Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-06-02 03:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/vantan-pa-stormen-i-vast-vi-lar-oss-mycket-av-stockholm/

Sverige

Väntan på stormen i Väst – ”Vi lär oss mycket av Stockholm”

Danica Taseva, Jessica Bromar och Fredrik Edén på Östra Sjukhuset i Göteborg ska ta hand om coronasmittade. ”Nu får vi utbildning, lär oss mycket av Stockholm och kan göra sånt som de inte hann göra.”
Danica Taseva, Jessica Bromar och Fredrik Edén på Östra Sjukhuset i Göteborg ska ta hand om coronasmittade. ”Nu får vi utbildning, lär oss mycket av Stockholm och kan göra sånt som de inte hann göra.” Foto: Tomas Ohlsson

Stockholm befinner sig mitt i stormen. I Göteborg och resten av Västra Götalandsregionen laddar man för en liknande utveckling. DN har intervjuat flera nyckelpersoner inom regionen som ska lotsa regionen igenom coronakrisen. 

Och tiden börjar bli knapp. 

– Det är möjligt att vi börjar se samma scenario som i Stockholm om en vecka, säger Per Karlsson, förste chefläkare på Sahlgrenska. 

Stormen är här nu, sa Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, förra veckan när 18 personer hade dött till följd av corona under ett dygn. 

I Väst följer man utvecklingen i Stockholm noga, drar lärdomar och förbereder. I skrivande stund (måndag 6 april) har totalt 21 personer mist livet i regionen och 43 vårdas på intensiven. 

Per Karlsson är en av dem som arbetar med att planera för att möta stormen i Göteborg. 

– Jag känner stor respekt för det som väntar och jag tror att det kommer att bli tufft. Just nu har vi kontroll över läget. Nu fick vi lite mer tid på oss än Stockholm att förbereda för att kunna hantera det vi vet kommer.

Läs mer: Epidemins klyftor: Göteborg har ännu inga planer på att hjälpa Stockholm  

Även i Västra Götalandsregionen har antalet smittade ökat dagligen – i början av förra veckan med ett tiotal om dagen och i slutet med 25-30 per dag. Antalet inlagda på sjukhus och dödsfallen följer samma utveckling: med hänsynslös förutsägbarhet stiger kurvan uppåt. 

Men fortfarande inte i samma takt som i Stockholm.

– Det kan bero på att Stockholm hade sportlov vecka nio, när det var allmän smittspridning i norra Italien. I Göteborg var det två veckor tidigare. Det är vad man tror men det finns självklart många olika förklaringar, säger Per Karlsson.

Per Karlsson, förste chefläkare på Sahlgrenska.
Per Karlsson, förste chefläkare på Sahlgrenska. Foto: Sahlgrenskas presstjänst

Ingen tror dock att Göteborg kommer att komma undan. Sahlgrenska har planerat för en snabbare ökning av coronasmittade sedan slutet av januari. 

För Per Karlsson innebar det att han, tillsammans med andra inom sjukhusledningen, fick ägna sig åt att på heltid förbereda de tre sjukhusen i Göteborg för smittan. Arbetsdagarna blev längre, ofta morgon till kväll, och mer intensiva. 

– Vi planerar, planerar och planerar. Vi har ju börjat förstå att detta kommer hålla på åtminstone fram till början av juni. Vi måste se till att sjukhuset är väl rustat för covid-19-patienter men andra delar av den nödvändiga vården måste också funka så vi inte missar hjärtinfarkter, cancer och andra sjukdomar. 

Strategin går ut på att så gott som det går separera coronasmittade patienter från andra. På akutmottagningarna finns karantänavdelningar där smittade läggs in. Vid stark misstanke om smitta eller bekräftad smitta skickas patienten till Östra sjukhuset för att skydda Sahlgrenska, där övrig livsnödvändig vård ska bedrivas. 

Toppen kommer och den blir lika hög som vi trodde men förskjuten i tiden.

Patienter som utvecklar mer allvarliga symptom kommer att behöva intensivvård. Även detta sker i första hand på Östra men man räknar med att behöva ta platser på Mölndals sjukhus i anspråk samt i vårdtältet som försvaret har satt upp. 

– Vi var rädda att anstormningen skulle komma snabbare och att vi skulle få en snabb ökning redan nu till helgen. Nu har vi lite flackare kurva än vad vi har trott. Men toppen kommer och den blir lika hög som vi trodde men förskjuten i tiden. Det är möjligt att vi börjar se samma scenario som i Stockholm om en vecka, säger Per Karlsson. 

Det man vet av erfarenheterna från Kina, Italien och nu Stockholm är att när det väl börjar bli brantare accelererar det snabbt. 

