Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-14 03:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/unik-satsning-for-gravida-i-goteborg-riskerar-att-laggas-ner/

Sverige

Unik satsning för gravida i Göteborg riskerar att läggas ner

Ayub Rage får en puss av doulan Duha Geedi i föreningens möteslokal i Bergsjön. Foto: Tomas Ohlsson

Kvinnor med utländsk bakgrund kan löpa större risk för komplikationer i samband med förlossningar. Nu utvärderas om doulor med annan kulturell bakgrund kan göra förlossningen säkrare. Intresset är stort på flera håll i landet men i Göteborg, där det finns mest erfarenhet, är doulaverksamheten på väg att läggas ner. 

– Det känns som en örfil från myndigheterna, säger Ubah Abdi, doula och kulturtolk. 

– Föreställ dig, säger hon och spärrar upp ögonen, att du föder och något går fel. Och du förstår inte vad som händer. Du kan inte förklara vad du känner. Det är fruktansvärt.

– Det är samma känsla hos oss barnmorskor när vi står hos en patient där man inte kan förmedla sig med språket. Man är så utlämnad, säger Ros-Marie Sädås, verksamhetssamordnare för föreningen Stöd i Födsel och Föräldraskap, SIFF. 

Konceptet ”Doula & Kulturtolk” utvecklades av föreningen Födelsehuset 2008. Man beslutade sig för att utbilda doulor – stödpersoner för gravida och deras partners – med en annan kulturell och språklig bakgrund. 

Ubah Abdi var med från början. Hon kommer från Somalia och är undersköterska. För 11 år sedan såg hon en annons om utbildningen i tidningen, googlade fram föreningens nummer och deklarerade: ”Jag vill ha det här till 110 procent”.

– Jag kom ihåg mina två förlossningar. Mitt ex var där men han var inte mentalt närvarande. I hemlandet föder man i ett förlossningsrum med flera andra kvinnor och då kan männen inte vara med. Han var inte van vid det. Jag kände att det fanns ett stort behov här och att jag kunde ge kvinnor den hjälp jag själv inte fick.

Att bygga upp en bra relation till paren är enligt henne den viktigaste delen i hennes arbete. De träffas före förlossningen och då får hon en chans att bemöta rykten och missförstånd om den svenska förlossningsvården. 

– Många får höra att man får göra allt själv, att barnmorskan inte hjälper en och att man kommer ”spricka”. Eftersom en del kvinnor är omskurna är det redan känsligt med eventuella skador. Det var en tjej häromdan som hade blivit så uppskrämd att hon sa att de skulle åka till hemlandet för att föda. 

Chery Sjögren, doula och ordförande för föreningen, berättar att doulor ofta får agera kunskapsförmedlare. 

– Ibland behövs en person från samma land som är som ett språkrör i Sverige och som kan förklara så att den födande kvinnan kan ta till sig det. Det gör att kvinnan blir lugnare och minskar risken för komplikationer. 

En doulas roll kan enligt henne vara avgörande för hur kvinnan upplever förlossningen. 

– Vid ett tillfälle hade vi en kvinna som hade blivit utsatt för sexuellt våld. Alla vaginala undersökningar blev ”triggers” för henne och hon kände sig utsatt igen. Hon vågade inte berätta om det för någon annan är doulan i förlossningsrummet.

Bild 1 av 2 Ayub Rage (t.v.) fikar tillsammans Doulorna Ubah Abdi, Duha Geedi och Nahid Evadi vid en träff i Bergsjön.
Foto: Tomas Ohlsson
Bild 2 av 2 ”Mina fyra nyckelord är tillgänglighet, tillit, kunskap och närvaro. Det är det som ger kvinnorna trygghet”, säger doulan Nahid Evadi (t.h.) från Iran. Här med kollegan Duha Geedi med Ayub Rage i famnen vid en träff i Bergsjön.
Foto: Tomas Ohlsson

Erica Schytt, docent vid Karolinska institutet, är en av ledarna för en forskningsstudie med syftet att mäta vilken effekt en kulturtolkdoula kan ha på förlossningar. Den genomförs i Stockholm. I en annan studie utvärderas den tioåriga verksamheten i Göteborg – men resultaten kommer först till våren. 

– Det finns väldigt stort intresse för det här i de stora städerna och det är väldigt många som är på gång att starta någon form av språk- och kulturtolksdoulor för invandrarkvinnor på olika håll i landet. I Göteborg har man längst erfarenhet och där har doulorna stöttat mer än 1.500 kvinnor genom åren, säger hon.

Det har enligt Erica Schytt gjorts flera studier som visar att utlandsfödda kvinnor har svårare förlossningar och oftare drabbas av olika komplikationer. I en internationell studie där Sverige ingick tittade man på somaliskfödda kvinnors förlossningar under flera år. 

Studien visade bland annat att dubbelt så många invandrade somaliskor fick dödfödda barn jämfört med svenskfödda kvinnor. 

