Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Sverige

”Vi jobbade på väldigt hög nivå med ryska regeringen”

När Slite och Karlshamn ville skriva kontrakt om hamnsamarbete med ryskägda Nord Stream 2 ingrep utrikesminister Margot Wallström (S). Men när hela driften av Gävle hamn såldes till utländska bolag gick affären obemärkt förbi regeringen.

En affärskoordinator som sade sig företräda ryska regeringen uppmanade nyckelpersoner att vara ”försiktiga”. DN:s granskning visar att Gävle kommun ignorerade flera varningar – och försäljningen genomfördes utan säkerhetskontroll.

På senare tid har Gävle hamn uppmärksammats i flera säkerhetspolitiska sammanhang. Den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov pekade nyligen ut hamnen som särskilt intressant för Nato och därmed också för Ryssland.

I somras upptäcktes ett tolv meter långt okänt föremål under vattnet utanför en av kajerna i hamnen. Ingen främmande undervattensverksamhet, kommenterade Försvarsmakten. Men enligt en rapport från två utomstående försvarsexperter kan det ha rört sig om en kränkning.

Läs mer: Försvarsexpert: Det här är otroligt

”Obehöriga äga ej tillträde” står det på gula skyltar intill entrén till Gävle hamn. Taggtråd och höga staket markerar inträdet till Sveriges tredje största – och östkustens viktigaste – containerterminal.

Betydande delar av svensk basindustri använder terminalen för att exportera sina råvaror ut i världen, in kommer bland annat allt flygbränsle till Arlanda. Hamnen hanterar fem miljoner ton frakt varje år och var tidigare ett militärt skyddsobjekt.

”Obehöriga äga ej tillträde”. Gävle hamn var tidigare ett militärt skyddsobjekt.
”Obehöriga äga ej tillträde”. Gävle hamn var tidigare ett militärt skyddsobjekt. Foto: Pernilla Wahlman

Containerterminalen i Gävle ägdes 2010 gemensamt av fem svenska bolag, både kommunala och privata. När några av delägarna ville sälja hade Gävle kommun förköpsrätt.

Men kommunpolitikerna ansåg att det skulle vara alldeles för dyrt att investera i och fortsätta driva hamnen på egen hand. I stället såldes terminalen till det svenska riskkapitalbolaget Noor Holding som 2012 ägde 80 procent.

Enligt Gefle Dagblad hade riskkapitalisterna lovat ekonomiska muskler, långsiktighet och en helsvensk ägarstruktur.

Riskkapitalbolaget Noor Holding var nystartat. I styrelsen satt två finansmän med bakgrund inom Nordea och Sjätte AP-fonden samt en entreprenör som bland annat byggt en lyxgolfbana utanför S:t Petersburg vid tsarfamiljens sommarresidens.

Men DN kan nu avslöja att uppköpet av hamnen i själva verket styrdes, enligt flera av varandra oberoende källor, av en finansiär som inte finns med i den offentliga dokumentationen: den tidigare vd:n för Skandia, Lars-Eric Petersson.

Näringslivstoppen Petersson var en av de inblandade i den så kallade Skandiaaffären som kantades av lyxrenoverade lägenheter och bonusprogram. Han fungerade enligt styrelsemedlemmar som ”spindeln i nätet” när Noor Holding köpte containerterminalen. Han ska ha gått in med finansiering till köpet via sina söners bolag.

Jag var jävig, mer vill jag inte kommentera.

Varken Lars-Eric Petersson eller hans söner har velat kommentera uppgifterna till DN.

– Vi är inga offentliga personer, säger en av sönerna.

Den nya ägaren påstod sig alltså vara långsiktig, men i Gävle insåg man tidigt att riskkapitalisterna hade för avsikt att snabbt sälja vidare.

Plötsligt, hösten 2013, sade hela styrelsen för riskkapitalbolaget Noor Holding upp sig. Revisorn mejlade Bolagsverket i februari 2014: ”Ta omedelbart bort mig som revisor för Noor Holding i Gävle”.

