Varifrån ska alla nya lärare komma? Den frågan ställer sig Lärarförbundet i sin nya rapport med samma namn.
– Vi står inför en nationell lärarkris där Sverige beräknas behöva 80.000 lärare inom åtta år, säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Nyligen kunde DN berätta om fiaskot med de nya lärarlegitimationerna – en reform som regeringen tvingats skjuta upp på obestämd tid. Nu visar det sig även att situationen för den andra stora reformen, den nya lärarutbildningen, är krisartad.
I höstas stod det klart att extremt få sökt till lärarutbildningen i första hand – i snitt 1,2 sökande per plats. Och när Verket för högskoleservice avslutade sin antagning till lärarutbildningen så var ungefär 7 av 10 platser fyllda, vilket innebar 7.500 platser. Sedan tog lärosätena in ytterligare 700 sökande, enligt Högskoleverkets kontroll i oktober i fjol.
Nu har Lärarförbundet undersökt hur förhållandena ser ut lokalt på några av de större lärosäten som fick examensrätt för snart ett år sedan.
Göteborgs universitet fyllde sina platser på förskollärareutbildningen och de tre grundlärarutbildningarna mot fritidshem, förskoleklass till årskurs 3 och årskurs 4–6. Men på exempelvis ämneslärarutbildningen mot årskurs 7–9 var det fler tomma platser än fyllda i höstas.
– Främst i ämnen som biologi, kemi och matematik står platserna tomma där. Om man inte åtgärdar detta så står vi inför en framtid där våra elever inte kommer att ha utbildade lärare, säger Eva-Lis Sirén och suckar tungt.
Anna Brodin, utbildningschef på lärarutbildningsnämnden vid Göteborgs universitet, konstaterar att trenden att få vill utbilda sig till lärare i årskurs 7–9 är nationell, i synnerhet inom naturvetenskapliga ämnen.
– Situationen är väldigt allvarlig. Jag frågar mig: Vem ska undervisa i ungdomarna i årskurs 7–9 på ett par års sikt? säger Anna Brodin.
Hon efterlyser en nationell dimensionering eftersom platserna till ämnen som historia och samhällskunskap är väl fyllda, vilket innebär att de studenterna utbildas för en mycket svår arbetsmarknad.
På Malmö högskola stod ungefär en tredjedel av platserna tomma på grundlärarprogrammet årskurs 4–6 och ämneslärarutbildningen årskurs 7–9 efter de lokala intagningarna i höstas.
På Linnéuniversitet i Kalmar/Växjö fanns det tomma platser på samtliga inriktningar men flest tomma platser – hälften – hade man på grundlärarprogrammet årskurs 4–6. Och på ämneslärarutbildningen hade man tomma platser inom såväl språk som samhälls- och naturorienterande ämnen.
Lärarförbundet har låtit undersökningsföretaget Demoskop fråga drygt 400 studenter, som valt andra utbildningar, varför de inte sökt till lärarutbildningen.
Den visar att de flesta krävde betydligt högre lön, mellan 5.000 och 15.000 kronor mer i månaden, för att de skulle vara intresserade av yrket. Andra ville exempelvis ha bättre arbetsmiljö och större karriärmöjligheter.
– Det här betyder att unga människor inte lockas av att bli lärare. De verkar resonera: Varför bli en dåligt betald mattelärare när jag kan bli en bättre betald civilingenjör? Detta är ett allvarligt samhällsproblem – inte minst för näringslivet, säger Eva-Lis Sirén.