Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Var sjätte politiker utsätts för hot

Var sjätte politiker, eller 16 procent, utsätts varje år för hot, våld eller trakasserier. Sveriges Kommuner och Landsting och Journalistförbundet har uppvaktat justitieministern och kräver en särskild lagstiftning med hårdare straff för brott som hotar demokratin.

Uppgifterna om hoten mot våra politiker kommer från en kartläggning av samtliga 14000 ordinarie fullmäktigeledamöter i kommuner, landsting, regioner och riksdagsledamöter. Undersökning gjordes av Brå, Brottsförebyggande rådet, 2012 och gäller året 2011.

Hot och våld drabbar riksdagsledamöterna i högre grad än andra politiker: var tredje riksdagsman uppger sig ha blivit utsatt på ett eller annat sätt mot 15 procent för förtroendevalda i kommuner och landsting. Politiker som verkar inom hälso- och sjukvårdsnämnder, styrelser och socialnämnder är mer utsatta än andra.

Fritidspolitiker, som utgör majoriteten av de förtroendevalda, är de minst utsatta procentuellt. Bara 13 procent uppger i Brås undersökning att de hotats, eller utsatts för våld eller trakasserier.

De som begår brotten är oftast män som agerar ensamma. Ofta uppfattas de som rättshaverister eller personer med psykiska problem. Mera sällan kommer de från kriminella grupperingar eller ungdomsgäng.

Och våld eller hot om våld får också konsekvenser för politikernas uppdrag. Undersökningen visar att sex respektive åtta procent undvikit att engagera sig i en fråga på grund av utsatthet eller oro.

Just det, konsekvenser för det politiska uppdraget, och att det också drabbar journalister är ett allvarligt demokratiskt problem, anser Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som tillsammans med Journalistförbundet uppvaktat justitieminister Beatrice Ask för att få en förstärkt lagstiftning. I dag gäller den vanliga lagstiftningen om olaga hot och våldsbrott vid den här typen av brott.

Redan 2006 kom en utredning som föreslår en straffskärpningsgrund när brottet begås mot en förtroendevald eller dennes familj, och därför är ett hot mot det demokratiska systemet. En liknande straffskärpningsgrund finns i lagstiftningen om terroristbrott, där ”vanliga” brott kan bestraffas hårdare om syftet är att ”injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp”.

Men när det gäller brott som hotar demokratin har hittills inget hänt i lagstiftningsväg.

– En lagstiftning i sig kommer inte att stoppa förekomsten av hot varken mot politiker eller mot journalister, det tror tyvärr ingen av oss. Men det skulle vara en tydlig och viktig signal från samhällets sida om att detta är oacceptabelt och skulle likställa politiker och journalisters juridiska skydd med det som gäller vid hot mot tjänsteman i dennes myndighetsutövning. Det skulle ge polisen grund att driva dessa fall mer än i dag, skrev Anders Knape, ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting och Jonas Nordling ordförande i Journalistförbundet i ett gemensamt uttalande tidigare i år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.