Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 05:17

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/vardforbundet-om-privata-sjukvardsforsakringar-som-att-tro-pa-tomten/

Sverige

Vårdförbundet om privata sjukvårdsförsäkringar: ”Som att tro på tomten”

Sineva Ribeiro, förbundsordförande på Vårdförbundet.
Sineva Ribeiro, förbundsordförande på Vårdförbundet. Foto: Dan Lepp

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är starkt kritisk till privata sjukvårdsförsäkringar – och att vissa hävdar att de inte innebär att vårdköerna rundas.

– Det är som att tro på tomten, säger hon.

Sineva Ribeiro uttalade först sin kritik i tidningen Arbetsvärlden, där hon lyfte DN:s granskning som visat att vårdgivare låter försäkringspatienter gå före skattefinansierade patienter i kön. Hon menar att det som framkommer visar på brottslighet.

– Den visar att man bryter mot vår hälso- och sjukvårdslagstiftning som säger att patienterna med störst behov ska få vård först. 

Ribeiro uppger till DN att konsekvenserna även återspeglas i det som Vårdförbundets medlemmar vittnar om.

– Vi får höra från medlemmar som tar emot remisser till röntgen att ”där går patienter med försäkringar före – dem får vi ju betalt för”. 

Att tro något annat än att att privata sjukvårdsförsäkringar påverkar köande patienter i den offentliga vården anser Sineva Ribeiro är naivt.

– Det är som att tro på tomten. Hela konceptet med att ha en privat vårdförsäkring är ju att få snabbare vård. När det samtidigt råder resursbrist – brist på framför allt specialistsjuksköterskor – så är det klart att det drabbar dem som inte har någon försäkring.

Nu vill hon att frågan om privata sjukvårdsförsäkringar ska lyftas och tydliggöras i samhällsdebatten. Det bör enligt henne handla om vilken typ av vård vi vill ha, och om vem som ska avgöra vilken patient som ska få gå före.

– När många själva betalar för vårdförsäkringar blir benägenheten att betala två gånger för vården mindre. Om man börjar ifrågasätta sin skattebetalning får välfärden i stort mindre pengar.

Ytterligare en viktig aspekt anser hon vara det hon menar blir uppdelningen i ett ”A- och B-samhälle”. Sineva Ribeiro tar ett nära exempel – hennes egen dotter som lider av ett medfött hjärtfel.

– Jag har ringt runt till varenda försäkringsbolag – det spelar ingen roll om hon har ramlat och brutit benet. Säger hon att hon har ett hjärtfel så kommer hon aldrig kunna få en sjukvårdsförsäkring. Och i samband med att vården kan rädda allt fler som kan leva med kroniska sjukdomar kommer det här B-laget att växa. 

– Vi sätter ett helt system på spel, och jag tror inte befolkningen vill ha det så.

De flesta av de över 650.000 svenskar som har en privat sjukvårdsförsäkring har det genom sin arbetsgivare eller fackförbund. Efter DN:s avslöjande har socialminister Lena Hallengren gett Vårdanalys i uppdrag att snabbutreda i vilken utsträckning det finns en undanträngningseffekt. Fackförbundet Unionen, som erbjuder medlemmarna en privat sjukvårdsförsäkring har uppgett att förbundet välkomnar en utredning. 

– Som välfärdsfack skulle vi aldrig kunna erbjuda en sådan försäkring. Vi har ett beslut på att vården ska vara gemensamt finansierad med skattemedel och att hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska följas, säger Sineva Ribeiro. 

Inte heller Läkarförbundet erbjuder sina 55.000 medlemmar privat sjukvårdsförsäkring.      

– Det har inte varit något medlemstryck för det, så det har inte varit aktuellt. Att det inte har efterfrågats kanske har sina förklaringar eftersom våra medlemmar är inne i vården, säger ordförande Heidi Stensmyren.

Hon understryker att Läkarförbundets linje är att prioriteringsordningen inom hälso- och sjukvården som slår fast att den med störst behov ska få vård först, och som också har beslutats av riksdagen, ska gälla i alla lägen. 

Samtidigt har förbundet inte tagit generell ställning för eller emot privata sjukvårdsförsäkringar, och förespråkar inte heller ett förbud. Enligt Heidi Stensmyren ser förbundet ökningen av de privata sjukvårdsförsäkringarna som ett symptom på att tillgängligheten är för dålig. 

– Vi vill både se fler vårdplatser där det behövs och en nationell primärvårdsreform med listning på en fast namngiven läkare med listningstak. Då får läkare en rimlig arbetsmiljö och patienten en trygg vård, så säkras både kontinuitet och ökad tillgänglighet i vården. 

Enligt Stensmyren fungerar primärvården väl i många andra länder i Europa, som satsat mer på primärvården i jämförelse med Sverige. 

– Det är viktigt att tillgången till vård är jämlik i det befintliga systemet. Vi måste säkerställa att den välfärd vi har, har ett fortsatt högt förtroende, säger hon och menar att offentliga vården måste bli bättre:

– Vi ser att folk inte får tid på vårdcentralerna, att det blir för långa köer och att akutsjukvården är överbelastad. Ur ett folkhälsoperspektiv tycker vi att det är viktigt att man har ett system som är heltäckande, och offentligt och solidariskt finansierat och att man jobbar på det, bland annat genom att bygga ut primärvården.