Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 14:08

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/thornbergs-larm-om-unga-ranarna-kommer-skjuta-och-spranga-om-tre-fyra-ar/

Svensk politik

Thornbergs larm om unga rånarna: ”Kommer skjuta och spränga om tre, fyra år”

02:10. Det har, enligt polisen, blivit vanligare att de misstänkta förnedrar offren i samband med rån mot ungdomar.

Rån mot barn ökade med 31 procent förra året. 

Nu larmar rikspolischefen Anders Thornberg om att socialtjänsten måste få mer pengar för att hantera unga brottslingar.

– De som nu gör de här rånen är de som kommer att skjuta och spränga om tre, fyra år, säger han.  

Den brottstyp som ökade mest under 2019 var anmälda rån mot barn. Och mellan 2016 och 2019 har brottstypen mer än fördubblats. Det har också, enligt polisen, blivit vanligare att de misstänkta förnedrar offren i samband med rånet. 

– Det har blivit ett sätt att visa makt och stiga i rang. Vi ser att unga, även de som inte är straffmyndiga, begår de här vedervärdiga brotten när man dels tvingar av någon deras egendom och sen förnedrar dem och lägger ut på sociala medier. Det kan i och för sig underlätta för polisen om man filmar. Det har gjort att vi klarar upp fler brott, säger rikspolischefen Anders Thornberg. 

Vad gör polisen åt det här? 

– Vi jobbar allt vad vi kan. Genom underrättelseverksamhet identifierar vi vilka individerna är, vi griper in så fort vi kan och vi skriver orosanmälningar till socialtjänsten. Vi har aldrig skrivit så många som nu. Våra ungdomsgrupper jobbar hårt med att visa vilka dessa individer är så att socialtjänst, kommuner och skolor kan vidta åtgärder. Vi identifierar platser och är närvarande där vi kan för att jobba förebyggande. 

Rikspolischef Anders Thornberg vill att socialtjänsten ska få mer pengar för att hantera ungdomsbrottslingar.
Rikspolischef Anders Thornberg vill att socialtjänsten ska få mer pengar för att hantera ungdomsbrottslingar. Foto: Josefine Stenersen

Du anser att socialtjänsten måste få mer resurser för att ta ett större ansvar, vad ska de göra? 

– De behöver få verktyg och resurser att ta hand om ungdomarna. Det kan inte vara så att offret som blir utsatt för rån, förnedring och kanske utpressning, måste möta den här plågoanden dagen efter i skolan. Det måste få konsekvenser. Det är kommunens och socialtjänsten uppgift när de är minderåriga.

Läs mer: Janne Josefsson: De slog ut hans tänder, filmade och tvingade honom be om förlåtelse

Betyder det att regeringen gett kommunerna, och därmed socialtjänsterna, för lite pengar? 

– Jag ser att det finns ett oändligt behov. Vi, socialtjänsten och skolan, sliter hårt för att de här unga inte ska bli kriminella. Därför är det viktigt att de får de resurser de behöver.

Regeringen föreslog under veckan att dömda ungdomsbrottslingar ska kunna dömas till så kallad ungdomsövervakning, som innebär en möjlighet att utdöma fotboja och utegångsförbud under vissa tider. Syftet är att komma åt den brottslighet som inte bedöms vara tillräckligt allvarlig för sluten ungdomsvård. Förslaget skickades till lagrådet i torsdags och är tänkt att gälla från årsskiftet.

– Alla åtgärder som gör att vi får bort kriminella från gatorna kommer vara effektivt. Vi är försiktigt positiva. Men det måste förstås först prövas om det är rättssäkert och proportionerligt, säger han.

Borde inte samhället ha tagit tag i detta ännu tidigare? 

– Man kan alltid vara efterklok. Nu har vi velat säga som det är från polisen. Vi har identifierat utsatta, särskilt utsatta och riskområden och vi för debatten. Det är bland annat därför jag ställer upp på många intervjuer, för att berätta om situationen.

Anders Thornberg menar att situationen för unga i de utsatta områdena är en ödesfråga inför framtiden. 

– Kan vi inte bryta tillväxten så kommer vi få ännu värre kriminalitet. De som nu gör de här rånen är de som kommer att skjuta och spränga om tre, fyra år. 

Anders Thornberg anser att situationen för unga i utsatta områden är en ödesfråga.
Anders Thornberg anser att situationen för unga i utsatta områden är en ödesfråga. Foto: Josefine Stenersen

I november förra året, efter flera uppmärksammade mord och ett ökat antal sprängningar, inleddes den särskilda nationella händelsen Operation Rimfrost, just nu med fokus på region Syd. 

– Vi har tagit in betydligt fler, det är fullt på anstalter och häkten och vi har tagit mer vapen och narkotika. Men ändå ligger det på samma nivå. När vi går in och tar bort en gruppering så är det en annan som träder fram. Då uppstår skjutningar, hot och utpressning. Jag har skrivit till regeringen att vi måste stoppa tillväxten. Det är ett ständigt flöde av unga män som vill upp i hierarkin.

Polisen har identifierat cirka 3.000 individer, med en kärna på cirka 300 personer, som är aktiva inom den organiserade brottsligheten.

– Vi har hittat individer som har betydelse för den här brottsligheten i fyra av landets sju regioner. Det understryker vikten av att vi har en nationell samling och en underrättelseverksamhet så att vi se kopplingarna.

Just nu lägger polisen kraften på region Syd, med förstärkning av både ordningspoliser och utredare från andra platser i landet. Thornberg har dock öppnat för att Rimfrost kan komma till fler städer. 

Vad händer om det blir hög brottsaktivitet i alla fyra regioner samtidigt?
– VI har de resurser vi har. Då får vi efter bästa förmåga omlokalisera. Vi har inte alla polisens resurser i Malmö även om vi förstärkt ordentligt. Men vi har tagit från hela landet och byter hela tiden resurser. Det ska inte märkas alltför mycket i de andra delarna.

Tidigare erfarenheter, från en liknande insats i Malmö 2012, har visat att antalet skjutningar sjönk för att sen stiga följande år. Hur vet ni att det här inte bara blir en tillfällig förbättring? 

 – Vi kände att det hade gått så långt att vi var tvungna att gå in och bryta den här trenden. Vi har inte lovat att det här ska vara den långsiktiga lösningen på det här problemet. Det här måste vi jobba med många år framöver.

I den politiska debatten pratas ofta om migration eller segregation som förklaringsmodeller till gängkriminaliteten. Vad tänker du?

– Jag är ingen politiker, jag är en brottsbekämpare. Vi vill säga som det är från svensk polis. Vi har pratat om särskilt utsatta områden, utsatta områden och riskområden där det finns större riskfaktorer som låga socioekonomiska förhållanden, trångboddhet och litet hopp inför framtiden.  

Polischefen i Storgöteborg, Erik Nord, varnade i veckan för att en längre nationell särskild händelse kan få negativa effekter på det förebyggande arbetet mot gängkriminalitet, framför allt på det lokala planet.  

Hur ska man komma till bukt med gängkriminaliteten på längre sikt? 

– Vi har ungefär 3.000 i polisutbildningen nu. När de kommer ut så kommer vi att fylla på i lokalpolisområdena. Jag står verkligen bakom beslutet om en svensk polis, och att tyngden ska ligga längst ut i lokalpolisområdena.