Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-26 05:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/tester-73-procent-bar-pa-antikroppar-i-stockholm/

Sverige

Tester: 7,3 procent bär på antikroppar i Stockholm

De första resultaten av Folkhälsomyndighetens undersökning av förekomsten av antikroppar visar att 7,3 procent av stockholmarna har utvecklat sådana.
De första resultaten av Folkhälsomyndighetens undersökning av förekomsten av antikroppar visar att 7,3 procent av stockholmarna har utvecklat sådana. Foto: Henrik Montgomery/TT

Under onsdagen publicerade Folkhälsomyndigheten de första resultaten från den undersökning om förekomsten av antikroppar mot covid-19 som man genomför. De första resultaten visar att 7,3 procent av personerna som testades i Stockholm hade antikroppar.

– Jag tycker det är tråkiga nyheter, säger matematikprofessor Tom Britton. 

De 1.104 prover som analyserats togs för tre veckor sedan och visar att förekomsten av antikroppar är vanligast i Stockholm där förekomsten uppgår till 7,3 procent. Siffran för Skåne och Västra Götaland uppgår till 4,2 respektive 3,7 procent. 

Siffran 7,3 procent är betydligt lägre än Folkhälsomyndighetens beräkningar om att en fjärdedel av invånarna i region Stockholm skulle vara smittade eller ha varit smittade den 1 maj. 

Statsepidemiolog Anders Tegnell sade vid onsdagens presskonferens att man förväntat sig något högre andel som bar på antikroppar, men menar att studien passar väl in i tidigare uträkningar. Han kallar undersökningen en del av ett pussel. 

 – Pusslet i stort visar nog att den prognosen som är gjord av oss och Tom Britton och andra stämmer ganska bra. Kanske ligger vi något lägre än vi trott men inte mycket. Vi ligger nog runt 20 procent i Stockholm nu, säger han. 

Proverna som analyserats är inhämtade från öppenvården, och kommer alltså från personer som testats till exempel på vårdcentraler. 

Tom Britton är matematikprofessor på Stockholms universitet. Han menar att resultatet är förvånande lågt när DN når honom på onsdagen. 

 – Det betyder antingen att de statistiska beräkningarna som Folkhälsomyndigheten och jag själv gjort är ganska ordentligt fel. Det är möjligt, men i så fall förvånande att de skulle vara så fel. Eller så är det en större del som har varit smittade än som utvecklat antikroppar. 

Tom Britton menar att resultatet i antikroppstestet är ett tråkigt besked. 

– Jag tycker det är tråkiga nyheter. Jag tror alla skulle vara mycket gladare om man såg att fler hade utvecklat antikroppar. Om allt det här lidandet hade berott på många smittade hade det såklart varit bättre eftersom det då skulle betytt att vi inte hade så lång bit kvar, säger han. 

Anders Tegnell förklarar resultatet bland annat med tidsförskjutningen som finns mellan att en person smittats och att denne bildar antikroppar.

– Man måste hela tiden komma ihåg att de mätvärden man tittar på ligger på väldigt olika delar av en tidslinje och just med de här antikroppstesterna mäter man någonting som hände 2-3 veckor tidigare, säger han.

Han menar också att det inte är säkert om proverna kommer från personer som speglar befolkningen i stort.  

Ju fler som har antikroppar, desto långsammare går smittspridningen. Anders Tegnell säger att vi redan nu ser tecken på immunitet i samhället, eftersom antalet sjuka har gått ned den senaste tiden, utan att några hårdare restriktioner införts. Han kallar dock tanken på att flockimmunitet kan få viruset att försvinna för en myt. 

– Det finns ingen anledning att tro att vi kan få en immunitet som helt stoppar smittan. Immuniteten kan hjälpa till att hålla ner spridningen så att sjukvården hinner med och att vi eventuellt kan släppa på vissa restriktioner. Men för att smittan ska försvinna måste immuniteten kombineras med vaccin. 

Antikroppar var vanligast bland personer 20 och 64 år. Där var 6,7 procent av proverna positiva.

– Det är stor skillnad mellan olika åldersgrupper i samhället vilket är bra. Den stora gruppen över 65 och 70 har lyckats att isolera sig. Och barngruppen har mindre sjukdom än gruppen mellan 30 och 64, sade Anders Tegnell om skillnaderna.