Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Vad händer när vi blir 10 miljoner?

00:38. Nästa år ökar Sveriges befolkning till 10 miljoner. Så ser det ut.

Tolv av DN:s specialreportrar berättar om vad befolkningsökningen innebär ur olika aspekter – från en ökande andel äldre väljare och nya skolbarn till vårt klimatfotavtryck och unga svenskars alkoholvanor.

Foto:

Linus Larsson om de som aldrig kopplar upp sig

I ett av världens mest uppkopplade länder finns 840.000 personer som inte använder internet. De blir färre, men inom överskådlig framtid kommer det finnas hundratusentals internetvägrare i Sverige.

Det försvårar digitaliseringssatsningar, speciellt offentliga som måste omfatta samtliga medborgare. Myndigheters försök att fasa ut papperspost är ett exempel. När statliga Digitaliseringskommissionen nyligen föreslog hur myndigheters post ska digitaliseras fanns en stor reservation: Den som ber om det ska fortsätta få brev i lådan, vilket kräver att apparaten för postutskick behålls.

Bredbandsbrist är inte förklaringen. Täckningen är i princip hundraprocentig. Kanske ännu mer förvånande – ungefär 200.000 personer har tillgång till internet i hemmet, men använder det inte. Klyftan mellan tillgång och användande förändras knappt, ännu ett tecken på att frågan handlar om mer än resurser och infrastruktur.

De flesta internetvägrarna är över pensionsåldern.

– Bara en handfull under 55 använder inte nätet. De yngsta är i princip uppkopplade när de fotograferas på BB, säger Pamela Davidsson, statistikchef på Internetstiftelsen i Sverige.

Linus Larsson

Foto:

Karin Eriksson 
om erfarna 
väljare

Här är en tröst för politikerna i en parlamentariskt mycket instabil period: Väljarna har aldrig varit mer erfarna.

Om SCB:s prognos håller kommer det att finnas 1.949.455 väljare som fyllt 65 år vid årsskiftet. Dessa seniorer utgör också en allt större andel av Sveriges väljarkår. I valet 2014 hade drygt en fjärdedel av de röstberättigade i riksdagsvalet passerat 65-årsstrecket.

Man skulle kunna säga att sistagångsväljarna är mer än fyra gånger så många som förstagångsväljarna. Fast nu finns det ju ingen given sista gång. En pigg 65-åring kan mycket väl ha 5, 6, 7 allmänna val framför sig.

Så hur ska strategerna tänka, för att fånga denna mäktiga och växande väljargrupp? Valforskningen ger inget enkelt svar.

Det finns en liten tendens att folk blir mer höger med åren. Äldre är också mer oroliga än yngre väljare, särskilt vad gäller hot från organiserad brottslighet, och hot mot rikets säkerhet.

Men åldersskillnaderna är inte stora nog att skapa en generationskamp i valbåsen. Renodlade pensionärspartier har också haft svårt att hävda sig i rikspolitiken.

Ett utmärkande drag för seniorerna är nämligen att de tänker mindre på sig själva och sina egna plånböcker. Däremot är de mer kunniga om politik.

Karin Eriksson

Foto:

Lasse Wierup om hur många brottsbekämpare 
som behövs

Dagens 19 797 poliser måste bli 1 000 fler för att klara att hålla jämna steg med den växande befolkningen, sa rikspolischef Dan Eliasson nyligen. Om han lyckas få regeringen med sig skulle det i så fall återigen gå lite drygt en brottsbekämpare per 500 invånare, något som varit regel sedan början av 1980-talet.

Men finns det verkligen ett optimalt matematiskt förhållande mellan poliser och medborgare? Och varför har då Finland anställt bara en polis per 714 invånare medan Cypern tycker att det krävs en polis per 160 invånare?

En del skulle nog hävda att det är mer relevant att utgå från vilka brott vi snart tio miljoner svenskar faktiskt begår än hur många vi är. Och räknar man på det viset skulle rikspolischefen behöva begära helt andra resursförstärkningar för att ens hålla 80-talsstandard.

Den anmälda våldsbrottsligheten har till exempel mer än tredubblats på 35 år och vore detta ett styrande mått borde vi idag ha cirka 52.000 poliser. Anmälningar om sexbrott har under samma period ökat sjufaldigt och hot/kränkningar ännu mer. Men i den här branschen har efterfrågan förmodligen aldrig styrt utbudet, och utmaningen för framtidens polis lär bli att i ännu högre grad välja bort de minst ömmande fallen.

Lasse Wierup

Foto:

Hanna Fahl om svensktalande

Exakt hur många som kan svenska i världen är svårt att mäta, men med en befolkning på 10 miljoner är antalet människor med svenska som modersmål cirka 8,5 miljoner, plus ungefär 300.000 i Finland och lika många i övriga världen.

