Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-12 09:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/sverige/wannholt-anklagas-for-populism-vilka-tre-fyra-tusen-ar-det-som-inte-behovs-i-goteborgs-stad/

Sverige

Wannholt anklagas för populism: ”Vilka tre fyra tusen är det som inte behövs i Göteborgs stad?”

Martin Wannholt är partiledare för Demokraterna, sedan förra valet näst största parti i Göteborgs stad.
Martin Wannholt är partiledare för Demokraterna, sedan förra valet näst största parti i Göteborgs stad. Foto: Tomas Ohlsson

Göteborgs stad skulle kunna klara sig med 3.000-4.000 färre anställda, enligt kommunalrådet Martin Wannholt (D). 

Kommentaren väcker reaktioner. 

– Ett populistiskt utspel. Vilka handlar det om?, säger Vänsterpartiets företrädare.

Göteborgs kommun har runt 55.000 anställda och det ekonomiska läget är ansträngt.

I en intervju med DN, publicerad på måndagen, ansåg ledaren för det näst största partiet i fullmäktige, Demokraternas Martin Wannholt, att den förstärkning av skola, trygghet och omsorg som behövs bör ske genom en omfördelning.

– Vi har över 50.000 anställda i Göteborgs stad. Jag tror att om tre fyra tusen av dem inte gick till jobbet skulle staden överleva ändå. De skulle kunna omskolas till bristyrken. Här finns en stor potential, sa Wannholt.

Att Wannholt bedömer att det finns mycket att spara på är inte nytt, men det är första gången han sätter en konkret siffra på omfattningen. Samtidigt vill partiet expandera. Demokraterna, som kom in i fullmäktige 2018, ville i förslaget till budget för innevarande år skapa 300 ”kvarterspoliser i samverkan med staten”, liksom införa ett tvålärarsystem i grundskolan. 

För att klara ekvationen skrev partiet att de löpande kostnaderna behövde sänkas med två miljarder. Metoden som angavs var naturlig avgång och ”ett riktat anställningsstopp” för alla befattningar som inte jobbar direkt med elever och brukare.  Man föreslog även ”en halverad politisk organisation”.

Det här diagrammet, som Demokraterna använde i sin senaste budget, framgår hur antalet anställda i Göteborgs stad ökat klart snabbare än antalet folkbokförda i kommunen under åren 2011-2018.
Det här diagrammet, som Demokraterna använde i sin senaste budget, framgår hur antalet anställda i Göteborgs stad ökat klart snabbare än antalet folkbokförda i kommunen under åren 2011-2018. Foto: Göteborgs stad

DN skrev i höstas om att antalet anställda i Göteborgs stad det senaste decenniet ökat dubbelt så snabbt som befolkningsökningen. Kort därpå rapporterade DN om granskningen från Rådet för främjande av kommunala analyser som indikerade att Göteborgs kommun skulle kunna driva sina grundskolor över en miljard kronor billigare per år – med oförändrad kvalitet.

Vänsterpartiets gruppledare i Göteborgs stad Daniel Bernmar.
Vänsterpartiets gruppledare i Göteborgs stad Daniel Bernmar. Foto: Tomas Ohlsson

Men Martin Wannholts tal om att Göteborgs stad skulle klara sig med 3.000-4.000 färre anställda får inte oväntat mothugg. Vänsterpartiets kommunalråd Daniel Bernmar säger:

– Det där är ett typiskt populistiskt utspel där Wannholt inte förklarar hur och vilka personer det handlar om. 3.000-4.000 anställda motsvarar ju åtta-nio procent av den samlade personalen. Vilka är de? Vilken statistik och ekonomi finns bakom? Vi andra försöker jobba lite mer seriöst. Wannholt skjuter lite från höften. 

Menar du att det inte finns någon luft i Göteborgs stads organisation?

– Det är klart att det alltid finns enskilda tjänster och personer man kan fundera på. Men i den här omfattningen måste man kunna backa upp det med siffror, med underlag. I våra verksamheter i välfärden är man snarast för få. 

En bild från i vintras då Lärarförbundets i Göteborg protesterade framför kommunfullmäktige mot vad man såg som en försämrad ekonomi i skolan. I mitten ordföranden för förbundet i Göteborg Andrea Meiling.
En bild från i vintras då Lärarförbundets i Göteborg protesterade framför kommunfullmäktige mot vad man såg som en försämrad ekonomi i skolan. I mitten ordföranden för förbundet i Göteborg Andrea Meiling. Foto: Lars Näslund

Andrea Meiling, ordförande för Lärarförbundets avdelning i Göteborg, talar också om populism:

– Demokraterna har ju drivit frågan om tvålärarsystem, och även jobbat för mer pengar till skolan. Var det bara populism, eller vad handlar det om? Så det där låter mycket märkligt. Vilka är de som inte behövs, som kan stanna hemma? 

– Den där gamla bilden av tre kommunalare som står och tittar på när en som gräver i gropen, den finns ju inte kvar. Visst finns det saker att titta på, men de som jobbar på golvet håller på att krackelera, så är det i alla grupper.

Anne Karin Höglund, avdelningsordförande för Vårdförbundet som organiserar ett tusental sjuk- och skolsköterskor i Göteborg, frågar sig också vilka som Wannholt syftar på:

– Jag tror inte att han tänker på våra yrkesgrupper, de hör till bristyrkena. Politikerna har ju beslutat att mer vård ska bedrivas i hemmen, och det innebär ju att du måste ha sköterskor med högre kompetens, och tillräckligt många. För vår del hör vi till de som är för få. 

Anna Skarsjö är ordförande för Kommunal Väst.
Anna Skarsjö är ordförande för Kommunal Väst. Foto: Kommunal

Inte heller ordföranden för Kommunal Väst, Anna Skarsjö, tror att Wannholt syftar på de yrkesgrupper som hennes fackförbund organiserar.

– Jag såg uttalandet, men han nämner ju också omskolning till bristyrken, och våra grupper är i stor utsträckning såna där man skriker efter personal. Men jag vet ju att Martin har talat om det administrativa överhänget, om att det blivit mycket tjänstemän. 

Elin Pellegrino är vice ordförande i fackförbundet Vision i Göteborg.
Elin Pellegrino är vice ordförande i fackförbundet Vision i Göteborg. Foto: Vision

Elin Pellegrino är vice ordförande i fackförbundet Visions avdelning i Göteborg. Vision organiserar tjänstemän inom administration och chefer. Hon säger att det är svårt att uttala sig när Wannholt uttryckt sig så otydligt om vilka han anser staden kan vara utan och vilka han anser är bristyrken. 

– När det gäller chefer, så behövs de också och de behöver avlastning i vissa administrativa uppgifter för att de ska kunna fokusera på sina kärnuppdraget, att vara ledare. Vi ser snarare tvärtom att våra chefsmedlemmar har orimligt många medarbetare under sig, som leder till tung arbetsmiljö och sjukskrivningar. Det blir lite svårt att bemöta eftersom Wannholt inte varit så tydlig i vilka han avser, det blir lite märkligt. 

Men en kritik hörs inte sällan mot att administrationen växer medan det blir tuffare ute i det man kallar första linjen?

– Man får komma ihåg att det finns ett syfte med administrationen. Det är skattemedel vi hanterar, det kräver en administration för att göra det väl och rättssäkert. 

Om kritiken säger Martin Wannholt till DN att partiet kommer att konkretisera sin plan på hur tjänsterna ska kunna sparas in och omfördelas i förslaget till budget som kommer under hösten.

Ämnen i artikeln

Göteborg
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt