Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Utredning: Nato ger fler fördelar än nackdelar

En tysk soldat höjer den litauiska flaggan under en Natoövning i Kapuski, 16 mil norr om huvudstaden Vilnius.
En tysk soldat höjer den litauiska flaggan under en Natoövning i Kapuski, 16 mil norr om huvudstaden Vilnius. Foto: Mindaugas Kulbis AP

Om det blir krig i Östersjöområdet kan Sverige bli det första landet som Ryssland angriper. Men Sverige klarar inte att försvara sig självt utan måste få hjälp. Det är några kontroversiella slutsatser i den utredning som på fredagen lämnas till regeringen och som visar att ett medlemskap i Nato ger fler fördelar än nackdelar. DN har läst hela rapporten.

På fredagen tar utrikesminister Margot Wallström (S) officiellt emot betänkandet ”Säkerhet i ny tid”. Utredare har varit ambassadör Krister Bringéus vid UD. Utredningen ska enligt direktiven ”bidra till ett fördjupat nationellt samtal”. Och redan de spridda uppgifter som läckte ut förra veckan ledde till reaktioner på bägge sidor blockgränsen.

DN har läst utredningen om ”Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten” i sin helhet. Kontentan är att det är bättre att gå med i Nato än att stå utanför, även om ingen tydlig rekommendation ges. En nyckelmening lyder:

”Den mest påtagliga effekten av ett Natomedlemskap vore av allt att döma att den osäkerhet som i dag råder om hur ett gemensamt uppträdande i en Östersjökris skulle gestalta sig, undanröjs och att västs samlade konfliktavhållande förmåga därigenom sannolikt skulle öka”.

Utredningen är ett resultat av fempartiuppgörelsen om försvaret i mars 2015. De borgerliga – M, C och KD – krävde en utredning om att gå med i Nato, medan S-MP-regeringens krav var att dagens militära alliansfrihet inte skulle utvärderas. Resultatet blev en kompromiss med en ”fristående” utredare.

Läs mer: Ewa Stenberg: Sveriges val står mellan Nato och USA

Utredningen tecknar en dyster bild av Sveriges närområde i en ny tid där Ryssland agerar alltmer antagonistiskt mot väst. Vi har i dag ”ett nytt säkerhetspolitiskt normalläge i Europa” som innebär att konfrontationslinjen mellan Ryssland och väst förskjutits från Centraleuropa till Östersjöregionen.

Ryssland utpekas som ”den enda stat i Sveriges närområde som kan tänkas utöva militär aggression mot sina grannar”.

Ett isolerat angrepp mot Sverige ses som uteslutet. Men Östersjön är numera en strategisk helhet, alltså ett enda operationsområde, för både Ryssland och Nato. Därmed påverkas Sverige av en militär konflikt mellan Ryssland och Estland, Lettland eller Litauen.

”I själva verket är det så att Sverige med stor sannolikhet redan på ett tidigt stadium skulle dras in i en rysk-baltisk konflikt. Skälen är såväl politiska, humanitära som militärgeografiska. Utredningens intryck är i denna del entydiga.”

Utredaren konstaterar att en militär konflikt ”må vara osannolik, men konsekvenserna, om den likväl skulle bryta ut, riskerar att bli katastrofala”.

Det som ändå sägs göra krig tänkbart, enligt betänkandet, är den ryska regimens oförutsägbarhet. Ett krig kan bryta ut genom incidenter som spårar ur, en rysk önskan att underminera Nato genom angrepp där alliansen är som svagast (i Baltikum) eller att den ryska regimens överlevnad står på spel.

Precis som vid annekteringen av Krim och kriget i Ukraina väntas Ryssland med hybridkrigföring undergräva grannstaterna och sprida oro. Balterna kommer då att begära hjälp inom både EU och Nato. Redan flyende balter över Östersjön medför att Sverige dras in.

Tidigare i år har Krigsvetenskapsakademien varnat för en konflikt som inleds med att Ryssland landsätter trupp på Gotland.

Ett sådant förlopp är ”det vanligaste antagandet” om en militär konflikt i Östersjöområdet, enligt utredningen. Den bygger på samtal med 300 företrädare för 22 länder och tillgång till hemligt material från UD, militära underrättelsetjänsten och Försvarets Radioanstalt.

Ett Östersjökrig skulle i så fall utvecklas till något som framstår som ett mardrömsscenario med stormakterna i kapplöpning till delar av Sveriges territorium.

Till skillnad mot kalla krigets neutralitetspolitik har dagens militära alliansfrihet inte stöd av ett starkt försvar, enligt utredningen. ”Det är oklart” om Försvarsmakten ”ens kan uppträda samlat över ett större område”. Försvaret har stora luckor (som luftvärn, sjukvård, artilleri).

