Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

Vädret tvingar 22 miljoner att fly varje år

Invånarna i Indien och Pakistan drabbas ofta hårt av översvämningar.
Invånarna i Indien och Pakistan drabbas ofta hårt av översvämningar. Foto: Ajit Solanki/AP

Varje år flyr i snitt 22 miljoner människor från sina hem på grund av väderkatastrofer.

Klimatflyktingar väntas öka – och människor från fattiga länder har fem gånger större risk att drabbas, enligt en ny rapport från Oxfam.

– Vi i den privilegierade delen av världen måste förbereda oss på att ta emot fler, säger Gunnel Axelsson Nycander vid Svenska kyrkan.

I fjol tvingades 23,5 miljoner människor fly från sina hem på grund av extremväder, enligt årets rapport från IDMC, en organisation erkänd av FN som övervakar interna flyktingströmmar globalt.

I snitt flyr 22 miljoner människor på grund av extremväder varje år. Antalet är tre gånger fler än de som årligen flyr inom länder på grund av väpnade konflikter och politiskt förtryck.

Det är också lågt räknat – de som flytt utomlands, eller som tvingats bort av utdragna skeenden som torka, höjda havsnivåer, förstörd jord eller vattenbrist, ingår inte.

I en rapport som släpps i dag slår hjälporganisationen Oxfam fast att människor i fattiga länder löper fem gånger högre risk att tvingas lämna sina hem på grund av väderkatastrofer, jämfört med människor i rika länder.

Samtidigt är det främst de rikaste länderna som orsakar utsläppen. Snittsvensken släpper ut elva ton koldioxid per år om man räknar med utsläppen globalt på grund av konsumtion. Det är nära hundra gånger mer än vad medelpersonen i Bangladesh släpper ut, enligt Oxfam.

– Det är alltså människor som är minst skyldiga till klimatförändringarna, och som har minst medel att skydda sig med, som tvingas betala högst. Det är en dubbel orättvisa, säger Robert Höglund, kommunikationschef för Oxfam i Sverige, till DN.

I tisdags kom en ny rapport som visade att antalet väderkatastrofer ökat med 46 procent under 2000-talet. Enligt FN:s klimatpanel IPCC:s tidigare prognoser gör klimatförändringar katastroferna både vanligare och allvarligare, vilket också tycks ske nu.

Manila efter att den tropiska stormen Nesat fått gatorna att svämma över.
Manila efter att den tropiska stormen Nesat fått gatorna att svämma över. Foto: Bullit Marquez/AP

Flera av de starkaste tropiska stormarna som någonsin uppmätts har registrerats under de senaste fyra åren, inklusive årets orkaner Irma och Maria, som dödade över 900 bara i Puerto Rico.

För två år sedan dog över 3.700 av en extrem sommarhetta som svepte in över Indien och Pakistan.

En studie som publicerades i augusti i tidskriften Science Advances, gjorde beräkningen att om utsläppen av växthusgaser fortsätter i samma takt som i dag, kommer Sydostasien där en femtedel av jordens befolkning bor, troligen drabbas av återkommande värmeböljor med temperaturer och luftfuktighet som mänskligt liv inte klarar utan skydd.

Globalt löper människor dubbelt så stor risk att behöva fly på grund av katastrofer i dag jämfört med på 1970-talet.

– Det är inte en framtidsfråga längre. Detta händer här och nu, säger Malin Mobjörk, programchef för klimatriskforskningen på Stockholm international peace research institute, Sipri.

Utöver att leda till direkta katastrofer leder klimatförändringar även till ökad risk för konflikter, slår FN fast.

Kriget i Syrien föregicks av tre års torka, den värsta torkan på 40 år, som drabbade över en miljon i östra delarna av landet. En massmigration av svältande bondfamiljer skedde från landsbygden in till städerna. 2011 startade kriget som hittills lett till att över 12 miljoner flytt sina hem och över 220.000 dödats.

En studie har hävdat att en viktig gnista till kriget var klimatförändringarna. I september kom en ny, som ifrågasätter att torkan i landet kan härledas till klimatförändringar. Den studien har i sin tur ifrågasatts.

– Det är alltid många faktorer som är svåra att skilja åt, bakom väpnade konflikter. Men man kan se att klimatförändringar är en riskfaktor, säger Malin Mobjörk.

Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare för Svenska kyrkans internationella arbete, säger att man från kyrkans sida ser tydliga samband mellan klimatförändringar och humanitära kriser.

– De flesta flyktingar flyr inom landet eller regionen. Även om det fortsätter måste vi i de delar av världen som fortfarande kommer att vara beboeliga under överskådlig tid, förbereda oss mentalt på att ta emot fler.

I juridisk mening existerar inte klimatflyktingar. FN ger inte flyktingstatus åt skyddsbehövande på grund av miljö- och klimatförändringar.

