Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ygeman: Unga cannabisrökare har ett ansvar

Inrikesminister Anders Ygeman kallar DN:s artikelserie ”Männen som skjuter” för en ”bra genomgång”.
Inrikesminister Anders Ygeman kallar DN:s artikelserie ”Männen som skjuter” för en ”bra genomgång”. Foto: Roger Turesson

Inrikesminister Anders Ygeman vidhåller att den breda allmänheten har ett ansvar för det eskalerande vapenvåldet. Nu vänder han sig till unga cannabisrökare: ”Det är klart att man kan ställa moraliska krav även på unga.”

Anders Ygeman (s) läste under måndagen DN:s inledning av artikelserien ”Männen som skjuter”.

Läs även: ”Det har blivit trendigt att skjuta”

– En bra genomgång, det är min första kommentar. Dels skildrar den övergången från ganska strikta strukturer till nätverk och mer lösa relationer. Dels speglar den hur vi under – säg tio, tolv, femton år – har sett växande arbetslöshet, växande klyftor som syns i termer av brottslighet och social utslagning.

På vilket sätt hänger det ihop? Väldigt få av dem som är arbetslösa väljer ju att ta till vapen?

– Naturligtvis finns även förklaringar på individnivå till varför man går till en sådan extrem att man brukar dödligt våld. Men ju mer klyftorna växer och ju fler som har väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden ... ju fler skolor i utsatta områden som har svaga resultat ... desto större utslagning och större risk att man fastnar i brottslighet eller narkotikamissbruk.

Regeringen har ofta förklarat vapenvåldet som en effekt av grov organiserad brottslighet. DN:s granskning av 100 misstänkta och dömda gärningsmän visar dock att bara en minoritet kan knytas till detta. Tillskriver ni gärningsmännen en ställning inom den kriminella världen som de inte riktigt har?

– Jag tror inte det. Utan även om man är en del av lösa nätverk är man ändå i praktiken en del av en mer organiserad brottslighet som är del av deras försörjningskedja. Det är klart att det finns en organisationsgrad i den här verksamheten.

Du har sagt att ”vi alla” har ett ansvar för skjutningarna genom att vi köper varor och tjänster av den organiserade brottsligheten. I DN:s artikel kritiserar P-O Wikström i England, som länge studerat kriminalitet bland unga, detta. Har du verkligen rätt?

– Jag har ganska svårt att se hur han resonerar. Drar man undan den ekonomiska vinningen så försvinner ganska mycket av brottsligheten.

I vår granskning ser vi nästan inga företagare eller entreprenörer som tillhandahållare några varor och tjänster annat än narkotika. Skjuter du inte över målet när du säger så?

– Nej, det tror jag inte. En hel del av dem som de här personerna säljer cannabis till är helt laglydiga Svenssons som inte ser kopplingen mellan deras narkotikaköp och att gynna den undre världen. Så jag tror att det är högst rimligt att ställa krav på oss alla att det sättet vi handlar på kommer också att påverka det samhälle vi lever i och det samhälle vi växer upp i.

Läs även: Unga, oorganiserade och bor kvar hemma – de ligger bakom den nya mordvågen

Det är framför allt unga som röker cannabis. Kan man ställa samma moraliska krav på dem?

– Det är klart. Jag upplever ofta att unga har minst lika bra koll på sina moraliska värderingar som många vuxna.

Har man missat att cannabis, som ofta betraktas som förhållandevis lätt, kan vara en drivande faktor även bakom grov kriminalitet?

– Kanske har man tagit lite för lätt på det med en del domstolsutslag som har varit. Men jag tror också att de här personerna har förekommit med andra former av narkotika, fast att det har varit cannabisen man lyckats med polisiärt.

Vad vill du göra när det gäller cannabis? Legalisera eller gå åt hårdare?

– Jag tror att man måste gå på det hårdare både rättsligt och socialt. Hittills tyder väldigt lite på att de länder och delstater som legaliserat fått mindre brottslighet.

