Allt färre personer drabbas av och dör i hjärtinfarkt, rapporterade DN i början av augusti. Förutom att sjukvårdsrutiner och läkemedel blivit bättre och effektivare, handlar det framför allt om livsstilsförändringar som verkar förebyggande. En svensk studie visade att 66 procent av nedgången i hjärtkärldödlighet kunde tillskrivas preventiva insatser, främst genom primär prevention.

Ett forskningsprojekt som visar hur man till viss del själv kan påverka ett friskare och längre liv är Norsjösatsningen som startade 1985, som fler än 130.000 länsbor deltagit i. 

På 80-talet hade Västerbottens län högst dödlighet i hjärtinfarkt. I det lilla samhället Norsjö, som då hade drygt 5.000 invånare, var det värst – Norsjö låg 20 procent över Västerbottensnittet, och Västerbottensnittet var 20 procent över rikssnittet. 

Något var tvunget att göras – och landstinget sjösatte Norsjöprojektet. Kommunens 40-, 50- och 60-åringar kallades till hälsoundersökning och ett hälsosamtal för att förebygga hjärtinfarkt, så kallade primärpreventiva insatser. En stor del av projektet var folkbildning i bättre livsstilsvanor, som förutom genom vårdpersonal spreds via ett starkt föreningsliv.

– Det blev ett samarbete mellan sjukprimärvård, kommun och alla egentligen – en bred ansats med idrottsföreningar och organisationer. Hela samhället engagerades, säger Kurt Boman, senior professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, som varit med sedan starten.

Till och med livsmedelsbutikerna spelade sin roll. Man började märka matvaror för att invånarna lätt skulle hitta de nyttigare alternativen. Märkningen, ett rött flätat hjärta, utvecklades till ett grönt nyckelhål och efter några år införde Livsmedelsverket nyckelhålsmärkningen nationellt.

Projektet var från början starkt ifrågasatt. Varför skulle man satsa på förebyggande vård när det behövdes mer resurser till dem som redan var sjuka var ett av argumenten. 

– Det var otroligt mycket motstånd i början. Det var kontroversiellt. Att göra ingrepp i människors livsstil på det sättet, det är känsligt. Men så småningom vann det mark, säger Kurt Boman.

Livsstilsförändringarna innebar bättre matvanor, en modifierad medelhavskost med mycket frukt och grönsaker, ökad fysisk aktivitet och att helt sluta röka. Hälsoundersökningarna gav också möjlighet till tidiga remisser för ytterligare professionellt stöd eller medicinsk utredning.

Det är viktigt att lyfta att man som människa faktiskt har makt att påverka sitt liv

Efter tio år kunde forskarna redovisa ett framgångsrikt resultat: befolkningens kolesterolnivå hade sänkts helt utan mediciner, även bland lågutbildade. Kvinnornas kolesterolnivå hade gått ner med 30 procent och männens med 20 procent. Dödligheten i förtid hade minskat med 2 procent i befolkningen. 

Norsjömodellen antogs då i hela Västerbotten – och blev Västerbottenprojektet. Västerbottens Hälsoundersökningar (VHU) är sedan dess en ordinarie del i primärvårdens uppdrag.

– Jag tycker det är viktigt att lyfta att man som människa faktiskt har makt att påverka sitt liv. Om man kombinerar egenmakten med sjukvården blir det oerhört kraftfullt, säger Kurt Boman. 

I början av 2000-talet förändrades den positiva trenden. Norsjöbefolkningens hälsa hade försämrats igen, blodfetterna och vikten ökade. Invånarna gick fortfarande på sina hälsoundersökningar, men det breda engagemanget i samhället hade försvagats och nya trender och kostråd var i ropet.

– Det var framför allt feta dieter som LCHF som blev trendiga då. Dess syfte var att gå ner i vikt men tvärtom kunde man se kolesterolhöjningar och att viktminskningen var kortvarig, säger Kurt Boman.

Men tack vare hälsosamtalen mellan medborgarna och distriktssköterskorna, som i sin tur kommunicerade med läkare och forskare, kunde man motverka försämringarna och vässa de preventiva insatserna i primärvården.

I dag görs allt fler insatser som går hand i hand med livsstilsråden som man länge gett i Norsjö och Västerbotten. Numera finns fysisk aktivitet på recept och i somras trädde lagen om rökförbud på fler platser i kraft. 

Samtidigt blir vi alltmer stillasittande i vardagen, en faktor som både Världshälsoorganisationen WHO och Folkhälsomyndigheten kopplar till hälsorisker.

Lars Weinehall är senior professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa på Umeå universitet. Han var med och startade projektet i Norsjö på 80-talet och har varit med och drivit forskningen fram tills i dag. Han pekar på framför allt två saker som han tror är fortsatt lika viktiga i dag som på 80-talet för den preventiva primärvården.

– En viktig sak som gjort att vi har kunnat göra det här så länge är att vi från början har haft ett starkt politiskt stöd i landstinget. Det har funnits en gemensam vilja. Ingen annanstans har det arbetats så strategiskt som i Västerbotten och framför allt Norsjö.

Hans bild är också att det mänskliga individuella mötet, som nu hotas av att vården digitaliseras mer och mer, har varit av största vikt.

– Hälsoundersökningarna har för oss aldrig handlat om screening. Det är främst ett samtal mellan sjuk- eller distriktssköterska och patient och det handlade om livet, säger Lars Weinehall. 

 

Läs mer: 

Allt färre dör i hjärtinfarkt 

Inga Segerlund återhämtade sig från hjärtinfarten: ”Jag fick otroligt bra vård”