Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-27 13:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/unikt-projekt-motar-torkan-pa-sodra-gotland/

Sverige

Unikt projekt motar torkan på södra Gotland

Bild 1 av 2 Mikael Tiouls, Shadi El Habash och Staffan Filipsson studerar en av de tolv platser där mätstationer har satts ut.
Foto: Karl Melander
Bild 2 av 2 Jan Larsson, Håkan Ahlsten, Lasse Svensson och Staffan Filipsson.
Foto: Karl Melander

BURGSVIK. Storsudret på södra Gotland har dålig tillgång till grundvatten. Klimatförändringen med kraftigare men kortare regn, längre torrperioder och längre växtsäsong hotar att förvärra situationen. Ett unikt projekt siktar nu på att göra området självförsörjande på vatten genom att ta tillvara nederbörd och återvinna avloppsvatten.

Rätta artikel

Sydspetsen av Gotland lyser illande rött på kartan som visar tillgången på grundvatten. Enligt teckenförklaringen betyder rött ”sämst grundvattentillgång”.

På senare år har problemet blivit mer akut. Allt fler vill ha tillgång till vatten samtidigt som klimatförändringen gör sig påmind: mindre snö, kraftiga, korta regn och längre växtsäsong som gör avdunstningen ökar och att tiden för att bilda nytt grundvatten förkortas.

Sedan flera år är det stopp för fastigheter att ansluta sig till det kommunala vattennätet, i praktiken är det snudd på liktydigt med byggstopp. Vattenbristen är ett konkret hinder för utvecklingen i området.

– Vi måste ha möjlighet att utveckla verksamheter. Nu går det inte att expandera, problematiken måste lösas, säger Håkan Ahlsten, en av ägarna till pensionat Grå gåsen. 

Sedan drygt ett år pågår här ett unikt projekt för att försöka ta tillvara och även återvinna vattentillgångar i området. Det leds av IVL, Svenska miljöinstitutet.

– Nu importerar Storsudret vatten från övriga Gotland. Vi har sagt att vi ska göra området självförsörjande och det tror jag att vi kan, säger Staffan Filipsson, projektledare från IVL.

”Det är bara 2 procent av nederbörden som vi måste få att stanna kvar på land”, säger Staffan Filipsson. Foto: Karl Melander

Genom att samla in och magasinera regnvatten, så att det kan tränga ner till grundvattnet, samt återvinna avloppsvatten hoppas projektet att Storsudret kan få så gott om vatten att det till och med skulle kunna exporteras norrut på Gotland.

– Egentligen har vi ett överflöd av vatten, nederbörden är mer än vi behöver men i dagsläget rinner det mesta ut i Östersjön, säger Jan Larsson, en av de som länge har varit engagerad i vattenfrågorna på flera sätt.

På den gotländska sydspetsen kommer det, enligt projektets beräkningar, så mycket nederbörd att det efter avdunstning finns 20 miljoner kubikmeter vatten att tillgå per år. Årsbehovet i området för djur och människor beräknas vara en bråkdel, 0,4 miljoner kubikmeter.

– Det är alltså bara 2 procent av nederbörden som vi måste få att stanna kvar på land, säger Staffan Filipsson.

– I dag rinner vattnet ut i havet via de kanaler som grävdes i samband med utdikningen i början på 1900-talet. Då ville man åt våtmarker som kunde ge bra skördar, eftersom det på deras bottnar fanns gott om kväve och andra näringsämnen som gjorde att det växte bra.

Genom att bland annat bygga en slags minidammar med automatiska luckor i de stora diken som skär genom marken ska vattnet hindras att rinna ut i Östersjön. För att hitta rätt kontrollpunkter går arbetet just nu ut på att kartlägga vilka vägar vattnet färdas i naturen. En väderstation som har noga koll på bland annat nederbörd har installerats, dessutom finns tolv olika kontrollstationer utplacerade där flöden och grundvattennivåer registreras i realtid. 

Staffan Filipsson inspekterar ett så kallat ”överfall”. Det bromsar vattnet i det stora diket och här finns utrustning som i realtid mäter hur stort flödet är. Foto: Karl Melander

– När det regnar kan vi se hur mycket som tillförs, via mätare i dikena se hur mycket av detta som rinner ut i havet och via nivåmätare hur mycket som kommer ner i grundvattnet, säger Staffan Filipsson.

– Tanken är att vi ska klara detta utan att förstöra åkermark, därför ska vi ha it-lösningar som styr vattenbalansen. Ser vi att det börjar regna häftigt ska luckorna öppnas automatiskt så att det inte blir översvämning.

Avancerad teknik är en del av projektet, men en avgörande del är samarbetet med det lokala samhället. De boende har stor kunskap om området. De vet hur vattensituationen har varit historiskt och vilka behov som finns för lantbruket som tillsammans med turismen är de stora näringarna.

– Växelverkan mellan akademin och folket med praktiska kunskaper och insatser är viktigt för att detta ska fungera här, säger Jan Larsson.