Under intervjun berömmer Anders Ygeman den tidigare alliansregeringen för ”väldigt bra insatser” mot den äldre problembilden med organiserade nationella organisationer som Hells Angels och Bandidos. Hans egen stora utmaning ser han som att försöka bekämpa de lokala gatugäng som DN beskriver i ”Männen som skjuter”.

– När vi nu trycker ner arbetet och gör samarbeten på lokal nivå kommer vi att slå mot den här lite mer moderna och nätverksbaserade brottsligheten. Och många av de åtgärder som vi har föreslagit slår väldigt bra mot den typ av gärningsmän som DN lyfter upp. Vi pratar till exempel om smartare straff för unga, jourdomstolar, snabbare påföljder och obligatorisk häktning för grovt vapenbrott.

Du har också tryckt hårt på ett ökat samarbete mellan polis och andra myndigheter för att driva in skulder och stoppa bidrag. Tre av fyra som DN granskat jagas redan av Kronofogden. Det verkar inte ha fått dem att ändra livsstil?

– Men det handlar väl snarare om att man ska lyckas med utmätningen och strypa ekonomiskt tillflöde i form av bidrag.

Bryr sig en 17-åring, som är beredd att lösa en konflikt med vapen, att han i framtiden inte kommer att få bidrag?

– Nej, det tror jag inte. Det handlar om att komma in innan. När en person med dålig impulskontroll väl står där med ett illegalt vapen i handen tror jag man är alldeles för sent ute. Då handlar det om att stötta familjer och skolor.

Gör ni tillräckligt när det gäller att höja skolkvaliteten?

– Vi har börjat göra mer, men jag tror att det finns ännu mer att göra för att vända skolutvecklingen i de här områdena. Tyvärr ser vi hur skillnaden mellan skolor fortsätter öka.

Det Anders Ygeman syftar på är bland annat sjunkande Pisa-resultat för elever i bostadsområden med hög andel invandrare. Anders Ygeman medger att det finns risk för att problembilden förvärras ytterligare.

– Det är klart, kan vi inte erbjuda jobb och utbildning – en laglig väg där man känner sig delaktig i samhället – då tror jag att det blir svårt att vinna kriget mot brottsligheten. Så vi behöver mer investeringar i våra förorter och vi behöver mer investeringar i de skolor som finns i socialt utsatta områden.

En åtgärd som tidigare beskrivits som viktigt i sammanhanget är inrättandet av sociala insatsgrupper, där polis, skola och socialtjänst arbetar tillsammans för att knuffa unga killar och tjejer i rätt riktning. Fortfarande finns dessa dock bara på ett fåtal orter i landet.

– De som utvärderar dem är övertygade om att de gör nytta, samtidigt finns det ett svagt vetenskapligt stöd. Jag tror på formen, men vi behöver veta mer om hur metoden ska utformas före att den ska var mest effektiv, kommenterar Anders Ygeman.

Mer akut är då, enligt Anders Ygeman, förstärkningar av socialtjänsten och dess möjligheter att tvångsvårda tonårspojkar som står på tröskeln till kriminalitet.

– Vi behöver fler SIS-platser för att faktiskt ta bort de unga från de här miljöerna och vårda dem. Vi behöver tidigare och smartare insatser och där kommer vårt förslag om helgavskiljning och jourdomstolar in.

En annan viktig faktor är tillgången på skjutvapen. Både din och den tidigare regeringen har ofta pratat om att tillförseln måste strypas. Vad händer egentligen?

– Tullen har gjort rekordbeslag av vapen, om vi börjar i den änden. Vi jobbar väldigt hårt för att få bättre underrättelseinformation genom de avtal som vi har med till exempel Serbien och Bosnien.

Sverige har även gett ansenliga bidrag till rättsväsendet i de här länderna. Vad har det gett konkret?

– Svensk polis säger att man får värdefull underrättelseinformation som leder till fällande domar och beslag av vapen. Men det måste utvärderas hela tiden, det finns inget självändamål i att skriva på tjusiga papper. Målet är ju få tag på vapnen och gärningsmännen. Det finns fortfarande alldeles för många vapen i omlopp och det är fortfarande alldeles för lätt att få tag på ett vapen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.