Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-09-27 17:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/tegnell-smastadsregioner-kan-klara-sig-battre-fran-smittspridning/

SVERIGE

Tegnell: Småstadsregioner kan klara sig bättre från smittspridning

Intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm.
Intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm. Foto: Roger Turesson

Allt färre av de som behöver intensivvård för covid-19 finns i Stockholmsområdet, visar Folkhälsomyndighetens siffror. I stället ökar antalet i andra storstadsregioner, men resten av landet är fortsatt relativt förskonade.

– Tittar man internationellt så har den absolut största spridningen skett i tätbefolkade regioner, säger Anders Tegnell.

På måndagen vårdades 509 personer intensivt för covid-19 i Sverige. I jämförelse med i torsdags är det en nedgång med över 40 patienter, då 550 var inlagda på iva.

Stockholm utgör en minskande del av landets alla intensivvårdsfall. Nu finns omkring en tredjedel av Sveriges intensivvårdspatienter i Stockolm, för två veckor sedan var samma andel hälften.

I stället är det de andra storstadsregionerna, Skåne och Västra Götaland, som är på uppgång. Statsepidemiolog Anders Tegnell menar att det är där man kan vänta sig att smittspridningen ökar, medan mindre regioner i landet kan tänkas klara sig bättre.

– Tittar man internationellt så har den absolut största spridningen skett i tätbefolkade regioner så att man kan förvänta sig att det kommer vara Västra Götaland och Skåne som är de som potentiellt får mer spridning framöver, säger han.

Men trots att smittspridningen inte tros bli lika kraftig i mer glesbefolkade områden kan vården i regionerna fortfarande hamna i ett ansträngt läge.

– De flesta regioner i landet är ju rätt små, och blir det då några fall till kan ju betyda väldigt mycket för dem, säger Anders Tegnell.

De parametrar som varit i fokus när smittspridningen ska bedömas är dödstal, vilka som testat positivt och intensivvårdsfall. Anders Tegnell menar att antalet som vårdats intensivt är en bra mätpunkt för hur utvecklingen i landet ser ut.

– Vi får rätt bra kontroll på den siffran och den är också relativt konstant. Den är lätt mätbar och har inte massa mörkertal. Så den fungerar väldigt bra jämfört med många andra och dessutom är den betydligt snabbare än dödsfallen till exempel, säger han.

Totalt har nu 2.769 personer i Sverige dött i covid-19 och 22.721 fall av sjukdomen har hittills bekräftats. Under hela epidemin har 1.572 personer behövt intensivvård, enligt Folkhälsomyndigheten.

Eftersom antalet som intensivvårdas minskar mer i Stockholm än vad det går upp i andra regioner blir även den nationella siffran av de som vårdas just nu lägre. Men det betyder inte att sjukvårdens svåra tid är över, betonar Anders Tegnell.

– Det betyder inte att vi inte har en belastad sjukvård, men vi ser en viss minskning, säger han.

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt