Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Värdig ceremoni när stulna skallar lämnades tillbaka

En tom flätad korg fick symbolisera de tio skallarna vid en ceremoni i Uppsala på måndagen.
En tom flätad korg fick symbolisera de tio skallarna vid en ceremoni i Uppsala på måndagen. Foto: Magnus Hallgren

Tio kranier från plundrade gravar i Franska Polynesien återlämnades vid en ceremoni 
i Museum Gustavianum i Uppsala. Nu ska de åter begravas 
i sitt hemlands jord.

En tom flätad korg fick symbolisera de tio skallar som organisationen Te Tupuna, Te Tura fick tillbaka från Uppsala universitet och Karolinska institutet vid en ceremoni i anatomiska teatern på Museum Gustavianum i Uppsala på måndagseftermiddagen.

– I vår kultur ser vi jorden som vår moder. När vi tar tillbaka de här människorna till vår jord är det bra för hela landet, säger Anne-Marie Coeroli-Green från Te Tupuna, Te Tura.

Skallarna, som inte längre får avbildas eller visas upp, hade hon och Mathilde Taupotini från folkgruppen Nuku Hiva på Marquesasöarna i Franska Polynesien, där åtta av skallarna kommer ifrån, tagit hand om kvällen före. De packade in dem med olja, salt, blad och jord från öarna.

Kranierna kommer från polynesiska gravar som plundrades i slutet av 1800-talet och har funnits i universitetens samlingar sedan dess. Nu kommer de åtta skallarna från Marquesasöarna att få både en kristen och en traditionell polynesisk begravning. De övriga två har osäkert ursprung, och ska läggas i en grotta på Tahiti.

– Det stod bara Tahiti på dem. Vi ville inte dela på dem eftersom de har legat tillsammans här under alla år, säger Anne-Marie Coeroli-Green.

Under ceremonin berättade hon om vad skallarna betyder för polynesierna, och museets chef Marika Hedin talade om vad de betytt för forskningen. Uppsala akademiska kammarkör sjöng, liksom Mathilde Taupotini.

– Vår ambition har varit att göra detta till en värdig återbegravningsceremoni, säger Marika Hedin.

– Ceremonin är viktig både för universitetet och för organisationen som får tillbaka sina förfäder, säger Anne Ingvarsson-Sundström, förste intendent vid Museum Gustavianum.

De senaste åren har tre av skallarna funnits i museets samlingar. De övriga sju hör till skallsamlingen på KI som DN har skrivit om tidigare.

– Det går inte att ställa tillrätta det som skett i historien. Men det här kan bidra till läkningsprocessen av det som ursprungsbefolkningar har utsatts för, där även Sverige varit delaktigt, säger Eva Åhrén, chef för enheten för medicinens historia och kulturarv vid Karolinska institutet, som också var med vid ceremonin.

Skallarna från Marquesasöarna kom till Sverige med en expedition på 1880-talet, där arkeologen och etnografen Hjalmar Stolpe samlade in tusentals föremål från hela världen för att starta ett etnografiskt museum.

– Skallar var ett slags trofé kring förra sekelskiftet för flera olika vetenskaper. Det var en del av en vetenskaplig tradition där man 
i Linnés anda strävade efter att klassificera allting för att förstå världen bättre, säger Marika Hedin.

Hon betonar att det inte bara handlade om rasbiologi utan att skallarna även har används i anatomi­undervisningen vid utbildningen av läkare.

I slutet av ceremonin överlämnade Anne-Marie Coeroli-Green oljor, halsband och tyger från Franska Polynesien till Marika Hedin och Anne Ingvarsson-Sundström.

– Nu känns det mycket bra. Nu kommer tingen åter att finnas på den plats där de hör hemma, säger Anne-Marie Coeroli-Green.

Bakgrund.

Åtta av skallarna från plundrade gravar på Marquesaöarna i Franska Polynesien kom till Sverige med Vanadisexpeditionen 1883–85.

Organisationen Te Tupuna, Te Tura från Franska Polynesien vänder sig till museer och andra institutioner runt om i världen för att få hem skallar och skelett. 2011 skickade de en förfrågan till Uppsala universitet.

Tre av skallarna har funnits på Museum Gustavianum vid Uppsala universitet, sju på Karolinska institutet (KI) i Stockholm.

I början av året skrev DN om hur en förfrågan till KI från Museum of New Zeeland om att återfå stulna maoriska kranier hade blivit liggande sedan 2008. I februari fattade regeringen beslut om återlämning av dem och de sju skallarna från Franska Polynesien. Beslutet om de tre skallarna i Uppsala togs tidigare.

Kraniesamlingen på KI innehåller runt 350 utomeuropeiska skallar, av vilka de flesta bedöms komma från plundrade gravar. KI har tidigare återlämnat skallar till Hawaii. Diskussioner förs med företrädare för Nordamerikas urbefolkning och sametinget, men ingen förfrågan har kommit från dem.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.