Väntan allt längre för ensamkommande barn

I mars i år kunde DN berätta att ensamkommande barn som väntar på besked om asyl väntar längre än vuxna i samma sits. Nu är den genomsnittliga väntetiden ännu längre – för båda vuxna och barn – samtidigt som Migrationsverket ligger efter i sin prognos om avklarade ärenden.

Av de drygt 15.000 ensamkommande barn som just nu väntar på besked om asyl har den genomsnittliga väntetiden ökat med nästan 100 dagar och ligger på drygt ett och ett halvt år – 559 dagar. Samma siffra för en vuxen asylsökande är 515 dagar. Bland de som väntar längst finns ensamkommande barn från Afghanistan – där är den genomsnittliga väntetiden 579 dagar.

Veronika Lindstrand Kant, biträdande operativ chef på Migrationsverket, säger att handläggningstiderna aldrig varit så långa och att det beror på att så många människor kom till Sverige under 2015.

– De ärenden vi har kvar är mer utredningskrävande än de vi avgjort tidigare. Det är bland annat ensamkommande barn och människor från Afghanistan och Irak, säger hon.

Migrationsminister Morgan Johansson sa till DN i mars att han hoppades att Migrationsverket skulle beta av de köer som finns före årets slut och att de asylansökningar som kommer in under hösten ska få "normala" handläggningstider, tre eller fyra månader. Men Veronika Lindstrand Kant hänvisar till Migrationsverkets prognos, där det framgår att det är först i början på 2018 som handläggningstiderna kommer börja sjunka.

Migrationsverket sänkte i sin aprilprognos antalet asylärenden som ska avgöras i år med drygt 10.000 – till 95.000. Men hittills har verket bara klarat av 23.300 – i genomsnitt 4350 ärenden i månaden – vilken är drygt hälften av vad Migrationsverket skulle behöva avgöra, om prognosen slås ut över året.

Att merparten av ärendena som ska avgöras nu är mer svårutredda än tidigare handlar om att Migrationsverket under 2016 beslutade att prioritera ärenden som gäller syrier.

– Vi gjorde det för att det var den största sökandegruppen och för att praxis för denna grupp är sådan att de flesta får uppehållstillstånd. Då ville vi att de skulle få besked, säger Veronika Lindstrand Kant.

En konsekvens av den långa väntetiden är att många ensamkommande barn hinner bli myndiga, och därmed får sin asylansökan bedömd på ett annat sätt än om de vore barn. Detta, konstaterade Migrationsverket i sin oktoberprognos förra året, leder till att fler kommer att utvisas.

– Man ska komma ihåg att när man bedömer en asylsökandes asylskäl så är det individuellt, finns det skyddsbehov får man uppehållstillstånd, oavsett om man är vuxen eller barn, säger Veronika Lindstrand Kant.

Men målet om att i princip alla som sökte asyl 2015 och 2016 – omkring 50.000 personer – ska få beslut i sina ärenden i år står kvar, säger Veronika Lindstrand Kant. Det skulle innebära drygt 8000 avgjorda ärenden i månaden, alltså en fördubbling av takten som hållits hittills i år.

– Vi måste ju öka vår förmåga väsentligt. Men vi har redan gjort en hel del utredningar och nu måste vi öka kapaciteten i beslutsfattandet.

Hur ska det gå till?

– Det kommer vi att återkomma till i juliprognosen.

Enligt Veronica Lindstrand Kant är det för tidigt att säga om det är aktuellt med ännu en sänkning av prognosen för avgjorda ärenden. Men enligt en medarbetare på Migrationsverket, som arbetar med analys och uppföljning av verksamheten och vill vara anonym, är det redan nu tydligt att målet inte kommer klaras av.

– Varken ledning eller medarbetare tror att det sänkta produktionsmålet på 95.000 ärenden, som kommunicerades i verkets aprilprognos är ett mål som kommer att uppnås, säger medarbetaren.

Läs mer: Långa handläggningstider kan förvärra stress