Många tror att svenska är ett litet språk, men det är inte sant, säger Mikael Parkvall som är lingvist på Stockholms universitet. Totalt i världen finns ungefär 6 000 språk, och svenskan är det 85:e största. 99 procent av alla språk i världen är alltså mindre än svenska. Och när det gäller kultur och populärkultur är svenska ett ännu större språk – faktiskt rent oproportionerligt stort. När Internet movie database rankar vanligast förekommande språk i filmer hamnar svenska på 19:e plats. Den svenska versionen av Wikipedia är den 11:e största i världen. Och på topplistan över antal utgivna böcker per år hamnar Sverige på 47:e plats bland alla världens länder, enligt siffror från Unesco.

Den som bekymrar sig för att invandringen skulle hota språket är helt ute och cyklar, säger Mikael Parkvall. Språk dör inte ut genom att nya ord lånas in. I så fall är inflytandet från anglosaxisk kultur ett större hot, enligt Mikael Parkvall. Inte på grund av låneorden, utan för att vi talar engelska i det offentliga samtalet, på arbetsplatser, skolor och universitet. Kanske skulle Sverige kunna bli som Luxemburg, där modersmålet är luxemburgiska men det officiella språket är franska.

Hanna Fahl

Foto:

Mikael Delin om klasskamrater utan föräldrar

Flyktingkrisen kommer att ha stor inverkan på den svenska skolan under många år framöver. Skolverkets knappt sex månader gamla prognos över lärarbehovet är redan hopplöst föråldrad. I den bedömde man att det behövdes 70.000 nya lärare, förskollärare och fritidspedagoger fram till och med 2019. Alltså drygt 14 000 årligen.

Men sedan prognosen presenterades i juni har över 60.000 barn sökt asyl i Sverige. Hälften av dem har kommit hit utan anhöriga. Nästa år tror Migrationsverket att ytterligare 24.000 ensamkommande barn kan söka sig hit. Hur många barn som kan komma hit med sina föräldrar vet ingen.

Sveriges kommuner och landsting har bedömt att bara årets asylsökande barn kan behöva närmare 6.000 nya lärare, men siffran bygger på grova förenklingar. Därför har Skolverket nu inlett en snabbutredning av asylsökande barns skolgång.

– Vi försöker skaffa oss en nationell bild av hur elevunderlaget ser ut ute i kommunerna, och hur det förändrats av flyktingströmmen. Frågan om behovet av lärare finns också med i det arbetet, säger Mattias Ragert på Skolverket.

Mikael Delin

Foto:

Josefin Sköld 
om de som får stanna i Sverige

Människorna som flytt genom Europa under hösten har framför allt haft två slutdestinationer: Tyskland – och Sverige. Och aldrig förr har så många människor under så kort tid sökt en fristad just här. ”Den nuvarande flyktingsituationen saknar motstycke i modern tid”, sa Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson under en presskonferens och krävde 29 extra miljarder i anslag jämfört med tidigare prognoser för att klara uppdraget under nästa år. Samtidigt som många kommuner och landsting varnat för systemkollaps har marknaden för företag som förmedlar boplatser och familjehem exploderat. Behovet av gode män, SFI-lärare och jurister är enormt. Bara de senaste månaderna har Migrationsverket blixtanställt flera hundra nya handläggare.

Trots det måste de 150.000 flyktingar som sökt asyl i Sverige under året förbereda sig på en långdragen process – beskedet om de får stanna eller inte kommer med all sannolikhet att dra ut rejält på tiden. Förmodligen rör det sig om ett år, minst. Men tusentals glädjebesked kommer ändå att delas ut på asylboenden runt om i Sverige under nästa år: om Migrationsverkets senaste prognos från slutet av oktober står sig ska 43.400 nya uppehållstillstånd beviljas under 2016.

Josefin Sköld 

Foto:

Foto: Nils föddes den 4 december 2015 klockan 02:09. Han vägde 
3 250 gram och var 
51 centimeter lång. Foto: Elisabeth Ubbe

Elin Peters om nyfödda

Lille Nils är ett av ungefär 115.000 barn som föds i Sverige i år. Siffran är av förklarliga skäl än så länge bara uppskattad, men förra året föddes 114 907 barn, en ökning med 1 314 barn jämfört med 2013. Nils och hans killkompisar är i majoritet, det föds något fler pojkar än flickor, 106 pojkar på 100 flickor, en siffra som legat stadigt sedan 1968.

