Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-03 22:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/vansterpartiet-ku-anmaler-regeringen-efter-eu-uppgorelsen/

Svensk politik

Vänsterpartiet KU-anmäler regeringen efter EU-uppgörelsen

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.
Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Kort efter att EU-uppgörelsen var klar meddelade Vänsterpartiet att man kommer KU-anmäla regeringen. Anledningen är sena förändringar i en för partierna central fråga, som regeringen godkände utan att övriga partier fått se den nya versionen.

– Jag tycker det är fel, och orimligt av regeringen att göra så. De är beroende av stöd i riksdagen men riksdagen fick ingen verklig möjlighet att ta ställning till det här, säger Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt.

Riksdagens EU-nämnd har haft en bred samsyn kring många frågor inför förhandlingarna, till exempel lån i stället för bidrag i den stora återhämtningsfonden. När uppgörelsen presenterades beklagade många partier att regeringen inte lyckats göra mer, men exempelvis noterade både M, KD och SD att förhandlingsläget varit svårt och att vissa vinster, som den rabatterade medlemsavgiften, ändå kan ses.

Efterspelet har i stället kommit att handla om motkraven för att ta del av pengarna. Förutom SD har alla partier i nämnden drivit på för att EU ska ha möjlighet att dra in medel till länder som bryter mot rättsstatens principer, kanske framför allt Ungern och Polen som hittills utnyttjat en vetorätt för att skydda varandra. 

I den nya budgeten finns också detta villkor med, inklusive borttagen vetorätt, men flera partier menar att formuleringarna är betydligt svagare jämfört med de versioner som presenterades för – och godkändes av – EU-nämnden.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni menar att paragraferna ”inte är så starka som de borde ha varit”, och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson kallar det ”utomordentligt allvarligt, både sakligt och formellt”, att de skarpa skrivningarna försvunnit sedan nämnden tog ställning.

– Det var liksom inga småändringar, så det kändes inte så bra. Vi får väl se hur det kommer tolkas i praktiken, men vi välkomnar ändå att V gör en KU-anmälan, säger KD:s representant i nämnden, Désirée Pethrus.

EU-nämndens ordförande Åsa Westlund (S) säger att det är korrekt att nämnden inte fick se de ändrade formuleringarna i textform, men att de informerades muntligt av Stefan Löfven.

– Inför slutavgörandet så kom statsministern in direkt från förhandlingsrummet. Det fanns då ingen färdig text utan han redogjorde ändringarna muntligt för nämnden, att det är samma substans som de tidigare formuleringarna men i färre ord. Och då gav EU-nämnden ett tydligt mandat till statsministern att gå vidare och säga ja.

Enligt Åsa Westlund ställde S och MP sig bakom överenskommelsen i sin helhet medan V och SD sedan tidigare sagt nej till att Sverige skulle delta i uppgörelsen. M, KD och C valde att avstå från delar av samrådet, dock inte gällande frågan om rättstatens principer. 

Vi delar uppfattningen att det här är en väldigt viktig fråga, jag ser inte att vi på något sätt har annorlunda uppfattningar än Vänsterpartiet har om det här.

– Vi delar uppfattningen att det här är en väldigt viktig fråga, jag ser inte att vi på något sätt har annorlunda uppfattningar än Vänsterpartiet har om det här. Så jag är väldigt glad att vi har fått en tydlig koppling mellan budgeten och rättstatens principer och att beslut om att dra in pengar kan tas med kvalificerad majoritet, säger hon.

Ni tycker inte att skrivningarna i avtalet blev försvagade?

– Jag ser ingen substantiell skillnad mellan formuleringarna, säger Åsa Westlund.

Det krav som explicit finns på regeringen är att de ska ”samråda”, säger hon, och påpekar att man haft en högre ambition om det än tidigare.

– Förra gången fick nämnden inte information förrän avtalet redan var klart, så det är klart att det känns lite knepigt att det blir en KU-anmälan just den här gången, säger hon.

Stefan Löfven höll en presskonferens vid lunch på tisdagen.
Stefan Löfven höll en presskonferens vid lunch på tisdagen. Foto: Lars Larsson/TT

På en presskonferens under tisdagen sade Stefan Löfven (S) att det är normalt att texter förändras under förhandlingars gång, men att formuleringarna kring rättstaten i slutversionen i hans mening betyder ”exakt samma sak” som i de mer utvecklade tidigare utkasten.

– Många ord är inte alltid det bästa. Det mandat jag hade från riksdagen utgick ifrån rättsstatens principer och konditionalitet, och de nyckelorden finns med i den här överenskommelsen, sade han.

Centerpartiets representant Annika Qarlsson anser att Stefan Löfven var tydlig kring ändringarna, och att det han sade stämde väl överens med vad som sedan stod i uppgörelsen.

SD:s Martin Kinnunen påpekar att det tycks råda delade meningar mellan länder om vad besluten kring rättsstatsfrågan faktiskt innebär, samt huruvida formuleringarna i slutversionen skiljer sig i sak från tidigare skrivningar eller inte.

– Spontant, från vårt perspektiv, så framstår det som att det blivit skillnader, och då borde ju regeringen ha återkommit till nämnden, säger han.

Däremot påpekar han att andra partier framfört att de inte ville stoppa en överenskommelse och ”möjliggjorde ett väldigt öppet mandat” för regeringen.

– Det var ju beskedet som gavs till Stefan Löfven, så jag tycker de har lite svårt att komma och klaga i efterhand, säger Martin Kinnunen.

MP:s språkrör Isabella Lövin säger att hon gärna hade sett skarpare skrivningar men att hon delar regeringens uppfattning att slutversionen var förankrad i nämnden.

Läs mer: 

EU enat om budget och coronastöd efter tuffa förhandlingar

”Sparsamme” Mark Rutte spelar skurkrollen på EU-toppmötet

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt