Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 09:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/vild-vetesort-kan-losa-framtida-problem-vid-torka/

Sverige

Vild vetesläkting kan lösa framtida problem vid torka

Den vilda vetesläktningen Kernza kan vara lösningen på många problem, men behöver förädlas innan den kan bli kommersiellt gångbar. Foto: Anders Hansson

TOMELILLA. En vild vetesläkting från USA. Kan det vara ett sätt för framtidens lantbruk att klara torrt väder och samtidigt minska halterna av den skadliga koldioxiden i atmosfären?

Nu odlas för första gången en sådan gröda kommersiellt i Sverige. Men det är långt kvar innan den växer på vanliga åkrar i landet.

Rätta artikel

På Högesta gods i Skåne finns en av världens första - och största - kommersiella odlingar av Kernza. Med förra årets torka i färskt minne är det inte svårt att förstå den entusiasm som finns kring den nya vilda vetesläktingen från USA.

Ett sätt att minska sårbarheten för framtidens klimat är att utveckla ett robustare spannmål som klarar av torka och samtidigt kan minska lantbrukets utsläpp av koldioxid i atmosfären.

– Hoppa in i bilen, det är alldeles för långt att gå, säger Christian Negendanck som är vd på Högestad & Christinehof AB och ska visa oss några fält där Kernza såddes i september förra året.

Sedan kör han oss genom Österlens bördiga landskap samtidigt som han berättar om familjen Piper som ägt Högesta gods sedan 1700-talet.

I stadgarna står att godset ska arbeta för att bevara biologisk mångfald och en levande kulturmiljö.

– Så när vi fick nys om det här nya sädesslaget förra våren så bestämde vi oss ganska snabbt, säger han.

Christian Negendanck, vd på Högesta gods, Kerstin Andersson, rådgivare ekologisk odlings och Lennart Olsson professor vid Lunds Universitet inspekterar höstens sådd av Kernza. Foto: Anders Hansson

I september såddes de första plantorna på 24 hektar åkermark vilket gör odlingen till en av de största i världen.

Intresset för den första skörden är så stort att den har paxats av ett amerikanskt sport- och klädmärke som har hållbarhet som en grundläggande profil. Vad skörden ska användas till är än så länge en affärshemlighet.

I San Francisco finns det Kernzaflingor som kan ätas till frukost, och i Brooklyn säljs bröd som har bakats med Kernza i särskilda nischbagerier.

Intresset blev inte mindre av att Bill Gates för en månad sedan hävdade att en av de viktigaste innovationerna för att möta klimatförändringarna är just perenna, fleråriga, grödor.

Men en del av entusiasmen har redan grusats. En ekologisk matproducent i USA var under hösten mitt uppe i marknadsföringen av nya Kernzaflingor när skördarna plötsligt uteblev och man tvingades att dra tillbaka produktlanseringen.

Väl ute på fältet så konstaterar vi att stråna från höstens sådd inte är mer än någon decimeter höga. De är dessutom omgivna av ogräs. 

– Ogräset kommer att ge vika allt eftersom Kernzan växer till sig. När den skördas till hösten kommer den att vara så här hög, säger Christian Negendanck och måttar med handen en meter upp i luften.

Med oss ute på åkern är även Lennart Olsson. Han är forskare vid Lunds universitet och berättar att han har bakat surdegsbröd med Kernza som hade blandats med vanligt vete.

– Brödet var mer smakrikt, men också mer kompakt, säger han, och när vi pressar honom står han fast att det också har en godare smak.

– Kernza har något annat, säger han och för att visa oss hur hela den färdiga plantan ser ut vecklar han ut en lång banderoll. 

Lennart Olsson visar rotsystemet på en ettårig veteplanta och jämför med Kernza (till höger) som har ett flera meter långt rotsystem som är 10-20 gånger mer omfångsrikt. Foto: Anders Hansson

På den ena sidan finns en bild av konventionellt höstvete som har ett rotsystem som är cirka en meter djupt. Bredvid det vanliga vetet finns en bild av en tvåårig Kernzaplanta som har ett rotsystem som är 10-20 gånger så stort.

Allt konventionellt spannmål som odlas i dag är ettårigt. Det betyder att lantbrukaren varje år måste köpa nytt utsäde för att sedan plöja marken vilket leder till stora utsläpp av koldioxid i atmosfären. Sedan ska marken harvas, gödslas och sås för att skördas till hösten.

Därefter är allt borta och hela proceduren måste göras om igen nästa år, och nästa.

Kernza däremot är en flerårig växt som utvecklar ett kraftigt rotsystem som skyddar inte bara jordens eget ekosystem eftersom marken inte behöver plöjas varje år. 

De djupa rötterna gör också att växten och skörden skulle kunna klara sig bättre i varmare och torrare klimat.

Kerstin Andersson är rådgivare för ekologisk odling vid konsultföretaget Hir Skåne. Hon är inte lika entusiastisk som de andra och poängterar att den Kernza som finns i dag behöver förädlas rejält för att bli kommersiellt gångbar.

– Det är fortfarande en specialgröda som vi inte vet så mycket om i nuläget. Den måste anpassas så att vi ser att den går att odla, inte minst under de förhållanden som råder här i Sverige. Jag tror inte den kommer att ersätta vete under de närmaste tio åren.

Erik Rasmusson tror att det dröjer tio, tjugo år innan en vanlig skånsk bonde kan ha Kernza på sin åker. Foto: Anders Hansson

Innan vi lämnar Skåne svänger vi in vid Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp där forskare har odlat Kernza på försök sedan 2015.

Erik Rasmusson är chef vid Lönnstorps forskningsstation, som är en filial till SLU Alnarp. Han går fram till en vagn och tar en näve Kernza som han håller upp framför oss. Det här är Kernza som skördades i höstas. Det är en salig blandning av kärnor och skal.

– Som ni ser så är det svårt att separera skalen från fröna, säger han och berättar om en del andra brister som behöver lösas med hjälp av växtförädling och urval.

– Kernza kan vara lösningen på många problem. Men först och främst måste man få skördarna att bli större, säger han. 

Ett annat problem är att fröet lossnar från axet så fort det har mognat vilket gör att det är svårt att skörda. Tio, tjugo år tror Erik Rasmusson att det dröjer innan en vanlig skånsk bonde kan ha Kernza på sin åker.

Läs mer: Bönder oroas för foderbrist i det varma vädret