Till det kommer förbandens låga uthållighet. Militärt är Sverige, som andra länder, beroende av stöd från andra stater för att hävda sin suveränitet i ett krisfall, sägs i utredningen.

Dagens svenska partnersamarbete med Nato är ingen smyganslutning till alliansen – Sverige saknar inflytande och står utanför Natos försvarsplanering.

Bringéus lämnar, enligt direktiven, inga synpunkter på om Sverige bör ansöka om Natointräde eller inte. Det är en politisk fråga och ”kan inte utredas fram”. Men i beskrivningen av ett Natomedlemskaps möjligheter och begränsningar så överväger möjligheterna.

Vad gäller Rysslands reaktion är Bringéus slutsats att en svensk Nato-ansökan skulle orsaka en politisk kris och påtryckningar men att inträdet till slut skulle accepteras av Ryssland.

Foto: Klicka här för att se hela grafiken.

Fakta. Några för- och nackdelar med ett medlemskap

Plus: Större möjlighet till politisk och militär påverkan.

Plus: Ömsesidiga försvarsgarantier och gemensam försvarsplanering.

Plus: Försvarsexport underlättas.

Minus: Mindre utrymme för svenska initiativ för till exempel kärnvapennedrustning.

Minus: Inledningsvis politisk kris med Ryssland.

Fakta. Utredaren Krister Bringéus analys

Så skulle ett svenskt Natomedlemskap påverka omvärlden:

  • Foto: Finland är liksom Sverige med i EU och står utanför Nato, men också det land som Sverige i dag har det tätaste militära samarbetet med. Det ska fördjupas till kriser och krig, men ömsesidiga försvarsförpliktelser saknas och slutmålet är oklart. En rad finländska regeringar har hållit möjligheten att gå med i Nato öppen. Det sägs ibland att Sverige och Finland bör stå utanför eller gå in i Nato ihop. Men Bringéus varnar: ”I Finland föredrar man att inte bli del av den svenska Natodebatten”.
  • Foto: Ryssland är emot att Sverige går med i Nato eftersom det minskar rysk militär rörelsefrihet och uppfattas som ett politiskt-psykologiskt, nederlag. I DN-intervjun med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov den 28 april varnade denne för ryska ”nödvändiga åtgärder”. En svensk Nato-ansökan utlöser en politisk kris och påtryckningar en tid, men Ryssland bedöms acceptera faktum. Militära motåtgärder kan tänkas om Nato flyttar infrastruktur till Sverige, men det blir knappast aktuellt enligt utredningen.
  • Foto: USA ägnar större uppmärksamhet åt Östersjöområdet och ökar truppnärvaron, men utan att provocera Ryssland. Sverige är militärgeografiskt viktigt och USA vill se oss i Nato för att kunna planera försvaret av regionen. Sverige har intensifierat sitt bilaterala militära samarbete, vilket innebär risker och exponerar Sverige. Detta eftersom USA inte ger bindande försvarsgarantier till länder utanför Nato. I ett krisläge finns risk för ett ”planeringsmässigt mörkerland” med lösa antaganden, enligt utredningen.
  • Foto: Tyskland är EU:s viktigaste land, särskilt efter Brexit. För Sveriges försvarsförmåga bedömer utredningen dock att EU-samarbetet är ”av begränsad betydelse”. Den tyska regeringen välkomnar Sverige i Nato, enkligt utredningen. Fördelarna är fler än militärgeografi och gemensam försvarsplanering. I Berlin understryks att Sverige kan bidra politiskt till Nato eftersom vi ”uppfattas som en kompetent och förnuftig aktör, därtill med goda kunskaper om Ryssland”.
  • Foto: Norden består av fem länder, varav tre är Nato-länder (Island, Norge och Danmark). Norge och Danmark gick med i Nato 1949 och vill att Sverige nu gör slag i saken och går med. Estland, Lettland och Litauen kom med i både EU och Nato 2004 och önskar ha med Sverige i Nato för att förenkla försvarsplaneringen. Detta skulle underlätta ett djupare försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete både inom Norden och över Östersjön till balterna, enligt utredningen.
Fakta. Utredare med lång erfarenhet

Krister Bringéus, 62 år, är ambassadör och har tjänstgjort i Moskva, London, Bonn, Washington.

Krister Bringéus har varit chef för UD:s säkerhetspolitiska enhet, ambassadör vid OSSE i Wien, i Belgrad och civil representant i norra Afghanistan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.