Anledningen till de abrupta avhoppen vill ingen av de inblandade berätta.

– Jag var jävig, mer vill jag inte kommentera, säger revisorn till DN i dag.

Strax dessförinnan, sensommaren 2013, kontaktades tjänstemän och politiker i Gävle kommun av en kvinna som sade sig företräda ryska intressen. Kvinnan upplevdes som påläst om nyckelpersonerna kring affären.

Hon uppgav att hennes uppdragsgivare var den statsägda ryska oljejätten Rosneft och att hennes uppdrag var att samordna en planerad affär mellan ägarna, alltså Noor Holding, och ryska staten.

Men anmärkningsvärt nog ska hon även ha berättat att hon nyss sagt upp sig från uppdraget, eftersom hon ansett att de svenska affärsmännen inte ”betedde sig som förväntat”. Hon ska ha uppmanat kommunföreträdarna att vara försiktiga med Noor Holding: ”Affären luktar illa”.

De som blivit kontaktade av kvinnan lämnades med många frågor utan svar.

Foto: Pernilla Wahlman

En av dem hon träffade i augusti 2013 var Fredrik Svanbom, vd för Gävle hamn. Ett kommunalt bolag ägde då resterande 20 procent av terminalen.

– Jag minns det tydligt. Hon satt där, säger han och pekar på en stol i hamnkontorets möteslokal.

– Den här kvinnan sa att hon representerade ryska intressen och att något bolag i Ryssland ville köpa. Hon hade samtidigt i uppdrag att samordna, och hjälpa dåvarande ägarna att sälja containerterminalen.

Vad tänkte du om det?

– Inte så mycket egentligen. Det fanns tyska, kinesiska och andra utländska bolag som också var intresserade.

Vad gjorde du med informationen?

– Ingenting. Vi hade inget ägarintresse i containerbolaget längre, säger Fredrik Svanbom.

Dagens Nyheter söker upp kvinnan. På sitt visitkort kallar hon sig ”business coordinator”, affärskoordinator, och där finns både ett ryskt och ett svenskt telefonnummer.

Hon blev svensk medborgare 2001 och har drivit handelsbolag som enligt verksamhetsbeskrivningen sysslat med ”ryska råvaror” och en enskild firma som arbetat med ”bränsle, mineraler, industrikemikalier, partihandel och konsultuppdrag av ovan nämnd verksamhet”.

Hon är fåordig men bekräftar sina möten i Gävle. Affärskoordinatorn säger att många var inblandade i affären kring hamnen.

– Det var massa personer både på den ryska och svenska sidan.

Koordinatorn berättar att hon är van att samordna stora affärer med stora bolag. Men uppdraget i Gävle sade hon upp sig ifrån. En vecka senare åkte hon ändå till Gävle.

Av vilken anledning kontaktade du personerna i kommunen?

– Jag kände mig otrygg i affären, något var inte som det skulle. Någonting luktade illa, om man säger så. Vi jobbade på väldigt hög nivå med ryska regeringen så jag kände mig skyldig att ta reda på mer.

Vad ville ryska regeringen?

– Herrarna från svenska sidan erbjöd dem att få köpa en stor hamn.

Alla personer kopplade till riskkapitalbolaget Noor Holding förnekar i dag att de haft kontakt med affärskoordinatorn och att det fanns några affärsplaner som involverade ryska intressen.

Affärskoordinatorn säger till DN att hon vill ”prata med sina jurister” innan hon kan berätta mer om saken. Men när DN försöker att återuppta kontakten svarar hon inte.

Jag förde hennes budskap vidare till andra inom kommunen, men jag fick inte någon respons.

