Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Visselblåsarna: Chefer krattade manegen för Macchiarini

Oscar Simonsons och Karl-Henrik Grinnemos karriärer på Karolinska fick ett abrupt slut och de hotades med avsked sedan de larmat om Paolo Macchiarini och hans metoder.
Oscar Simonsons och Karl-Henrik Grinnemos karriärer på Karolinska fick ett abrupt slut och de hotades med avsked sedan de larmat om Paolo Macchiarini och hans metoder. Foto: Eva Tedesjö

Förnyade krav på rättslig prövning, jävsanklagelser och ytterligare knivskarp internationell och intern kritik mot Karolinska institutet, KI, och Karolinska universitetssjukhuset, KS.

Macchiariniaffären tycks vara en skandal utan slut.

DN har träffat två av de fyra läkare som slog larm, och som för första gången i DN berättar om hur deras liv förändrades över en natt.

Artikeln har tillfogats en rättelse 15/11-17.

– Det har varit en psykisk bergochdalbana i fyra år nu. Det går inte en dag utan att jag tänker på det som hände. Men att inte larma var aldrig något alternativ, säger Karl-Henrik Grinnemo, en av de fyra läkare som larmade om att allt inte stod rätt till med kirurgen Paolo Macchiarinis transplantationer av plaststrupar.

Hans visselblåsarkollega Oscar Simonson nickar instämmande:

– Det var ett val vi gjorde. Det tär på krafterna, men vi vill inte ge upp. Efter vår anmälan har vi systematiskt fått avslag på våra forskningsansökningar från anslagsgivare där KI-personer är tongivande. Man vill väl visa att så här går det för visselblåsare.

Det är sen eftermiddag när vi träffas första gången av flera. På bordet några muggar med pratljummet kaffe och översockrade kanelbullar. Karl-Henrik ”Kalle” Grinnemo och Oscar Simonson har kommit direkt från Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där arbetar de som thoraxkirurger, och dit sökte de sig när de kände att det inte gick att vara kvar på KS och KI längre. När motvinden hade blåst upp till storm.

Läs även: Opererades av Macchiarini – fick allvarliga skador

För när de fyra läkarna – Karl-Henrik Grinnemo, Oscar Simonson, Matthias Corbascio och Thomas Fux – larmade KI:s ledning så möttes de – om inte av döva öron – så av en ledninggrupp som de upplevde såg bort. Som inte ville släppa tron på att kirurgen Paolo Macchiarinis forskning kunde ge KI högre rankning internationellt, världsberömmelse och stjärnstatus. Ja, vem vet, kanske till och med ett Nobelpris. Stamcellsforskningen var en hajpad forskning år 2011 (och är så fortfarande) när den uppburne Paolo Macchiarini rekryterades som gästprofessor – dock på något oklara referenser – till KI.

– Han kom från Tyskland, minns Kalle Grinnemo. Men där tyckte han inte att han hade fått utlopp för sin kreativitet.

– Det är läskigt när forskning blir en hajp. Eller snarare när man bländas av en person. Man måste ju värdera fakta och data snarare än vad folk säger i mejl, säger Oscar Simonson.

– Och, tillägger Kalle, värt att komma ihåg är att det var elva professorer som skrev under på att de stödde Macchiarinis anställning. Har någon av dem ställts till svars? Nej.

Oscar Simonson minns sitt första möte med Paolo Macchiarini.

– Jag träffade honom 2012, efter de tre strupoperationerna han gjorde på KS. Mitt bidrag var då att jag satte upp smådjurförsök med Paolo. Han sa att det redan fanns djurförsök gjorda på grisar, men det kom ju fram att så var inte fallet. De första resultaten av våra djurförsök var en larmsignal. Man kunde bland annat se stenoser (förträngningar) i djurstruparna. De upptäckterna var inte så uppskattade kan jag säga.

Av vem/vilka då?

– Av nästan ingen. De enda som lyssnade på mig var Kalle, Matthias och Thomas. Och när den första patienten (den isländske mannen) som man hade sagt mådde bra kom tillbaka till KS hösten 2013, såg vi så tydligt att det var samma sak som hänt med honom som på djuren i försöken och på den tredje patienten som vårdades på intensiven på KS. Det var då vi började gå igenom varenda journal, inhämta bronkoskopier (inspektioner av luftrörsslemhinnor, reds.anm) och så.

Karl-Henrik Grinnemo hade varit med på två av Paolo Macchiarinis tre plaststrupstransplantationer. När den tajta forskningsgruppen runt Macchiarini förstod att det fanns misstankar hos fyra läkare om att strupoperationerna inte var så lyckade, försökte man med ett motdrag: Macchiarini anmälde Grinnemo för plagiat, forskningsfusk – av hans egna data.

– CEPN friade Kalle. De ansåg att anklagelserna var ogrundade och obefogade. Och när vi framhärdade med våra misstankar om oredlighet riktade de in sig på oss alla fyra, berättar Oscar Simonson.

Sommaren 2014 lämnade de in en 500 sidor tjock anmälan till den dåvarande rektorn för KI, Anders Hamsten. Den innehöll fakta om att det förekom forskningsfusk på institutet. Att den hyllade stjärnkirurgen Paolo Macchiarinis patienters tillstånd efter strupoperationerna inte överensstämde med det som kirurgen hävdade. Att det inte fanns något etiskt godkännande till det Macchiarini höll på med – vilket han hade påstått. Att det inte hade gjorts några djurförsök som brukligt är innan transplantationerna. Och att Macchiarini som huvudansvarig förvanskat och förskönat transplantationsresultaten i ett antal artiklar som hade publicerats i vetenskapliga tidskrifter.

– Det var ganska intressant att se hur en person kunde linda upp två elitorganisationer som Paolo gjorde. Att få dem att dansa efter hans pipa, säger Kalle Grinnemo.

– Ja, och i efterspelet dessutom mörklägga så mycket som KI:s ledning gjorde, säger Oscar Simonson. Vi hade ju inte bara presenterat några misstankar över ett fikabord, utan tagit reda på tunga fakta som visade att operationerna absolut inte fungerade.

En extern utredare, Bengt Gerdin, tillsattes för att granska läkarnas anmälan. Han fann att forskningsfusk hade förekommit medan KI:s eget etikråd hävdade motsatsen.

Resultat: 2015 friade KI:s rektor Paolo Macchiarini för oredlighet i forskning.

Priset de fyra läkarna fick betala för att de anmält Macchiarini var högt. Deras utstakade karriärer på KS tog abrupt slut. De hotades av avsked. De degraderades från att vara bakjour till att åter bli primärjourer och de fick plötsligt inte sina forskningsanslag beviljade. De ströks från operationsprogrammen och samtal tystnade när de kom in i ett rum.

– Att vi var fyra har varit vår räddning, ensam hade ingen orkat. Vi träffas fortfarande ofta och pratar. Vi har också bra familjer som har stöttat oss fast ibland kan man undra hur ens fru har stått ut. Men vi fyra har kämpat för våra liv, och som läkare, för att överleva, säger Kalle Grinnemo.

Under 2015 polisanmälde Läkemedelsverket, LMV, Paolo Macchiarini för brott mot läkemedelslagen. Det ledde senare även till en polisanmälan från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, för brott mot etikprövningslagen. Två externa utredningar tillsattes (av KI och KS) året efter. Båda landade i skarp kritik mot bland annat rådande arbetsklimat och kollegiala kopplingar, bristande ansvar och rättssäkerhet, usel dokumentation och vårdslöshet. I början av 2016 visades också Bosse Lindquists tv-dokumentär ”Experimenten” i SVT. Den handlade om Paolo Macchiarinis luftstrupsoperationer och fick ett stort genomslag. Debatter om etik och moral tog fart. Den egna kåren undrade upprört i Läkartidningen vad som egentligen pågick på Karolinska.

Nu gick det inte längre att försvara Paolo Macchiarinis verksamhet och KI:s rektor Anders Hamsten avgick. I samband med det följde en viss turbulens, några personer i ledande ställning på KI/KS tog timeout, andra bytte arbetsplats eller befattning.

I juni 2016 startade en polisutredning mot Macchiarini. Han delgavs misstanke om grovt vållande till annans död i tre fall och grovt vållande till kroppsskada i ett fall. I oktober i år lades samtliga förundersökningar ner. Brott gick inte att styrka enligt åklagarna, ett beslut som ifrågasattes och orsakade livlig debatt.

Vad betydde det för er att förundersökningen lades ner?

– Det är ett oerhört svek mot patienternas anhöriga. Och för oss inom läkarkåren blir det svårt att jobba i ett system som inte har etiska och moraliska riktlinjer som gäller, säger Oscar Simonson.

– Jag reagerade mer kraftfullt. Jag blev skitförbannad, kastade saker omkring mig. Vi har jobbat med det här i tusentals timmar i över tre år och det enda som blev var ett ”jaså-svar”, säger Kalle Grinnemo och fortsätter:

– Det som gör mig ännu mer förbannad är att om Anders Hamsten och kompani hade reagerat när vi gjorde vår anmälan 2014 så hade Paolo Macchiarini varit åtalbar enligt både etikprövningslagen och läkemedelslagen! Den preskriptionstiden har ju gått ut nu. Att mörkläggningsprocessen fungerade så extremt effektivt gör mig vansinnig. Då är sjukvården ett rättslöst samhälle.

Oscar Simonson lutar sig fram över de urdruckna kaffemuggarna:

– Det här var början på något mycket mer, något större. Det banade väg för att använda den här tekniken på andra organ.

Paolo Macchiarini intervjuades i TV4 härom veckan. Hur var det att se den?

– Det var samma gamla Paolo, samma player som vi känner igen, svarar Kalle Grinnemo. Macchiarini ångrar inte det han har gjort, ser inget fel. Han har en fantastisk retorik, är svår att intervjua. Men jag hoppas att folk såg att det är en person som kan manipulera allt och alla om han bara får sätta tänderna i dem. Spontant känner jag avsky.

En sak har visselblåsarna gemensamt med Paolo Macchiarini: De tycker att ansvaret för det som skedde ska fördelas på fler: på ansvariga chefer. Kalle och Oscar nämner ett tiotal namn på personer som de menar borde ha tagit sitt ansvar och som såg vad som skedde. Eller som i efterhand åtminstone kunde ha berättat sanningen.

– Om det hade blivit ett åtal mot Paolo Macchiarini då hade nog några vågat berätta, tror Oscar Simonson. Man ska komma ihåg att Paolo inte bara kom in från gatan och började operera. Vissa chefer möjliggjorde det som hände, de hade krattat manegen för Paolo.

Har ni någon gång haft lust att prata med Paolo Macchiarini om vad som hände?

– Det ger ingenting. Jag försökte prata med honom många gånger i olika ärenden, bland annat för att höra hur det gick med de ryska patienterna han hade opererat, om det fanns samma problematik där som här. Han var undanglidande och snäste av: ”Det där förstår du dig inte på”, berättar Kalle.

Oscar funderar en stund och säger sen:

– Han representerar så mycket som jag inte respekterar. Men om jag skulle fråga något skulle det vara: Var gick det snett för dig någonstans?

I Centrala etikprövningsnämndens, CEPN, yttrande som i veckan lämnades till KI för beslut rörande sex vetenskapliga artiklar där Macchiarini är huvudansvarig, är ni, enligt CEPN, också medansvariga för oredlighet i forskning. Ni har medverkat i två av artiklarna.

– Det handlar framför allt om en artikel, i The Lancet, och det hela är absurt. De uppgifter som vi hade tillgång till då vi skrev under artikeln, var att patienten artikeln handlar om, mådde bra. Att etiktillstånd fanns och djurförsök var gjorda. Vi var inte behandlande läkare och hade inte tillstånd att gå in och kolla i journalen. Vi får inte det. Det är att bryta mot patientsekretessen. Ingen av de ansvariga läkarna inklusive Macchiarini hade återrapporterat att patienten mådde dåligt. Tvärtom.

Kalle Grinnemo är starkt kritisk till CEPN:s slutsats. Han anser att man inte kan bestraffa medförfattare som kollektiv, utredande myndighet måste i stället bedöma det individuella ansvaret.

Även andra medförfattare till artiklarna och forskare har kritiserat CEPN:s yttrande, bland annat den amerikanska bioetikprofessorn Arthur Caplan i Dagens Medicin: ”Medförfattare måste ha någon tillit till integriteten hos dem de skriver med. Man kan inte kontrollera allting.”

– Det kommer en ny lag 2018 som slår fast att det i framtiden är CEPN som ska utreda misstankar om forskningsfusk, inte institutionen/universitet. Men problemet är att det fortfarande är institutet som väljer vad som ska utredas, säger Oscar Simonson.

Vad händer nu för er del?

– Ingen aning. Vi får leva i ett vakuum tills KI kommer fram till ett beslut. Alla medförfattare till artiklarna ska ge sina yttranden till KI, det kommer säkert att ta lång tid.

Den senaste månaden har det riktats ytterligare skarp kritik mot KI och KS, bland annat i en isländsk granskning av Macchiarinifallen och i Universitetskanslerämbetets utredning av KI:s hantering av Macchiariniaffären. I den konstaterar UHÄ: ”KI:s agerande ger intryck av att lärosätet till varje pris velat skydda Paolo Macchiarinis rykte som forskare. Vi är bland annat kritiska till hanteringen av anmälningar om att Macchiarini gjort sig skyldig till oredlighet i forskning.”

Även Statens medicinsk-etiska råd, SMER, har framfört kritik och då mot den nedlagda förundersökningen som man anser bör omprövas i domstol. Dessutom har det riktats anklagelser om jäv gällande åklagarnas medicinska experter i Rättsliga rådet.

– Det borde vara tillräckligt för att ta upp ärendet rättsligt igen, anser Kalle Grinnemo.

Det tycks som om den här skandalen inte har något slut. Det uppkommer ständigt något nytt?

– Så är det. Och Kalle och jag har lärt oss något som kirurger som även kan gälla detta: Om det sipprar eller blöder någonstans så stäng inte patienten. Håll ut och åtgärda blödningen.

DN har sökt Paolo Macchiarini för en kommentar.

Fakta. Paolo Macchiarini

Italiensk läkare och kirurg som med ett delvis felaktigt CV anställdes som gästprofessor i regenerativ kirurgi på Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset december 2009–februari 2016.

2011–2012 genomför han fyra transplantationer med konstgjorda luftstrupar av plast på tre patienter (två män och en kvinna). Alla är i dag avlidna.

Parallellt med operationerna i Sverige genomför han som av KI godkänd bisyssla liknande transplantationer i Krasnodar i Ryssland.

2013 på hösten får Macchiarini operationsförbud på KS gällande syntetiska luftstrupar.

2014 anmäls han för forskningsfusk av fyra svenska läkare.

2015 frias han från misstankar om fusk. Samma år polisanmäls han för brott mot etikprövningslagen och läkemedelslagen.

2016 visas dokumentären ”Experimenten” om Macchiarinis syntetiska luftstrupsoperationer. Amerikanska medier skriver att han ljugit om sitt CV. I juni delges han misstanke om grovt vållande till annans död samt grovt vållande till kroppsskada.

2017 oktober läggs förundersökningen ned.

Fakta. Visselblåsarna

Karl-Henrik Grinnemo, thoraxkirurg/forskare, i dag på Akademiska sjukhuset.

Oscar Simonson, kirurg/forskare, i dag på Akademiska sjukhuset.

Matthias Corbascio, docent thoraxkirurg, KS.

Thomas Fux, biträdande överläkare/forskare, KS.

De lämnade sommaren 2014 in en formell anmälan till KI:s dåvarande rektor Anders Hamsten om forskningsfusk gällande Paolo Macchiarinis transplantationer av plaststrupar på tre patienter. Etiktillstånd saknades och inga djurförsök hade gjorts.

KI tillsatte efter att visselblåsarnas agerande hade uppmärksammats i New York Times, en extern utredare, professor emeritus Bengt Gerdin, att granska anmälan. Han kritiserade KI för att inte tillhandahålla honom all information.

Visselblåsarna hotades först med avsked – och sedan varning – för att olovandes (stämde inte) ha läst de tre patienternas journaler. Men KI tvingades backa. Anonyma anmälningar mot de fyra läkarna förekom som alla tvingades läggas ner.

2016 tilldelades de fyra visselblåsarna antikorruptionsorganisationen Transparency internationals pris för att de larmade om forskningsfusket på KI.

2017 konstaterar CEPN i ett yttrande att ett antal vetenskapliga artiklar som forskare/läkare undertecknat, däribland två av visselblåsarna, var forskningsfusk.

Macchiarinis tre KS-patienter som fick syntetiska luftstrupar

Juni 2011. Andemariam Teklesenbet Beyene från Eritrea, bosatt på Island opereras och är den första i världen att få en transplanterad strupe av plast. Han dör i januari 2014.

November 2011. Christopher Lyles från USA blir patient två att få en plaststrupe inopererad. Han avlider våren 2012 utan att obduceras.

Augusti 2012. Turkiska Yeşim Çetirin blir patient nummer tre att plaststrupstransplanteras. Hon opereras om i juli 2013 efter att ha fått allvarliga komplikationer. Hon avlider i februari 2017 i USA efter att ha fått en ny transplantation i maj 2016 då hon fick en donerad luftstrupe.

Ytterligare en patient fanns med i brottsutredningen mot Paolo Macchiarini. Svenske Teddy Bondefalk opererades 2011 i syfte att ta bort en skadad del av luftstrupen. Han fick svåra komplikationer efter operationen och Macchiarini misstänktes – men friades – för grovt vållande till kroppsskada.

Rättelse 2017-11-15 11:00
I en tidigare version av artikeln förekom en feldatering av anmälan för brott mot läkemedelslagen.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.