Det är något Oxfam vill ändra, och kräver att FN nästa år utvecklar ett juridiskt erkännande och status för människor som tvingas korsa landgränser på grund av katastrofer.

Gunnel Axelsson Nycander håller med:

– FN erkänner att klimatflyktingar finns och att gruppen växer. Men de befinner sig i ett juridiskt limbo och ett regelverk måste till.

Människor i Inden flyr till torrare områden.
Människor i Inden flyr till torrare områden. Foto: Aftab Alam Siddiqui/AP

Migrationsverket uppger att uppehållstillstånd på grund av flykt från miljökatastrofer har utfärdats. Hur många kan man inte svara på, men klart är att sedan den tillfälliga lagen som begränsade rätt till uppehållstillstånd i Sverige infördes i juli i fjol så är det inte längre möjligt att söka skydd som klimat- eller miljöflykting.

– Den tillfälliga lagen är just tillfällig och den får vi anledning att återkomma till, säger Lövin och fortsätter:

– Det är väldigt viktigt att frågan väcks, för den kommer att vara högst relevant när vissa platser på jorden blir obeboeliga. Men i dagsläget är det inte möjligt att definiera vad en klimatflykting är för att föra in det i FN-konventionen.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka, enligt FN:s senaste rapport. Samtidigt är USA:s president Donald Trump klimatförnekare och har deklarerat att han drar sig ur Parisavtalet.

Klimatminister Isabella Lövin (MP) tar upp att USA:s kolproduktion ökat senaste året.

– Jag är enormt oroad över att klimatförnekare fått ett så starkt inflytande globalt, i en tid när vi måste göra allt för att minska utsläppen och där fattiga drabbas värst. Det visar att länder som Sverige måste ta ett än större ansvar som föregångsland, säger hon till DN.

Oxfam anser att regeringen i många frågor tar sitt ansvar, framför allt internationellt, där Sverige bland annat är största givarland per capita till FN:s gröna klimatfond. Däremot kritiserar organisationen bristen på mål för att minska svenska konsumtionsutsläpp, dvs utsläppen, både inhemska och globala, på grund av alla varor och tjänster som vi konsumerar.

– Jag håller med om att det är något som vi måste diskutera mer. Jag är inte främmande för att sätta upp mål för hur vi minskar konsumtionsutsläpp, säger Lövin och fortsätter:

– Vi har infört avdrag för reparationer och kemikalieskatt på elektronik. Flygskatten är också ett viktigt led i att få ned konsumtionsutsläppen.

Svenskarnas flygresor har ökat med 77 procent sedan 1990.

– Det är ett av världens billigaste länder att flyga i så vi har verkligen en hemläxa att göra. Det är förvånande att majoriteten av oppositionspartierna är emot en sådan skatt.

Fakta.Prognos: 200 miljoner klimatflyktingar

Redan 1990 slog FN:s klimatpanel IPCC fast att den största konsekvensen av klimatförändringar kommer att vara migration.

Fem år därpå skrev professor Norman Meyers på brittiska universitetet i Oxford i en rapport att antalet klimatflyktingar globalt var 25 miljoner, och närmade sig dåvarande antalet flyktingar från väpnade konflikter och politiskt förtryck, 27 miljoner. Han spådde då 200 miljoner klimatflyktingar år 2050.

Sedan 2008 flyr årligen i snitt 22 miljoner människor sina hem, till annan plats inom hemlandet, på grund av naturkatastrofer.

Fakta.Stora flyktvågor efter katastrofer

I fjol tvingades 12,9 miljoner på flykt på grund av stormar. Cyklonen Winston fick runt 540 000 att förlora sina hem bara på Fiji – 62 procent av befolkningen. I flera av de hårdast drabbade områdena hade människor redan innan kämpat med vattenbrist och andra svårigheter orsakade av El Niño året innan.

I år orsakade orkanerna Harvey, Irma och därefter Maria i tät följd katastrofer i sydöstra USA men framför allt i Karibien.

Under 2015 och 2016, tvingades totalt 11,5 miljoner fly sina hem i Sydostasien på grund av översvämningar och jordskred till följd av massiva regn. De årliga monsunerna och stormarna var mer intensiva än någonsin.

Sommaren 2015 slog en av historiens värsta värmeböljor till i Indien och Pakistan, och dödade över 3 700 personer.

I augusti i år drabbades över 43 miljoner i Bangladesh, Nepal och Indien av extrema monsuner, och över 1 200 dog av följderna.

De flesta som flytt försöker återvända så snart som möjligt, men många hindras på grund av att de inte har råd eller möjlighet att återuppbygga hemmet. Flykten kan pågå under åratal och drabbar barns skolgång, och ökar otryggheten hos de flyende.

Källa: Oxfams rapport ”Uprooted by climate change”, 2017

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.