Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Trafikverket: Sverige har inte råd att klara järnvägen under vargavintrar

Vägtrafiken fungerade bäst. Persontrafiken på järnväg betydligt sämre och allra värst var det för godstrafiken. Det fastslår Trafikverkets utredning, som också säger att Sverige inte heller i framtiden kommer att klara en sådan vargavinter som 2009/2010.

Tio veckor som lamslog Sverige. Så kunde Trafikverkets utredning om situationen för järnvägstrafiken under vintern heta. Trafikutredningen, som ironiskt nog släpptes på en en presskonferens på ett nästan öde Arlanda under onsdagsmorgonen, saknade flera inbjudna deltagare, detta eftersom all flygtrafik i landet var inställt på grund av strejk.

De samhällsekonomiska kostnaderna för vinterns förseningar uppgår, enligt utredningen, till minst 3 miljarder kronor. Med åtgärder motsvarande initiala investeringar på 410-450 miljoner kronor hade hälften av förseningarna undvikits. Och det totala antalet förseningstimmar uppgick under vintern till 83.000, där drygt två tredjedelar drabbade godstrafiken och den resterande delen drabbade persontrafiken. Detta är dubbelt så mycket som en normal vinter.

Utredning visar att det finns mycket som kan göras bättre nästa vinter, men hävdar också att Sverige inte klarar den beredskap som krävs för att klara långvarig kyla och stor snömängd i södra delen av landet. Det skulle bli för dyrt. Samtidigt visar rapporten att vägtrafiken klarade sig betydligt bättre än tågtrafiken. Och att det som klarade sig allra sämst, och vilket också var allvarligast under vintern, var att godstrafiken inte kunde klara sina åtagande.

– Det var mycket fokus på persontrafiken, men faktum är att 88 procent av vinterns tågtrafik kom fram inom en felmarginal på tio minuter. Och att det bara var en dag under den tio veckor långa perioden av kyla, som tågtrafiken ställdes in under en hel dag, och då gällde det västkustbanan, säger Björn Östlund, chef verksamhetsområdet trafik.

– Däremot stängdes somliga godsbangårdar helt och hållet, vissa dagar, vilket medförde allvarliga problem i landet, framför allt för näringslivet. I framtiden har vi inte råd med detta, utan det måste åtgärdas, här måste beredskapen bli bättre. Det får inte hända igen.

– Vi menar också att Trafikverket resursmässigt inte klarar beredskapen under sådan svår och lång kyla som rådde denna vinter. Det enda vi kan göra är att minska antalet avgångar och koncentrera våra resurser för att få fram ett färre antal tåg.

Enligt Björn Östlund, som undersökt hur vägtrafiken och tågtrafiken sköttes från olika aspekter som information, ledning, bemanning och underhåll, så finns det flera problem som går att rätta till.

– Vår organisation som är bra på att hantera en tillfällig störning som till exempel en storm, mäktade inte med en så lång och omfattande period av kyla, snö och is.

– Trafikinformationen, som just ska fungera i sådana här fall, visade sig till exempel inte fungera alls. Systemet överbelastades för lätt och när folk kom fram så fick de felaktig eller missvisande information, säger Björn Östlund, som menar att det här går att göra förbättringar.

Trafikverket är sedan första april en ny myndighet, där tidigare nedlagda Banverket, Vägverket och trafikanalys ingår. Utredningen om tågtrafiken släpps i sin helhet om några dagar.

Utdrag ur trafikverkets utredning

Totalt sett kan ungefär hälften av förseningarna i Sverige sägas vara orsakade av faktorer som Trafikverket kan påverka, och den andra hälften av faktorer som faller under tågoperatörernas kontroll.

Brister inom fyra områden bidrog till den uppkomna situationen. Områdena är:
Infrastruktur
Gränssnitt mot entreprenörer
Intern ledning och processer
Information till passagerare, operatörer och samhälle
 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.