När själva toppen kommer är oklart. Enligt Folkhälsomyndighetens senaste beräkningar nås den om fyra-fem veckor. För att hantera det behövs det, enligt Per Karlsson, en dubblering av kapaciteten att ta hand om de allra sjukaste i regionen.

– Till vardags har vi cirka 60 intensivvårdsplatser på sjukhuset. Vi arbetar för att ta höjd för att kunna intensivvårda mer än dubbelt så många patienter som vi gör annars på Sahlgrenska. Det är en bit kvar innan vi fått in så många patienter. 

● ● ●

För att klara av att bemanna den utökade intensivvården har sjukhuset sökt personer med rätt kompetens som på ett smidigt sätt kan slussas in i verksamheten. Det kan handla om narkospersonal som redan är vana vid att arbeta med sövda patienter eller tidigare intensivvårdpersonal som numera jobbar med annat. 

Det finns olika grader av frivillighet i detta. Vissa har anmält intresse och andra har beordrats dit. 

– Vi som jobbar inom vården, vi har inte så mycket val. Till slut blir vi omdirigerade och de får göra vad de vill med oss. Så är det i vår anställning. Det är man med på nånstans från början, säger Jessica Bromar, undersköterska. 

Jessica Bromar, Danica Taseva och Fredrik Edén på Östra Sjukhuset i Göteborg övar på intensivvård.
Jessica Bromar, Danica Taseva och Fredrik Edén på Östra Sjukhuset i Göteborg övar på intensivvård. Foto: Tomas Ohlsson

Det är en solig dag när vi träffas vid Östra sjukhuset. Ett större vägarbete pågår vid sjukhuset och bidrar till känslan av normalitet. För Jessica Bromar är situationen allt annat än normal. 

Hon kommer senast från Sahlgrenskas operationsavdelning där hon har jobbat som narkossköterska men har även tidigare erfarenhet av intensivvård. 

Nu fräschar hon upp kunskaperna på sjukhusets simulatorcentrum där vårdpersonal får öva på att vända patienter med hjälp av dockor, intubera, arbeta med ventilatorer och respiratorer, klä sig och agera rätt i olika situationer.

– Det är skillnad mellan att stå och arbeta med bara ett vanligt förkläde och så väldigt mycket mer kläder som vi ska ha på oss nu. En sån sak som att putta upp glasögonen, det kan man inte göra. Det finns en annan klassiker inom sjukvården: när man tar på sig handskarna och inte ska röra något börjar det direkt klia nånstans, säger hon och skrattar. 

Det är de små irritationsmomenten. Den stora oron – risken att själv smittas – finns också med. 

– Vi blir exponerade på ett annat sätt. Det är klart man blir orolig. Man har kolleger som inte alls känner sig beredda eller sugna på att göra detta. Och personligen är det väldigt blandat. Det här är något som man aldrig har gjort förut. Vi har fördelen i Göteborg att vi får mer tid. Nu får vi utbildning, lär oss mycket av Stockholm och kan göra sånt som Stockholm inte hann göra.

Sahlgrenskas personal övar på intensivvård.
Sahlgrenskas personal övar på intensivvård. Foto: Sahlgrenskas presstjänst.

Fredrik Edén, narkossköterska i grunden utan någon som helst intensivvårdserfarenhet, fick förfrågan att hjälpa till tidigt och tackade ja. 

– Jag känner till det där med att jobba i tält lite grann eftersom jag har varit ute med försvaret tidigare. När samhället behöver en ska man hjälpa till så gott man kan. Lika bra att vara med här i början och få chans att öva på allt och hinna gå utbildningen. Det kan bli rena katastrofen annars, om det står en massa ovana personer där.

Danica Taseva, undersköterska som inte jobbat med intensivvård på två år, känner ingen oro. 

– Jag är helt trygg med att jag har rätt kompetens, jag har jobbat på intensiven i elva år och det är självklart att man ska ställa upp. Kunskapen kommer tillbaka, den sitter i ryggmärgen på mig. Jag skulle inte vilja vara någon annanstans under denna kris. 

● ● ●

Även för regionens sjukvårdsdirektör Ann Söderström innebar pandemin en stor omställning. Från att ha haft en utvecklingsroll där hon i flera år har drivit arbetet med att ställa om till mer digital och nära vård, är det nu korta tidsperspektiv och snabba beslut som gäller. 

Hon småskrattar åt ironin att vården nu nästan över en natt har blivit mer digital, liksom hela samhället. 