Nästan hälften av dem som föddes 2014 föddes under de fem vår och sommarmånaderna, april–augusti. Decemberbarnet Nils föddes under den av årets månader med lägst antal registrerade födslar – december har legat i botten flera år i rad och under 2014 föddes bara 8 168 barn, att jämföra med toppmånaden juli då 10 560 barn föddes.

När Nils föddes var han med sina 3.250 gram lite lättare än den genomsnittliga pojken. 2013 var pojkarnas snittvikt 3 569 gram. Flickornas snittvikt ligger 123 gram lägre när de föds, och förstfödda barn ligger statistiskt sett lite lägre än efterföljande barn.
Det finns ytterligare 138.547 personer i Sverige som heter Nils i förnamn – mest män men även ett par kvinnor – och 2014 var det det tjugonde mest populära namnet att ge nyfödda pojkar.

Elin Peters

Foto:

Viktor Barth-Kron om Stockholms invånare

I september i år nådde Stockholms stad för första gången 900.000 invånare. Vägen dit har dock inte varit alldeles rak.

1960 fanns 808.000 stockholmare – men sedan vände det nedåt. Till 1980 hade staden evakuerats på över 150.000 människor, och inte förrän 2008 blev vi 800.000 igen. Sedan dess har det fortsatt uppåt i en tämligen jämn takt om i genomsnitt 17516 personer om året.

Bilden är också större än så. Förr i världen växte huvudstaden främst genom att just Stockholms stad inkorporerade lantliga omgivningar och lät bygga nya områden, medan tillväxten i dag är en kollektiv kommunhistoria. I Stockholms län som helhet når befolkningsökningen numera över 35.000 personer om året.

Du har förmodligen hört uttrycket att regionen ”växer med två fullsatta SL-bussar om dagen”. Det är effektfullt, men också lite vilseledande. Bilden att Stockholm dränerar övriga landet på folk stämmer illa med verkligheten.

2013, det senaste året med fullständig statistik, föddes 7619 människor fler än vad som dog i Stockholms stad. Inflyttningsnettot från utlandet uppgick till 6891 personer, medan inflyttningsnettot från övriga Sverige stannade vid 1873. Fördelningen är snarlik i länet som helhet.

Viktor Barth-Kron 

Foto:

Maria Gunther om de allt fler som drabbas 
av demens

80 är det nya 60. Vi lever längre och mår bättre och är mer aktiva högt upp i åldrarna än för bara en generation sedan. Men när vi lever längre drabbas också allt fler av demens eftersom risken ökar snabbt med stigande ålder. I dag finns nästan 160.000 demenssjuka i Sverige. De allra flesta av dem, runt 120.000, lider av Alzheimers sjukdom.

I hela världen har 47 miljoner människor demens. Enligt WHO kommer antalet att fördubblas till år 2030 och tredubblas till 2050. Det är också en av världens dyraste sjukdomar, som kostar 800 miljarder dollar per år.

– Demens är inte bara en fråga för individen utan för hela samhällsekonomin, säger Miia Kivipelto, professor i geriatrik på Karolinska institutet i Stockholm.

Maria Gunther 

Vi vet mycket om riskfaktorer och hur vi kan förebygga eller fördröja debuten av demens med motion, kontroll av blodtryck, rätt kost och ett aktivt liv. Men det har inte kommit några nya behandlingar på tio år, trots att många möjliga läkemedel har studerats. För att kunna hantera situationen och ge demenssjuka ett bättre liv behöver vi satsa mer på forskning om nya behandlingsmetoder, tidiga diagnoser och fler förebyggande åtgärder.

Foto:

Elin Peters om förstagångshandlarna på Systembolaget

Över 108 000 fyller tjugo under 2016, och får därmed möjlighet att köpa alkohol på Systembolaget. Men långt ifrån alla kommer att utnyttja möjligheten – och vissa har säkert, på olaglig väg, lyckats få tag på alkohol redan tidigare.

Det är svårt att mäta alkoholkonsumtion, man tenderar att underskatta sin egen konsumtion, och beroende på vad man mäter: mängd, antal tillfällen eller försäljning, så skiljer sig siffrorna åt. Men enligt en färsk undersökning av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning går siffrorna för ungdomars alkoholvanor stadigt nedåt.

2015 uppgav cirka 75 procent av eleverna i gymnasiets årskurs två att de var alkoholkonsumenter, att jämföra med knappt 90 procent tio år tidigare. Enligt SOM-institutet ökar dock alkoholkonsumtionen, även i gruppen 16–29 år. Enligt deras undersökning ligger ungdomar visserligen under genomsnittet i sin konsumtion, men berusningsdricker oftare. Alla tycks däremot vara överens om att konsumtionsvanorna förändras, vilket också Systembolagets statistik bekräftar: Vi väljer allt oftare vin före sprit.

