Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 09:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/tidsplanen-da-kan-vi-ha-snabbtester-lakemedel-och-vaccin-mot-nya-coronaviruset/

Sverige

Tidsplanen: Då kan vi ha snabbtester, läkemedel och vaccin mot nya coronaviruset

Karolinska Institutet i Huddinge leder det svenska försöket att utveckla ett vaccin mot det nya coronaviruset. Forskarna arbetar med olika beståndsdelar av viruset för att ta fram det bästa vaccinet.
Karolinska Institutet i Huddinge leder det svenska försöket att utveckla ett vaccin mot det nya coronaviruset. Forskarna arbetar med olika beståndsdelar av viruset för att ta fram det bästa vaccinet. Foto: Jonas Lindkvist

Snabbtester kan finnas om några veckor och före sommaren kan vi ha svar på om det finns ett effektivt läkemedel – men ett vaccin dröjer sannolikt minst ett år. 

Så ser tidsplanen ut i kampen mot nya coronaviruset. 

– Det är oerhört prioriterat att ta fram det här, säger Charlotta Bergquist på Läkemedelsverket.

Snabbtester

Testerna som sjukvården använder i dag letar efter virusets genetiska arvsmassa. De kräver ganska avancerad utrustning och ger svar först efter cirka fyra timmar. Men inom några veckor hoppas Folkhälsomyndigheten att de kommersiella tester som utvecklats i USA – som bara tar en timme – också ska finnas tillgängliga i Sverige. 

Samtidigt arbetas det hårt runt om i världen för att ta fram betydligt snabbare tester som kan identifiera antikroppar i blodet – något som bildas cirka tio dagar efter smittotillfället. Snabbtesterna tas genom ett vanligt stick i fingret, därefter droppas blodet på ett lackmuspapper som är behandlat med proteiner från viruset. Om blodet innehåller antikroppar som binder till proteinerna ändrar papperet färg – allt går på bara några minuter. 

Sjukvårdspersonal i Italien testar personer i Rom genom att svabba dem i näsan.
Sjukvårdspersonal i Italien testar personer i Rom genom att svabba dem i näsan. Foto: Alessandra Tarantino/AP

Antikroppstesterna kan användas för personer som har varit sjuka ett tag eller för att testa om någon har blivit immun mot viruset efter genomgången infektion. Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, menar att de sannolikt aldrig kommer att vara lika träffsäkra som de mer avancerade antikroppstesterna som används på diagnostiska laboratorier. 

– Men de skulle kunna användas för att ge en första bedömning om en patient är smittad eller för att fånga upp om personal inom sjukvård och omsorg har eller har haft infektionen, säger hon.

Folkhälsomyndigheten har beställt hem ett antal snabbtester från Kina som ska utvärderas. Därefter är det upp till regionerna att bedöma om de vill använda dem i sin verksamhet.

– Om de tester vi ska utvärdera har god prestanda kan det handla om några veckor innan vi har ett besked.

Läkemedel

Världshälsoorganisationen WHO har sjösatt en internationell studie för att testa fyra olika läkemedel eller kombinationer av läkemedel, som man tror har effekt på det nya coronaviruset. Det handlar bland annat om malarialäkemedlet klorokin, som även används mot reumatiska sjukdomar. Klorokin har redan getts till coronapatienter i Sverige, men effekten är oklar. 

– Det här är ett väl beprövat medel som har visat sig ha effekt mot coronaviruset i provrör. Det är lovande, men det finns än så länge inga påvisade kliniska effekter. Kunskapen om möjliga biverkningar på intensivvårdspatienter är också sämre eftersom den inte tidigare har varit målgrupp, säger Charlotta Bergquist, gruppchef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket.

Ett annat läkemedel som granskas är experimentläkemedlet remdesivir, som även testas på ebola. 

– Det har också visat sig ha effekt på coronaviruset i provrör. Det här är ett av de läkemedel som WHO tror mest på. 

WHO står bakom en internationell studie av fyra läkemedel mot nya coronaviruset. Här WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus.
WHO står bakom en internationell studie av fyra läkemedel mot nya coronaviruset. Här WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus. Foto: Salvatore Di Nolfi/AP

Ett tredje läkemedel är hiv-läkemedlet ritonavir/lopinavir, men där har hoppet minskat något.

– Det har kommit en bra studie där man inte har kunnat påvisa någon effekt hos människor. Även om det har antiviral effekt i provrör måste man komma upp i så höga nivåer när det ges till människor att det ger biverkningar. 

WHO undersöker även om kombinationen ritonavir/lopinavir och interferon-beta kan ha effekt. Problematiken är ungefär densamma som för bara ritonavir/lopinavir.

Läkemedelsverket hoppas att det kommer studieresultat i april eller maj. Därefter kan det bli tal om att rekommendera medlen för behandling av covid-19 inom svensk sjukvård. 

– Många av de här läkemedlen ges redan till coronapatienter på olika platser i världen. Men vi måste veta att man blir friskare av dem. Det bästa är om vi får in fullständig data från tillverkare så att vi kan ge detaljerade anvisningar om dosering.

Immunglobuliner  

Immunglobuliner är samma sak som antikroppar, det vill säga proteiner som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen. De kan ”skördas” från personer som tillfrisknat från en infektion, därefter ges blodplasman i transfusion till andra personer. Eller så kan immunglobulinerna tillverkas i laboratorium. 

Antikropparna kan användas både som behandling och förebyggande, som profylax. Det här är något som just nu testas på olika håll runt om i världen, bland annat i Sverige och i USA.

– Vi vet inte om det fungerar ännu, men det finns hopp, säger Charlotta Bergquist, gruppchef för infektionsgruppen på Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket inväntar studieresultat. Bland annat har Etikprövningsmyndigheten gett tillstånd för att ett 30-tal covid-19-patienter på Karolinska universitetssjukhuset ska behandlas på försök med blodplasma från personer som tidigare haft sjukdomen, skriver Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.

När det kan bli aktuellt att använda immunglobuliner på coronapatienter i Sverige är svårt att säga.

– Det måste visa sig vara effektivt. Det handlar också om att få tag på många personer som blivit friska och har ett bra immunförsvar. USA har många patienter och borde kunna rekrytera ganska snabbt, så inom några månader borde vi ha ett resultat. 

En person får en spruta med ett försöksvaccin i Seattle, USA.
En person får en spruta med ett försöksvaccin i Seattle, USA. Foto: Ted S. Warren/AP

Vaccin

Forskare har redan tagit fram flera så kallade kandidatvacciner som nu ska prövas kliniskt på människor, för att se om de är effektiva och inte har några farliga biverkningar. 

Vaccinerna är baserade på syntetiserade genetiska delar av viruset. Folkhälsomyndigheten bedömer att det kommer att ta minst ett år innan ett vaccin finns tillgängligt på marknaden.

– Det tar i regel ganska många år att ta fram ett nytt vaccin, men om många länder samarbetar med stöd från WHO finns det förhoppningar om att det ska gå på 1–1,5 år, säger Karin Tegmark Wisell på Folkhälsomyndigheten.

Hur effektiva de vacciner som nu prövas är och hur länge de ger immunitet får vi se, menar hon.

– De kanske bara dämpar infektionen så att man inte blir lika sjuk, men det kan ändå vara värdefullt.

Läs mer: 

WHO-studie testar läkemedel mot nya coronaviruset – Norge först ut

Läkemedel mot ebola och malaria kan bli hopp för svenska coronapatienter