Tidigare anställd: Provokation används

Dagens Nyheter kunde på torsdagen avslöja brister vid Migrationsverkets förvar i Kållered. Flera medarbetare har slagit larm om att chefer uppmanat dem att tvinga fram skäl att förflytta intagna till Kriminalvårdens häkte. ”Irritera det jävla svinet så han gör något dumt. Han måste bort”, ska en av cheferna på Migrationsverket ha sagt.

— Vi sitter i en sådan position att vi kan göra deras liv jobbigare än vad det redan är, och det är helt enkelt för jävligt att vi får den här typen av order på en statlig myndighet. Vi jobbar med människor, inte djur, sade en anställd till DN på torsdagen.

Ett flertal anställda, som har velat vara anonyma med rädsla för repressalier, har gett en samstämmig bild av kulturen på förvaret där ”jobbiga” intagna ibland rensas ut genom provokationer.

• Läs mer: Larmet: Migrationsverkets personal uppmanas provocera intagna

Nu träder en tidigare anställd på förvaret i Kållered fram och öppet bekräftar de anonyma medarbetarnas uppgifter:

— Deras berättelser stämmer. Det som sker på förvaret är bekymmersamt och strider mot lagen. Jag har sett det med egna ögon, säger Vanja Tomin.

Hon var handläggare vid förvaret med utökad delegation som teamledare och hade bland annat behörighet att underteckna beslut om säkerhetsplacering i häkten. Vanja Tomin arbetar kvar på Migrationsverket men är i dag utlånad till en annan enhet.

— Jag är inte rädd för repressalier eller löneavdrag, jag står för mina synpunkter.

På Migrationsverkets förvar placeras personer som ska avvisas eller utvisas om det exempelvis finns risk att de annars avviker. Att säkerhetsplacera i häkte är en drastisk åtgärd som innebär betydligt större restriktioner för de intagna. I ett häkte tvingas den förvarstagne tillbringa stora delen av dygnet inlåst i en cell.

• Läs mer: ”Om bilden stämmer fullt ut måste man vidta åtgärder”

För DN berättar Vanja Tomin att Migrationsverket vid upprepade tillfällen har säkerhetsplacerat förvarstagna på lösa grunder och att just provokation har används.

— Det är tuffa tag. Medarbetare pratar med de förvarstagna med en hård inställning. Istället för att lugna ner personerna så tar man ofta hårt mot hårt. Jag tror att det handlar om osäkerhet. Jag försökte alltid vara lugn, säger Vanja Tomin.

Vid ett tillfälle bad en chef henne, via mejl, att skriva ett beslut om säkerhetsplacering som uppenbart saknade lagstöd.

— Jag påpekade att jag inte ville sätta mitt namn på beslutet eftersom det saknade lagstöd.

Några månader senare togs händelsen upp på Vanja Tomins lönesamtal. Då blev det tydligt att de som vågar protestera hamnar på chefernas ”svarta lista”.

— Jag fick höra att mitt svar sågs som att jag gick emot ledningens direktiv och att jag då sågs som icke flexibel och inte samarbetsvillig, nästan på snudd till arbetsvägran. Då inget mer negativt fanns att säga om min arbetsinsats motiverades min löneökning med att den kunde ha varit högre om det inte hade varit för denna händelse. Jag ”straffades” alltså med lägre löneökningen än vad jag borde ha fått för att jag vägrade säkerhetsplacera någon när det inte fanns grund för det, säger Vanja Tomin.

En utredning pågår vid Migrationsverkets tillsynsfunktion. Torbjörn Nyberg som är avdelningschef för Migrationsverkets förvar kommenterade DN:s granskning på torsdagen:

– Påståendena utreds eftersom vi bedömer att de är allvarliga. Vi tar naturligtvis avstånd från detta och vill framhålla att det är inte så vi arbetar på våra förvar vara sig utifrån vår värdegrund eller de instruktioner som personalen har. Att vara frihetsberövad innebär att man befinner sig i en utsatt situation och vi ska naturligtvis behandla dessa personer med värdighet och respekt, sade Torbjörn Nyberg.