Elin Peters

Foto:

Hans Rosén om svenskarnas 
klimatfotavtryck

259.740 svenskar släpper ut lika mycket växthusgaser som 10 miljoner malawier. Eller annorlunda uttryckt: genomsnittssvenskens fotavtryck på klimatet är nästan 40 gånger större än malawierns. Det betyder att det totala fotavtrycket från 10 miljoner svenskar blir 77 miljoner ton växthusgaser, om man utgår från de senaste siffrorna från Global Carbon Project. För Malawi handlar det om totalt 3,3 miljoner ton, från en befolkning på 16 miljoner.

Det här grumlar bilden av Sverige som ett föredöme i klimatfrågan. Vanligen talar man utsläppen från produktionen i ett land och i de sammanhangen kan Sverige sträcka på sig. Men vi konsumerar ju också allt möjligt som har tillverkats i andra länder, som Kina, och skapat utsläpp där. Dessutom lär inte så få av de där 10 miljonerna svenskar unna sig flygresor till Thailand och andra långväga destinationer.

Det är genom att lägga ihop allt detta man får fram det som kallas klimatfotavtrycket för en hel befolkning. Här har den svenska utsläppskurvan inte rört sig neråt på samma sätt som när det gäller vår inhemska produktion. Och det är helt klart att planeten inte klarar att resten av världen anammar samma konsumtionsvanor som Sverige och andra rika länder.

Hans Rosén 

Foto:

Birgitta Forsberg om att större 
befolkning ger fler nya företag

Den senaste stora ökningen av antalet nystartade företag skedde år 2010. Då halverades miniminivån för det kapital ett aktiebolag måste ha till 50.000 kronor, vilket fick nystarterna att öka från 60.000 till 70.000. Sedan dess har antalet legat där. Men en ökande befolkning kan ge fler nya bolag.

– Allt annat lika bör ett ökat antal personer i förvärvsarbetande ålder innebära ett ökat antal nya företag, säger Lars Sundell, statistiker på myndigheten Tillväxtanalys.

Men han betonar att andra faktorer ofta har större betydelse. Bland annat har möjligheterna till rut- och rotavdrag gjort att hantverkare startat bolag medan avregleringar inom skola och vård fått privata aktörer att etablera sig där.

I växande branscher kommer givetvis nya företag. På senare år har det gällt fastighetsmäklare och bolag inom fastighetsförvaltning. Dessutom startar personer med utländsk härkomst något fler bolag än infödda. I och med att många kommer till Sverige nu skulle vi på sikt kunna få ett litet uppsving.

Men många nystartade bolag drivs som en bisyssla av personer som är anställda. Därtill försvinner ett stort antal bolag varje år, hur många finns dock ingen statistik på, enligt Lars Sundell. Men 7.000–8.000 går i konkurs.

Birgitta Forsberg 

Foto:

Martin Fransson om att av en halv miljon svenskar är det en som tar OS-medalj

Under de 48 olympiska spel som hållits sedan 1896 har Sverige totalt tagit 627 medaljer, det gör oss till den överlägset mest framgångsrika nationen räknat per capita. Bara USA, Ryssland (Sovjetunionen inräknat), Storbritannien, Tyskland (Östtyskland inräknat), Frankrike och Italien är före Sverige på listan. Ett land som Spanien har till exempel bara tagit 133 OS-medaljer, Brasilien 108. Och Sverige fortsätter leverera medaljer. Sedan 1984 är Sveriges facit 150 OS-medaljer, 92 i sommar-OS och 58 i vinter-OS.

En grov snittsiffra räknad sedan 1984 visar att en svensk av 500.000 tar olympisk medalj. Med tio miljoner svenskar pekar statistiken på totalt 20 medaljer totalt om sommar-OS i Rio 2016 och vinter-OS i sydkoreanska Pyeongchang slås samman.

– I London hade vi 136 aktiva och tog åtta medaljer. 27 svenskar slutade topp-8, sade Peter Reinebo, verksamhetschef för Sveriges olympiska kommitté, under ett förberedande OS-läger i november.

– Medaljmål för Rio 2016 kommer sannolikt i juni, när vi vet alla förutsättningar, men vårt genomgripande mål är ”större och starkare än i London.

Frågan är hur många svenska guld det blir i sommar?

2012 stod seglarna Fredrik Lööf/Max Salminen för den enda svenska guldmedaljen. I Rio är simmaren Sarah Sjöström det stora svenska guldhoppet.

Martin Fransson

Illustration: Stefan Rothmaier
Foto: Elisabeth Ubbe

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.