– Det har vi vetat i decennier att utlandsfödda kvinnor har ökad risk för komplikationer. Det spelar ingen roll vilket land man invandrar till. Det är mest komplikationer för somaliskfödda födda kvinnor och kvinnor från andra länder på Afrikas horn, säger Erica Schytt.

Enligt henne kan det ha med sämre hälsa att göra, fysiska eller psykiska trauman eller annat som kvinnor har i bagaget när de kommer till Sverige samt att de inte känner till vart de ska vända sig i det svenska sjuvårdssystemet.

– Men det man också har sett är att kommunikation spelar stor roll. Kvinnor får inte rutinmässigt tolk när de ska föda barn. De går igenom hela den här smärtsamma, existentiella, fantastiska upplevelsen utan att kunna prata med någon. 

Föreningen SIFF har sex fastanställda och 25 timanställda och erbjuder doulor inom 22 olika språkgrupper. 

SIFF driver också Mammaforum, en mötesplats för gravida och föräldralediga mammor i en lokal i Bergsjön. Dit kan kvinnorna komma för att lära sig svenska medan personalen passar barnen. De erbjuder också amnings- och förlossningskurser, kurser i sexuell och reproduktiv hälsa, kvinnors rättigheter och lust på olika språk. 

Doulan Ubah Abdi är med vid de flesta aktiviteterna.

– Vi har brutit isoleringen. Många har sagt att de har uppfostrat sina barn via Mammaforum. Vi har funnits där från innan de har fött barn till det att barnen började i skolan, säger hon. 

All verksamhet kommer dock att upphöra från och med 1 januari nästa år. Anledning är att pengarna inte räcker till. SIFF är en ideell förening och beroende av offentliga medel. Enligt verksamhetsledarna har antalet uppdrag stadigt ökat de senaste åren – från 190 år 2016 till 350 förra året. 

– Vi har verkligen slitit med att få ihop verksamheten. Vi behöver stöd med allt runtomkring, administration som funkar, it-hjälp och så vidare. Vi har hankat oss fram väldigt mycket i många år. Det har blivit så pass stort att vi inte klarar oss med de medlen vi får, säger Christina Nilsson, verksamhetsledare. 

För åren 2019 och 2020 ingick de ett avtal som bygger på IOP, idéburet offentligt partnerskap, med Västra Götalandsregionen som garanterade 2,7 miljoner per år. 

Enligt Christina Nilsson flaggade de tidigt för att det inte skulle räcka för att driva verksamheten. Om föreningen ska finnas kvar krävs det enligt deras beräkningar en årlig finansiering på 6,8 miljoner. 

Christina Nilsson och Ros-Marie Sädås, verksamhetsledare för Stöd i Födsel och Föräldraskap, SIFF. Foto: Tomas Ohlsson

I ett sista försök skrev de ett brev till Hälso- och sjukvårdsnämnden i slutet av september i år och förklarade läget. 

– Först var det ganska tyst från politikerna. Men sen kom ett nej. 

Johan Fält (M), ordförande för Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, har undertecknat brevet till SIFF där han förklarar att det inte går att frigöra mer medel för den här verksamheten. 

– Det finns ett avtal med doulorna eftersom vi ville ha den här verksamheten. Vår ambition är att de fortsätter. Men de ville ha mer pengar och det finns inte mer i budgeten. Vi har inga lösa pengar som vi kan stoppa in, då skulle vi behöva ta från sjukhusen och det är inte aktuellt eller realistiskt i dag. 

De menar att de är tvungna att lägga ner eftersom det inte går att driva verksamheten med de medel som finns. 

– Det råder inte vi över. Det är föreningen själva som har bestämt detta. Det är rätt många miljoner som vi har stoppat i detta men det är den budgeten vi har som gäller. 

På SIFF har man börjat säga upp doulor och hyreskontraktet för lokalerna i Bergsjön. 

– Jag tycker att deras inställning säger en del om hur man ser på kvinnor och födande. Alla tycker det är bra med projekt för kvinnor, men det ska helst inte kosta något, säger Christina Nilsson. 

Ni hade inte kunnat skala ner och ändå fortsätta driva verksamheten med de medel som finns?

– Behoven har ökat hela tiden. Vilka språk ska vi prioritera? Vilka kvinnor ska vi säga nej till? Redan nu är det jättesvårt. Man måste ha en ganska stor grupp doulor för att ge den servicen som behövs. Jag ser inte hur den verksamheten skulle se ut.

Erica Skytt tycker att det vore olyckligt att lägga ner verksamheten i nuläget. 

– Vi hoppas att den lever kvar tills vår utvärdering är klar. Om det skulle visa sig att komplikationer och ingrepp under förlossningarna blir färre med en doula och att kvinnorna och barnen mår bättre efter förlossningen så kan det ju innebära inte bara minskat lidande utan också lägre vårdkostnader, säger hon.