Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Vi kan inte vara säkra på jungfrufödelsen”

Svenska kyrkans nya ledare, ärkebiskopen Antje Jackelén berättar i en DN-intervju om att vara kvinna och kyrkoledare, vad hon vill med kyrkan – och om diskussionen kring jungfrufödelsen.

En sportfråga: Hur känns det?

– Det känns fortfarande bra, jag är glad och lite omtumlad, tacksam för det stora stödet och förtroendet som man visat mig. 

Vad har du fått för reaktioner?

– Vet inte riktigt, har inte hunnit kolla. Jag har sett att jag har 114 mejl som kommit in, men jag har inte hunnit läsa. 

 Det betecknas lite som en jordskredsseger?

– Jag är lite stolt över kyrkan, att man med så stor majoritet förmådde välja en ny ärkebiskop, det visar att det finns en samling. 

 Hur har kvinnofrågan spelat in tror du?

– Jag vet att det är många som är glada över att få en kvinnlig ärkebiskop och det var en del av det hela, men säkert ingenting som avgjorde. Andra har yttrat bekymmer om att det kan vara till nackdel i samarbetet med kyrkor och samfund som inte har kvinnliga präster och biskopar.

– Men vi är inte först med kvinnliga kyrkoledare, det finns på flera håll och såpass mycket erfarenhet har jag från internationellt arbete att jag tror att jag möts av en positiv nyfikenhet. I de flesta sammanhang är det kompetens snarare än kön som man respekterar.

Hur har det gått för andra kvinnliga kyrkoledare, till exempel den norska ärkebiskopen?

– Jag tror att det har fungerat alldeles utmärkt för henne, både hon och jag sitter i rådet för det Lutherska världsförbundet, jag har inte intrycket att man är utsatt på något sätt för att man är en kvinnlig kyrkoledare. 

Vilka frågor har du närmast hjärtat?

– I mitt arbete i Lunds stift så har jag tänkt att kyrkans puls alltid slår i gudstjänsten. Vi ska ha församlingar där det finns gudstjänstglädje och där man är stark i diakonin. Det är en stor utmaning i vår tid att satsa på delandet av kunskap om tro och liv i våra församlingar. Kunskapsnivån om religion, och kristendom i synnerhet är inte så stor i samhället.

– För en tid sedan antog kyrkostyrelsen ett strategipapper om undervisning och mission, vi har sjösatt ett projekt med utbildning som ska komma igång på allvar de kommande åren, där vi jobbar med ett antal församlingar för att hitta den konkreta formen. Det handlar om undervisning om att dela tro, dela liv. 

Hur ska det gå till konkret?

– Jag hoppas till exempel på kurser på nätet som man kan göra om man är nyfiken på vad som egentligen står i Bibeln, eller kyrkans historia. Det är mycket fördomar och falska föreställningar, men också existentiella frågor, livets mening, vad får vi hopp ifrån. Det finns hur mycket som helst. 

Hur tänker du dig att själva kyrkan ska förändras? 

– Lutherska kyrkan har en självförståelse av att vi alltid är i behov av förnyelse, den tanken finns med att vi ska leva i ständig förnyelse. Men det är åtta månader kvar tills jag ska tillträda, det är kanske inte lämpligt att jag går in på det redan. 

Du har inför valet kritiserats för att vara "sekulariserad", hur ser du på det?

– Det är bra med diskussion, spännande om teologisk frågor avhandlas i dagspressen. Det är mindre bra när det bara är åsikter som krockar utan att det föds en ny insikt. Det beror på vad man menar med sekularisering, Bibeln har tolkats i 2000 år, det är klart att det har gett oss en erfarenhet och en mångfald. Man kan inte strypa det och säga att det är ett uttryck för sann tro att inte ta hänsyn till den kunskap som tillförts genom teologi och religionsvetenskap.

– Ibland låter det som att man i kyrkan läser Bibeln bokstavligt eller nästintill, och det har man inte gjort sedan första början. Man kan inte kalla det för sekularisering om man är nyanserad. Men den sekularisering som säger att det inte är viktigt med bekännelsen, att det inte är viktigt vad vi tror på, den ska vi inte ha i kyrkan.  

Vad säger du till dem som vill ha raka svar på teologiska frågor?

– Ibland är det inte så enkelt, det behöver inte vara varken eller utan måste kanske vara både och. Ibland kan man ge raka svar, men ibland är det bättre att svara med en fråga. Jesus själv använde den taktiken ganska ofta, att han ställde en fråga tillbaka, som tjänade att föda nya insikter. Det sättet att förhålla sig till saker är jag inte alls främmande för. Människor kan växa på det sättet

– Jag är inte alltid den som ger raka svar. Men ibland finns det enkla raka svar, då ska man ge det också. 

Före valet hamnade du i en diskussion om jungfrufödseln, där man ansett att du undviker att svara på om du tror på den. Din företrädare Anders Wejryd har svarat att han i alla fall "nog tror att Jesus kom till utan att en man var inblandad". Vad svarar du?

– För mig är det viktigt, som jag sa i debatten, att man inte ska fastna i det som en biologisk fråga, då missar man poängen. Erfarenheten av Jesus Kristus som den uppståndne, som den levande kraften, den har gett mening åt berättelsen om jungfrufödelsen.

– Det är ändå tänkvärt att vi har fyra berättelser om Jesu liv, och att bara två av dem tar upp jungfrufödelsen. Paulus själv tycks inte själv känna till den. Det ger mig ett tips, vad vill egentligen Lukas och Matteus säga om det här? De tar ett språk som redan finns i omgivningen vänder upp och ned på det och visar att här är det inte en vanlig människa som föds, utan en som är gudalik. Det är gud själv som blir kropp genom att ge sig in i en kvinnas livmoder. De formulerar det som teologerna senare ska beskriva med orden "sann Gud och sann människa." Då blir det så mycket rikare.

– Var det tydligt?

Det låter som om du försöker undvika att svara på frågan om det var en man inblandad eller inte.

– Absolut säkert vet vi ju inte, därför att vi inte har det i alla berättelser i Bibeln. Det viktiga är:  vad betyder det här. Här föddes en som vi senare skulle säga om att han var sann Gud och sann människa, det är det som är poängen. Vi kan ha kvar det språket, det är inte alls oviktigt att vi har den formuleringen ”Född av jungfru Maria” i vår trosbekännelse.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.