Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Undersökning: Kunskapsnivån rasar inte

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svenska elevers kunskapsresultat faller inte lika dramatiskt i alla internationella undersökningar. I studien Timss är skillnaden i naturvetenskap mellan 2007 och 2011 inte ens statistisk säkerställd.

Dagens Nyheter publicerar på måndagen nya uppgifter om Pisa-testet. Provet mäter 15-åringars kunskapsresultat i flera länder och har visat på kraftiga försämringar för Sveriges del. Undersökningen har fått stor uppmärksamhet i den politiska debatten och i medierna.

DN:s granskning har visat att det finns flera problem med Pisa. Många högpresterande elever i Sverige tog inte provet på allvar eftersom det samtidigt pågick nationella prov som var betygsgrundande. Sverige är det land där eleverna uppger att de satsade minst på Pisa-provet, jämfört med om testet hade påverkat betygen.

Bilden av Sveriges resultat i Pisa är motstridigt. Den dramatiska förändringen åter­speglas inte i resultaten på de nationella proven. De senaste åren har elevernas resultat tvärtom förbättrats. Däremot har bland annat Kungliga tekniska högskolan (KTH) larmat om att diagnostiska matteprov som nya studenter på lärosätet gör visar på sjunkande resultat.

Internationella undersökningar indikerar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats under minst 15 års tid. Men DN:s genomgång visar att Pisa ger en betydligt mer negativ bild av utvecklingen än andra undersökningar som inte får lika stor uppmärksamhet.

Studien Timss mäter kunskaper i årskurs åtta. Vid undersökningstillfället skrivs inga nationella prov. Timss visar att resultaten har försämrats för Sveriges del, men inte lika mycket som Pisa-resultaten.

I Pisa gick Sverige från plats 29 till 38 i ämnet naturvetenskap mellan mätningarna 2009 och 2012. I poäng minskade Sverige från 495 till 485.

I Timss är däremot förändringen för naturvetenskap inte ens statistisk säkerställd mellan undersökningens senaste mätningar, år 2007 och 2011.

För matematik finns en statistisk säkerställd nedgång, men utvecklingen mellan åren är inte så dramatiska. Sverige minskade bara en placering mellan åren 2003 och 2011.

I en rapport om Timss från november 2012 skrev Skolverket att de svenska resultaten för matematik har försämrats, men att ”försämringstakten har avtagit efter 2003”. Skolverket skriver även att ”den största nedgången för Sverige skedde mellan 1995 och 2003 då resultaten försämrades med i genomsnitt 5 poäng per år. Mellan 2003 och 2011 är den genomsnittliga årliga förändringen knappt 2 poäng per år. Detta indikerar att försämringen har bromsats upp men fortsätter”.

En annan OECD-kunskapsmätning som genomförs för vuxna, PIAAC, ger inte samma dystra bild som Pisa. Det går att särskilja hur resultaten ser ut för gruppen 16–24 år och i den ligger Sverige, till skillnad från Pisa, över OECD-snittet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.