Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-14 18:54

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/unga-man-valjer-bort-vegetariskt/

Sverige

Unga män väljer bort vegetariskt

Den största majoriteten av unga män väljer bort vegetarisk mat, visar en undersökning från Demoskop, som genomförts på beställning av matvarukedjan Coop.
Den största majoriteten av unga män väljer bort vegetarisk mat, visar en undersökning från Demoskop, som genomförts på beställning av matvarukedjan Coop. Foto: Beatrice Lundborg

Bara var femte man mellan 16 och 24 år äter vegetarisk kost till lunch eller middag, visar en ny undersökning. Bland äldre män är siffran något högre, men fortfarande klart under den för kvinnor.

– Köttätande är kopplat till maskulinitet, menar Elin Röös vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Ivan Solander
Rätta artikel

Kvinnor i åldrarna 25-34 år svarade att de ätit vegetarisk mat dagen innan vid 37,7 procent av frågetillfällena. Bland män i åldrarna 16-24 är svarade bara 20,8 procent samma sak. Det är den lägsta siffran bland alla grupper som tillfrågas i en undersökning från Demoskop, på beställning av matvarukedjan Coop.

Enligt Elin Röös, biträdande lektor på SLU, är en av anledningarna till de låga siffrorna bland unga män en fråga om kultur.

– Det finns intressant forskning på att köttätande är kopplat till maskulinitet och status. Vegetarisk mat förknippas lite grann med att bara äta sallad och ”kaninföda”, eller att det skulle vara mer kvinnligt, säger hon.

Läs mer: Hanna Öberg ska få skidskyttekompisarna att äta mer vegetariskt 

Pernilla Tidåker är forskare inom hållbara jordbrukssystem på Sveriges lantbruksuniversitet och deltar i ett projekt tillsammans Sveriges olympiska kommitté. Det går ut på att visa hur elitidrottare kan äta mer vegetariskt och ändå få en fullgod kost utifrån idrottarnas extrema krav. Ett av målen med projektet är att slå hål på myter om träning och proteinkällor.

– Det handlar om att ifrågasätta den här köttnormen. Att man skulle vara tvungen att äta mycket animaliskt protein när man tränar. Och att se vilka alternativ som faktiskt finns. Det är mycket spännande på gång som ger ett vetenskapligt underlag för hur alla, även de med extrema kostkrav kan äta mer växtbaserat protein.

Undersökningen baseras på 12.000 personers svar på två frågor; vad de ätit till lunch och middag föregående dag. De tillfrågade som är i åldrarna 16-75 år, svarar på frågorna i en slumpartad webbpanel och undersökningen har genomförts varje vecka sedan maj 2017.

Män i åldrarna 45-54 år väljer gröna alternativ i något högre utsträckning än de yngre, 23,9 procent svarade att de ätit vegetariskt till lunch eller middag dagen innan. Det är den näst lägsta siffran bland de tillfrågade grupperna.

Undersökningen visar heller inte på någon nämnvärd ökning över tid när det kommer till antalet svenskar som valt en vegetarisk lunch eller middag. Siffran varierar med någon procents marginal varje månad, för oktober i år är siffran 30 procent, föregående år var den 29,4 procent.

De tillfrågade kvinnorna äter vegetariskt oftare än männen. Ingen av de åldersindelade gruppernas svar resulterade i mindre än 30,7 procent , vilket var den lägsta procentsatsen bland kvinnorna och tillhörde åldrarna 45-54 år. 

Gruppen som äter vegetariskt mest frekvent är kvinnor i åldrarna 25-34 år, där 37,7 procent uppgav att de gjort det dagen innan. 

– Jag tror att det kan bero på att unga kvinnor generellt är väldigt miljöintresserade och intresserade av etiska frågor, varför det är så det vet jag inte men det ska bli intressant att se om det kommer ske en annan förskjutning framöver, säger Elin Röös.

Enligt den rapport som FN:s klimatpanel IPCC:s presenterade i början av oktober återstår det tolv år innan det är för sent att undvika en global temperaturhöjning på över en och en halv grad. En sådan ökning skulle enligt rapporten få katastrofala konsekvenser.

En av rapportens rekommendationer är att ”begränsa efterfrågan för växthusgaskrävande livsmedel genom en övergång till en nyttigare och mer hållbar diet”. Boskapsskötsel bidrar till ungefär 14,5 procent av jordens utsläpp av växthusgaser, enligt FN:s livsmedels och jordbruksorganisation. Elin Röös säger att våra matvanor är en viktig aspekt av klimatfrågan.

– Vi har satt upp miljömål och det blir svårt att nå dem med den köttkonsumtion vi har i dag. Den har ökat enormt mycket och vi äter 70 procent mer kött nu än vi gjorde på 60-talet. Vi äter mer än dubbelt så mycket kött jämfört med vad man gör i världen i snitt. 

– Forskningen visar väldigt tydligt att vi måste minska konsumtionen, förbättra produktionen och minska svinnet, säger hon.