Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Unga politiker hittar nya vägar till sina väljare

Mycket av det politiska samtalet flyttar över till sociala medier. Det här får stora konsekvenser, enligt medieforskaren Marie Grusell. Hon förutspår att valet 2018 blir vårt första sociala medier-val. DN har träffat två politiker som hoppas kunna använda det till sin fördel.

Förklaring av hur det svenska personvalssystemet fungerar, insyn i hur ett energipolitiskt möte går till i kombination med avancerade drag i ett digitalt kortspel. Det är en vanlig tisdagskväll för riksdagsledamot Rickard Nordin (C), som sänder live på nätet när han spelar dataspelet ”Hearthstone” och svarar på tittarfrågor. Han första sändning pågick i drygt en timme, och resulterade i över 2 000 visningar.

– Om man har ett öppet politiskt möte i en timme är det väldigt bra om man kan få ihop 50 personer. Jämfört med det fick jag en enorm spridning, säger Rickard Nordin, som tror att digital politisk kommunikation kan vara ett sätt att nå ungdomar.

– Det finns ett stort politiskt intresse bland unga men det är svårt att kanalisera. Det blir lättare att ta till sig politisk diskussion på sin hemmaplan, och medan vissa står vid Ica eller på ett torg för att nå ut känner jag mig hemma på nätet, säger han.

Marie Grusell, som är medieforskare vid Göteborgs universitet, håller med om att potentialen att nå ut stort finns, men poängterar samtidigt att digital kommunikation ändå inte skiljer sig speciellt mycket från den traditionella.

– Enligt både svensk och internationell forskning är sociala medier en megafon för politiker. Det borde vara mer tvåvägskommunikation och förhoppningen är att de ska sänka tröskeln för att delta i det politiska samtalet, men så har det inte varit i praktiken, berättar hon.

Sociala medier har varit på politikernas radar sedan valet 2010. Men Marie Grusell tror ändå att 2018 tar det till en ny nivå.

– Jag tror att 2018 blir Sveriges första sociala medier-val. Det kan inte minst kopplas till presidentvalet i USA, där framför allt Twitter hade en stor betydelse. Den trenden kommer att komma till Europa, säger hon, och utvecklar vad förändringen består i:

– På partinivå arbetar man mer och mer strategiskt med det här. Sedan har användandet av framför allt Facebook blivit en vardagsaktivitet för många, det är inget vi funderar över att vi gör i dag.

En annan riksdagspolitiker som använder digital kommunikation för att nå ut är Ali Esbati (V). Han ser en stor efterfrågan på att politiker är aktiva på nätet.

– Potentialen är uppenbarligen stor, större än jag tänkt tidigare. För min del är varken Facebook eller Twitter någon idealisk arena för samtal, men det blir ändå mer än en megafon. Det kommer reaktioner från andra kretsar än när man delar ut flygblad eller håller torgmöte, säger han.

En baksida med att det politiska samtalet flyttar in på internet är att hat och hot blir vanligare. Det är något som Ali har upplevt, och han tror att det har att göra med hans politiska åsikter.

– Det finns mycket hat, särskilt mot oss som tar ställning för flyktingars och invandrares rättigheter, och ännu mer mot feminister. Det går inte att sticka under stol med att jag påverkas, det kan handla om att jag drar ned på tempot eller låter bli vissa budskap eller nyanser. Det är dock viktigt att påminna sig om att de som sprider hat ofta är betydligt färre än de verkar, säger han.

Forskningen har en liknande bild av att personer blir mer utsatta på nätet, enligt Marie Grusell.

– Jag tror tyvärr att vi i Sverige följer efter trenden vi har sett i USA. Där märker vi ett förändrat samtalsklimat där många politiker och journalister är utsatta. Problemet är att de största sociala medierna är gjorda för att vi ska dela våra åsikter, själva forumet är upplagt för en polariserande diskussion. Det nyanserande och balanserande kommer att ta mindre och mindre plats, säger hon.

En trend är att den politiska kommunikationen blir mer visuell på nätet. Det beror delvis på att tålamodet hos användarna blir sämre.

– Det kommer att bli mycket mer bild och film i valet 2018. Det kommer också att vara snabbt, bilden av att människor inte orkar titta länge stämmer tyvärr. Att politiska budskap måste presenteras på ett lättförståeligt sätt leder också det till mer polarisering, säger Grusell.

Rickard Nordin håller med om den bilden, men inte helt.

– Det är tydligt att det genomsnittliga klippet eller artikeln har blivit kortare, vilket gör att det blir än viktigare att konkretisera sitt budskap. Det riskerar absolut att göra den politiska diskussionen plattare, men samtidigt upplever jag att det finns en motreaktion. Det finns en relativt stor grupp människor som är trött på snabba repliker, säger han.

Läs mer: Sociala medier tar över nyhetsflödet

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.