Kring årsskiftet debatterades frågan om Sveriges säkerhet kring strategiskt viktiga hamnar på högsta politiska nivå. När Slite och Karlshamns kommuner ville sluta korttidsavtal med gasledningen Nord Stream 2 ingrep regeringen och stoppade upplägget. Slite fick backa från avtalet. Karlshamns avtal var mindre omfattande och regeringen gav klartecken – mot att Säpo och Försvarsmakten skulle få göra löpande och fristående säkerhetskontroller i hamnen. Men ingen tycks ha reagerat när driften av Gävle containerterminal gled kommunen ur händerna.

Socialdemokraten och ordföranden i Gävle hamn, Hans Wahlström, uppvaktades också av affärskoordinatorn. Wahlström hade under många år varit motståndare till att driften över huvud taget skulle säljas ut.

Hans Wahlström säger att han minns mötet, men vill inte återge exakt vad som sades.

– Jag förde hennes budskap vidare till andra inom kommunen, men jag fick inte någon respons.

Ingen av kommunpolitikerna i Gävle som DN talar med säger sig minnas att man informerats om ryska intressen. Inte heller diskuterades eventuella säkerhetsrisker vid en försäljning av containerdriften. Politikerna såg det som en strikt ekonomisk fråga.

Carina Blank (S), dåvarande kommunstyrelseordförande, vill i dag inte kommentera huruvida frågor om ryskt intresse för hamnen förekommit.

– Jag hänvisar till de protokoll som ligger till grund för besluten om att sälja containerterminalen.

Där finns inget angivet om sådana diskussioner. Du kan inte minnas vad som diskuterades om ryska intressen?

– Jag hänvisar till det som finns protokollfört, repeterar Blank.

Fredrik Svanbom, vd på Gävle hamn, säger att säkerhetspolitiska aspekter aldrig fanns med i diskussionerna kring försäljningen.

– Den frågan har inte ens varit på agendan.

Varför inte?

– Dels är det kanske inte en kommuns uppdrag och ansvar. De har heller inte kompetensen kring de frågorna, det var kanske huvudanledningen, säger Svanbom.

När styrelsen i det svenska riskkapitalbolaget Noor Holding plötsligt avgick hösten 2013 ersattes de med företrädare från ett brittiskt riskkapitalbolag.

Snart såldes containerdriften vidare igen.

Ny ägare blev Yilport, en del av den turkiska industrikoncernen Yildirim Group.

Våren 2016 fick det turkiska bolaget köpa även de sista 20 procenten av containerdriften av Gävle kommun. Yilport äger i dag hela containerterminalen.

Dåvarande infrastrukturminister Anna Johansson (S) kommenterade försäljningen på plats i Gävle, till Arbetarbladet:

– Är det ett utländskt eller ett svenskägt företag, det är inte avgörande, utan att vi fortsätter bygga svensk konkurrenskraft, att vi får fler svenska jobb och fortsätter mot målet om lägst arbetslöshet i EU.

Foto: Pernilla Wahlman

Yildirim ägs, enligt hemsidan, till hundra procent av tre bröder i Istanbul. Koncernen expanderar just nu globalt och köper upp driften av hamnar i hela världen, men även gruvdrift, olje- och energibolag.

Bolaget äger även driften av kombiterminalen Stockholm Nord och sedan i fjol också driften i Oslo hamn.

Från Sverige är bolaget i stort sett omöjligt att granska. Inte heller turkiska journalister har, på DN:s uppdrag, fått ut någon information från landets bolagsverk. Chefen för Yilport Norden, Eryn Dinyovszky, skriver i ett mejl att företaget inte lämnar ut ekonomisk information.

Men enligt medieuppgifter från bland annat nyhetsbyrån Reuters och Yildirims offentliga information har bolaget flera band till Ryssland.

Bolaget äger bland annat en stor metallindustri utanför S:t Petersburg och när Yildirim 2015 köpte en stor hamnoperatör i Portugal var det med rysk hjälp. Den ryska banken VTB Capital bidrog till affären, värd över 3 miljarder kronor.

