Värdig ceremoni när stulna skallar lämnades tillbaka

En tom flätad korg fick symbolisera de tio skallar som organisationen Te Tupuna, Te Tura fick tillbaka från Uppsala universitet och Karolinska institutet vid en ceremoni i anatomiska teatern på Museum Gustavianum i Uppsala på måndagseftermiddagen.

– I vår kultur ser vi jorden som vår moder. När vi tar tillbaka de här människorna till vår jord är det bra för hela landet, säger Anne-Marie Coeroli-Green från Te Tupuna, Te Tura.

Skallarna, som inte längre får avbildas eller visas upp, hade hon och Mathilde Taupotini från folkgruppen Nuku Hiva på Marquesasöarna i Franska Polynesien, där åtta av skallarna kommer ifrån, tagit hand om kvällen före. De packade in dem med olja, salt, blad och jord från öarna.

Kranierna kommer från polynesiska gravar som plundrades i slutet av 1800-talet och har funnits i universitetens samlingar sedan dess. Nu kommer de åtta skallarna från Marquesasöarna att få både en kristen och en traditionell polynesisk begravning. De övriga två har osäkert ursprung, och ska läggas i en grotta på Tahiti.

– Det stod bara Tahiti på dem. Vi ville inte dela på dem eftersom de har legat tillsammans här under alla år, säger Anne-Marie Coeroli-Green.

Under ceremonin berättade hon om vad skallarna betyder för polynesierna, och museets chef Marika Hedin talade om vad de betytt för forskningen. Uppsala akademiska kammarkör sjöng, liksom Mathilde Taupotini.

– Vår ambition har varit att göra detta till en värdig återbegravningsceremoni, säger Marika Hedin.

– Ceremonin är viktig både för universitetet och för organisationen som får tillbaka sina förfäder, säger Anne Ingvarsson-Sundström, förste intendent vid Museum Gustavianum.

De senaste åren har tre av skallarna funnits i museets samlingar. De övriga sju hör till skallsamlingen på KI som DN har skrivit om tidigare.

– Det går inte att ställa tillrätta det som skett i historien. Men det här kan bidra till läkningsprocessen av det som ursprungsbefolkningar har utsatts för, där även Sverige varit delaktigt, säger Eva Åhrén, chef för enheten för medicinens historia och kulturarv vid Karolinska institutet, som också var med vid ceremonin.

Skallarna från Marquesasöarna kom till Sverige med en expedition på 1880-talet, där arkeologen och etnografen Hjalmar Stolpe samlade in tusentals föremål från hela världen för att starta ett etnografiskt museum.

– Skallar var ett slags trofé kring förra sekelskiftet för flera olika vetenskaper. Det var en del av en vetenskaplig tradition där man 
i Linnés anda strävade efter att klassificera allting för att förstå världen bättre, säger Marika Hedin.

Hon betonar att det inte bara handlade om rasbiologi utan att skallarna även har används i anatomi­undervisningen vid utbildningen av läkare.

I slutet av ceremonin överlämnade Anne-Marie Coeroli-Green oljor, halsband och tyger från Franska Polynesien till Marika Hedin och Anne Ingvarsson-Sundström.

– Nu känns det mycket bra. Nu kommer tingen åter att finnas på den plats där de hör hemma, säger Anne-Marie Coeroli-Green.