Han och de andra engagerade har länge har försökt lyfta vattenproblematiken gentemot makthavarna:

– När vi går i armkrok med akademin får vi större trovärdighet mot kommunen, säger Håkan Ahlsten.

– Jag brukar säga; kaffe, bulle, bygdegård – så får man med sig människor. Får man acceptans kan man flytta berg.

Flera öppna möten med kaffe och bulle ingår i projektet. Kanske är intresset extra stort nu när grundvattennivåerna är låga och utgångsläget inför den kommande sommaren betydligt sämre än förra året. Vid mötet i slutet av april kom drygt hundra personer som lyssnade och ställde frågor.

”Framtiden är att lagra vatten i dammar”, säger Lasse Svensson. Foto: Karl Melander

Lasse Svensson som föder upp kalvar och odlar både vall och spannmål har i tjugofem år haft en stor damm på sin gård för att kunna vattna grödorna.

– Framtiden är att lagra vatten i dammar. Bara det senaste året har minst 10 lantbrukare på Gotland byggt dammar.

I dammen simmar sothönor, några ladusvalor sveper över ytan i eleganta bågar och tankar skickligt sitt dricksvatten i flykten. Marken lyser i purpur av blommande rödplister, dess frösättning gynnades av förra sommarens torka, de är en påminnelse om rekordsommaren som gav ett smakprov på vad som kan bli vanligare i ett förändrat klimat.

– Vi märker redan att vegetationsperioden har blivit längre. Framöver måste vi lantbrukare ha både bättre dikningssystem och dammar, men det tar ju också upp areal, säger Lasse Svensson.

Vattenbristen på Storsudret är inte generell, på vissa ställen finns rikligt med vatten och fyllda vattenhåll, bröiu. Jan Larssons gård nära Vamlingbo kyrka har funnits i släkten i generationer, där finns en naturlig damm med vatten som ständigt rinner till och ifrån.

– Här fanns gott om vatten till och med förra året när det var så stor torka, berättar Jan Larsson.

Jan Larsson är en av de som länge har varit engagerad i vattenfrågorna på flera sätt. Foto: Karl Melander

Vattnet från dammen rinner österut i ett dike. Några hundra meter bort har ett ”överfall” byggts, det är ett hinder som stoppar en del av vattnet så att flödet kan registreras av en on-line mätare. 

– Mätarna levererar uppgifter så att vi kan följa nivåerna i realtid, minut för minut, berättar Shadi El Habash från Region Gotland.

Regionen bidrar bland annat med 15 miljoner kronor för de investeringar som behövs. Förutom att ha koll på mätutrustningen så mäts och kartläggs nivåer i brunnar hos privatpersoner som har gett sin tillåtelse.

– Jag ser redan delar i projektet som kan användas på övriga Gotland, säger Mikael Tiouls, regionens VA-utvecklare.

Som gotländsk representant får han ofta frågor om hur de arbetar med vattenbrist när han är på olika seminarier runtom i landet.

– Gotland ligger i frontlinjen, vi har så små kvantiteter att ta vara på så vi har länge sysslat med att ta vara på vatten.

Att återvinna avloppsvatten ingår också i planerna. Nere vid hamnat i Burgsvik ligger reningsverket. Det var supermodernt och först med en ny teknik för rening när det byggdes 1972. Nu har det snart tjänat ut, ett nytt stort reningsverk i Klintehamn, drygt fyra mil norrut, ska ta över. Det gamla reningsverket får ett nytt liv som forskningsanläggning för att prova olika tekniker för att ta tillvara avloppsvatten. 

– Hela 80 procent av avloppsvattnet som renas här är i själva verket regnvatten som kommer hit. Vi skulle vilja skilja ut regnvattnet innan det pumpas iväg från Storsudret där det ju behövs, säger Staffan Filipsson.

– Det går att rena avloppsvatten så effektivt att det blir lika rent som dricksvatten.

Till sommaren kommer Gotlands andra avsaltningsverk att starta upp i Kvarnåkershamn en bit norrut, och då kommer de boende på Storsudret att kunna ta del av det vattnet. Men processen kräver högt tryck i reningen och det drar mycket energi.

– Nu med klimatförändringen känns det fel att använda mängder av energi för att rena vatten, globalt sett kan det öka utsläppen och spä på klimatförändringen. Vi vill utveckla ett vattensystem som är hållbart och inte drar för mycket energi, säger Staffan Filipsson.

Han får medhåll av de lokalt engagerade.

– Det borde vara mer begåvat att ta tillvara nederbörden och hindra att den rinner ut i havet i stället för att låta den rinna ut i havet, ta tillbaka vattnet och avsalta. Att ta tillvara är både mer begåvat och billigare, säger Håkan Ahlsten.

Läs mer: Läget för grundvattnet sämre än förra året 

Läs mer: Varje vattendroppe tas tillvara