VTB Capital ägs av statliga VTB Bank som styrs direkt av ryska regeringen. Årligen håller VTB Capital en stor konferens i Moskva där president Vladimir Putin varit huvudtalare.

VTB-koncernen står sedan 2014 under USA- och EU-sanktioner efter Rysslands annektering av Krim i Ukraina.

Eryn Dinyovszky betonar dock i mejlet till DN att Yildirimkoncernen är opolitisk och står helt utan band till politiker och regeringsrepresentanter.

”Vi har pågående verksamhet i 11 olika sektorer på fyra kontinenter i 28 länder och Ryssland är naturligtvis en av dem”.

Bakgrund.

Rysk general pekar ut Gävle

Vid en konferens om internationell säkerhet i Moskva i april i år visade den ryske generalstabschefen Valerij Gerasimov upp en karta över ”Natos destabiliserande aktiviteter i norra Europa”. Gävle hamn pekades ut som särskilt intressant för Nato och därmed också för Ryssland. Föreläsningen ligger öppet på Youtube.

Misstänkt ubåt

Ett föremål upptäcktes med hamnens ekolod under vatten den 29 juni. Föremålet ska, enligt Gävle hamns mätningar, ha varit ”båtliknande, tolv meter långt och tre meter högt. Kort efter mätningen var objektet borta. ”Fel på utrustningen, ett fiskstim eller en farkost”, sa vd Fredrik Svanbom till SVT.

Enligt en expertrapport som skickats till Försvarsmakten kan Sverige ha utsatts för en kränkning. Men Försvarsmakten förnekar att det rörde sig om främmande undervattensverksamhet.

Slite och Karlshamn

Hamnarna i Slite på Gotland och Karlshamn i Blekinge ville sluta avtal med företaget Nord Stream 2 som bygger en gasledning under Östersjön. Bolaget är majoritetsägt av den ryska energijätten Gazprom. Att kommunerna ville upplåta sina hamnar ansågs alltför säkerhetspolitiskt riskfyllt och utrikesminister Margot Wallström ryckte ut för att säkra hamnarna. Slite tvingades säga nej till det erbjudna mångmiljonbeloppet för att hyra ut hela hamnen i två år.

Karlshamns åtagande var mindre; att på ett begränsat område lagra rör åt projektet. Därför gavs klartecken från regeringen, under premissen att flera säkerhetshöjande åtgärder vidtogs, och att Säkerhetspolisen, Säpo, och Försvarsmakten skulle få göra löpande fristående säkerhetskontroller.

Fakta.Detta har hänt


2011. Riskkapitalbolaget Noor Holding köper 60 procent av Gävle containerterminal av tre kommunala och privata bolag. 

2012. Holdingbolaget köper ytterligare 20 procent av aktierna i containerterminalen. 

2013. Riskkapitalbolaget Noor Holding ville, enligt källor, egentligen köpa hela hamnen med mark och infrastruktur. Men kommunen sa nej. Flera personer i Gävle kommun kontaktas av en affärskoordinator som säger sig företräda ryska regeringen. Hon varnar för att affären kring containerterminalen ”luktar illa”. Under hösten hoppar hela styrelsen i riskkapitalbolaget Noor Holding plötsligt av. In träder ett nytt, brittiskt holdingbolag, Metric Capital Partners. I december samma år bildas ett nytt bolag - Nordic Ports and Logistics - som tar över containerterminalen efter Noor Holding. 

2014. Nordic Ports and Logistics säljer containerterminalen vidare till det turkiska bolaget Yilport, med starka band till Ryssland. 

2016. Gävle kommun säljer sina sista andelar i containerterminalen till Yilport som nu äger hela driften. Ingen i Gävle kommun tycks ha fört informationen om affärskoordinatorn vidare utanför kommunen, och någon säkerhetsanalys av de bolag som hanterat hamnen sedan den köptes upp 2011 verkar inte ha gjorts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.