Tecken på hjärnskada vid svår covid-19

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt