Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Vinst från plastkassar borde gå till miljön”

Svenskar använder i genomsnitt 80 bärkassar per person och år.
Svenskar använder i genomsnitt 80 bärkassar per person och år. Foto: Christine Olsson/TT

Förslaget att höja priset på affärernas plastkassar för att minska försäljningen och spara miljön är välkommet. Men flera organisationer vill se ännu skarpare krav och att pengarna går till miljöarbete istället för till butikerna.

Plast är en stor bov när det gäller miljöförstöring och EU har därför bestämt att användningen av plastbärkassar ska halveras till 2025.

För att nå målet föreslog Naturvårdsverket i våras att priset på kassar skulle höjas kraftigt och ett lägstapris på fem kronor införas. De extra pengarna skulle gå tillbaka till handeln.

Flera organisationer välkomnar förslaget i sina remissvar men kritiserar att pengarna blir en vinst för butiker.

– Det är bra att det kommer ett beslut för att minska förbrukningen av plastkassar. Men vi tycker inte att den ökade intäkten ska gå till handeln, självklart borde den gå till miljöåtgärder, säger Johanna Ragnartz, vd för stiftelsen Håll Sverige Rent.

Enligt en Sifoundersökning som organisationen har låtit göra bland 1.000 personer är nästan två av tre, 64 procent, positiva till ett höjt pris på plastkassar. Och åtta av tio vill att pengarna ska gå till att minska nedskräpningen.

Konsumentföreningen Stockholm tycker inte heller att pengarna ska gå till handeln och de vill inte att avgiften begränsas till plastkassar.

– Vi tycker att det ska tas ut en rejäl avgift på alla bärkassar, även på papperskassar och av andra material men lägre avgift på de som är mindre miljöbelastande. Självklart kan inte handeln stoppa dessa enorma summor i sina egna fickor, säger Louise Ungerth, Konsumentföreningen Stockholm.

Ett höjt pris på kassarna skulle ge ungefär 2,2 miljarder kronor. Håll Sverige Rent vill att överskottet går till en miljöfond där regeringen kunde styra vart pengarna går.

– Det är så mycket pengar att det räcker till krafttag och riktade miljöåtgärder. Det kan handla om att informera, forska eller medel för att utveckla andra material och andra typer av förpackningar säger Johanna Ragnartz.

Konsumentföreningen Stockholm har inget konkret förslag på hur ett överskott ska administreras men även de anser att det ska användas till bland annat forskning.

– Det finns mängder av problem som behöver lösas när det gäller plast och förpackningar. Det krävs forskning och utveckling för effektivare återvinning, utveckling av förnyelsebara plastmaterial, lösa problem med plast och mikroplaster på land och i hav, säger Louise Ungerth.

EU-direktivet om plastkassar gäller de tunnare plastbärkassar som brukar finnas i livsmedelsbutiker. I Sverige använder vi i genomsnitt 80 plastkassar per person och år, totalt blir det omkring 790 miljoner kassar som bärs hem varje år. En hel del av dessa hamnar som skräp i naturen och skadar både miljö och djur.

– Plastpåsar är ett av de vanligaste skräpen längs våra stränder. Alltmer plast hamnar i havet och det mesta, 80 procent, kommer från land, säger Johanna Ragnartz.

Flera länder och städer i världen har förbjudit olika typer av kassar, till exempel Bangladesh, Haiti, delar av Kaliforniern, Italien och Frankrike. Håll Sverige Rent skulle välkomna ett förbud i Sverige.

– Ytterst handlar det om att vi ska förhindra ett miljöproblem. Då kanske det finns behov av ett förbud för att ändra attityder och beteenden, säger Johanna Rangnartz.

För konsumenter är det inte helt lätt att hitta ett hållbart sätt att bära hem maten på. Konsumentföreningen Stockholm har undersökt vilken kasse som är minst dålig för miljön. Bomullskassars påverkan på miljön gör att de måste användas upp till 400 gånger för att vara hållbar.

– Vi förordar en liten hopvikbar kasse som är lätt att ha med sig i väskan eller fickan och som kan återanvändas åter och åter igen. Den mest miljövänliga kassen är förstås den som aldrig tillverkas, säger Louise Ungerth.

Miljöpåverkan hos olika bärkassar:

Plastkasse i livsmedelsbutiken

De vanligaste plastkassarna i livsmedelsbutikerna är antingen förnybara av sockerrör eller av återvunnen plast. De kan återvinnas eller användas som soppåsar och därför förhållandevis hållbara.

Papperskasse

En papperskasse tillverkad i Sverige av svensk skog har likvärdig miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen. Utländska papperskassar har sämre miljöprestanda.

Plastkassen i detaljhandeln

Detaljhandelns plastkasse är lite tjockare. Formatet gör att den inte är lika användbar som soppåse. Den behöver användas cirka 5-10 gånger för att komma ner i samma miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen.

Bomullskassen

Att ta fram kassar i bomull är resurskrävande, framförallt i odlingsledet. Bomullskassen behöver användas cirka 130-400 gånger för att komma ner i samma miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen.

Kassen i non woven polypropen

Non-woven polypropen är petroleumbaserad men kräver mindre resurser än en bomullskasse. Den behöver användas cirka 10-30 gånger för att komma ner i samma miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen.

Kassen i woven polypropen

Woven polypropen är ett mer slitstarkt än non-woven polypropen och ett förhållandevis bra alternativ bland flergångskassarna. Den är lite grövre och behöver därför användas cirka 50 gånger för att komma ner i samma miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen

Kassen i återvunnen polyester

Kassar i återvunnen polyester tillverkas till exempel av PET-flaskor och utslitna polyesterkläder. Fördelen är att den råolja som en gång tagits från naturen återanvänds. En kasse i återvunnen polyester behöver användas cirka 10-40 gånger för att komma ner i samma miljöpåverkan som sockerrörs-plastkassen.

De går ofta att vika ihop så att de är lätta att ta med sig. Hela poängen med flergångskassarna är att det ska vara lätt att alltid ha med sig en egen kasse. En nackdel är förstås att den är tillverkad av fossil råvara.

Källa: Konsumentföreningen Stockholm.

Tips för att använda färre plastbärkassar

Konsumentföreningens tips för att använda färre plastbärkassar:

1) Skaffa dig en liten hopvikbar kasse i återvunnen polyester att ha i fickan eller handväskan så kan du tacka nej till alla gratiskassar du får när du handlar enstaka prylar. Allt fler aktörer säljer dem. Sök på nätet.

2) Återanvänd dina kassar så mycket du kan. Det gäller alla kassar, i synnerhet bomullskassen som är särskilt resurskrävande att producera.

3) Se till att alla dina kassar slutligen går till återvinning eller i andra hand förbränning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.