Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Turismen kan bli största klimatboven

Världsturismen är den snabbast växande utsläppskällan av växthusgaser. Utsläppen beräknas öka med mer än 150 procent fram till 2035. Om inte trenden med ett ökande flygresande bryts, kan turismens klimatpåverkan framåt 2060 vara större än alla andra sektorers.

Det menar tre av världens främsta transportforskare i en rapport som presenterades i samband med en turistkonferens i Göteborg på tisdagen. Stefan Gössling, professor i Lund, och hans medförfattare har analyserat vilka konsekvenser en ohämmad tillväxt för turistindustrin skulle ha för klimatet.

Samtidigt som många andra sektorer kan peka på minskade utsläpp av växthusgaser har inte mycket hänt inom turistbranschen, menar de. Just nu beräknas den stå för cirka 5 procent av världens totala koldioxidutsläpp, men eftersom runt hälften av branschens utsläpp kommer från flyg på hög höjd kan dess klimatpåverkan vara ungefär dubbelt så stor.

Och större kommer den att bli. Enligt branschens egna beräkningar kommer internationella turistresor att nästan fördubblas fram till 2020. Dessutom pekar de flesta trender mot att resmålen blir alltmer avlägsna, att man stannar borta allt kortare tid och att man bor på alltmer energislukande anläggningar.

Allt detta gör att branschens utsläpp av växthusgaser beräknas öka med mer än 150 procent fram till 2035.

För att visa på betydelsen av denna långsiktiga trend har rapportförfattarna räknat på ett scenario där världens länder kommer överens om globala utsläppsminskningar samtidigt som turismen fortsätter att växa.

Om de totala globala utsläppen kulminerar 2015 för att sedan minska med 3 procent per år, vilket är nödvändigt för att undvika två graders uppvärmning, kommer den expanderande turismens utsläpp framåt 2060 vara större än alla andra sektorers.

Men hur ska då turismens utsläpp kunna minskas?

EU har bestämt sig för att från 2012 ta med flyget i handeln med utsläppsrätter. Enligt rapportförfattarna kommer detta förmodligen att leda till att flyget, som har svårare att minska sitt beroende av fossila bränslen än andra transportslag, till en början kommer att köpa allt större poster utsläppsrätter för att klara sina tillväxtmål.

Framåt 2030 hoppas flyget att expansionen kan fortsätta med hjälp av att biobränslen lanseras i stor skala. Till detta ställer sig Gössling och hans kolleger skeptiska. De har räknat på hur stora odlingar av exempelvis oljerika Jatrophaplantor som skulle behövas för att mätta flygets bränslebehov. Med dagens förbrukning skulle det krävas ett område mer än dubbelt så stort som Sverige. Och om resorna därtill skulle fördubblas fram till 2020 skulle större delen av Västeuropa gå åt.

Stefan Gössling och hans kolleger konstaterar att detta inte är realistisk. Därför menar de att resmönstren måste ändras: färre långa flygresor och med längre bortovaro, fler resor med tåg och buss, mer närturism och färre turistanläggningar med stora utsläpp.

Dessutom menar de att ett eget utsläppstak skulle sätta en större press på flyget än att ingå i EU:s allmänna utsläppshandel. De pekar också på orimligheten i att internationellt flyg är det enda transportslag som är befriat från bränsleskatt.

Grafik

Flyget

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.