Nu leder hon regionens särskilda sjukvårdsledning som samordnar de olika sjukhusens arbete under coronakrisen. Som tidigare smittskydds- och infektionsläkare är hon kanske särskilt väl lämpad för rollen hon nu fått. 

– Men, understryker hon, även om det är jag som syns är vi ett team med mycket samlad kompetens och många olika specialister. Vi avlöser varandra. Det är viktigt. Det är inte läge att bränna ut sig nu när det bara har börjat.

Ann Söderström under fredagens pressträff med Region Västra Götaland
Ann Söderström under fredagens pressträff med Region Västra Götaland Foto: Adam Ihse/TT

Uthållighet är ett ord hon återkommer till på presskonferenser och intervjuer. Det är något hon hoppas ska sippra ner i alla led i sjukvårdssystemet som nu gör sig redo för att möta pandemin. 

– Sjukvården är bra på att hantera stora akuta händelser och att ge allt. Men nu ska vi ge allt under en längre period, det är ingen som vet hur länge, och därför måste ansvaret fördelas på flera personer och det måste finnas möjlighet till vila, säger hon. 

Den senaste veckan har dock ledningens omtanke om personalen ifrågasatts av bland annat anställda på Sahlgrenska där fackförbundet Kommunal lade ett skyddsstopp. Som på andra håll i landet kritiserades de nya reglerna om skyddsutrustning som regionen hade lagt fram. 

Att hantera dessa frågor hör också till arbetsbeskrivningen för Ann Söderström. 

– Jag förstår att det stressigt, detta är nytt och man är rädd för att bli smittad själv. Men jag är övertygad om att alla får ett fullgott skydd med de nya riktlinjerna. Det är inte så att vi sänker kraven utan det handlar om att hjälpas åt och använda utrustningen rätt så att det räcker i hela systemet så länge som möjligt. 

Det känns som att vi offras, säger vårdpersonalen i en tidigare intervju med DN, på grund av materialbrist. Så är det inte, menar Ann Söderström. 

– Det är olyckligt att det framstår som att man inte bryr sig om personalen trygghet. Nu vet vi att detta är en droppsmitta, den går inte igenom huden, och alla behöver inte heltäckande skyddsutrustning. De nya riktlinjerna handlar om att förtydliga vilken utrustning man behöver i olika situationer. Den som jobbar i intensivvården behöver mer skydd än den som exempelvis jobbar inom hemtjänsten. 

Enligt henne finns det ingen akut brist på skyddsutrustning inom regionen, men det finns inte heller lager så att det räcker i flera veckor framöver. 

Att planera för pandemin handlar till stor del om att få ekvationen personal, antal patienter och utrustning att gå ihop. Regionen jobbar därför enligt Ann Söderström på högvarv för att få in mer material.

För att få tag i ordentliga skyddsvisir – enligt Ann Söderström det viktigaste skyddet – har man inlett ett samarbete med Chalmers som ska 3D-printa dem åt regionen i första hand men också åt kommunerna. 

– Nu börjar det lätta lite i Kina också och vi hoppas även att leveranserna kommer igång. Eftersom pandemin har slagit till mot USA är de också på den globala marknaden. Det är stor konkurrens. Vi kraftsamlar därför i samarbete med Skåne, Stockholm och Östergötland för att få in mer material till Sverige. 

För varje dag som vi inte har den här jättekraftiga ökningen har vi tid att omskola personal, bemanna och förbereda.

Man jobbar också med att få igång den inhemska produktionen. Företag hör av sig och vill ställa om till att tillverka skyddsutrustning. Inom en vecka, berättar hon, kommer det att finnas egenproducerade skyddsrockar inom regionen. 

– Det har varit fascinerande att se hur bra samhället är på att ställa om i krissituationer. Det är fokus på att lösa problemet, jag behöver inte sitta i ändlösa ekonomiska situationer eller be om extra pengar för att materialet blivit dyrare. Det är korta beslutsvägar. Nu är inte tiden för politiskt käbbel. Alla ställer upp. 

I balansgången mellan att förklara situationens allvar och att ingjuta förtroende för sjukvårdens förmåga att hantera den är ordval viktigt. Hon vill inte använda ordet storm som har använts om utvecklingen i Stockholm. I stället säger hon ”ett ökat inflöde av patienter”. 

– Sedan vill jag vara tydlig med att vi inte väntar på något. Jag sitter inte still. För varje dag som vi inte har den här jättekraftiga ökningen har vi tid att omskola personal, bemanna och förbereda. Jag tror inte att vi tycker att detta är något skrämmande. Vi kanaliserar den här känslan av ovisshet i våra ansträngningar att vara mer förberedda. 

Coronaviruset: Läget i Västsverige just nu